Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 34 - Andras erfarenheter - Vindskydd i träväggar, av Hn - »Skumlim» för kryssfaner, av SHl - Pumpkraftverk i Tyskland, av P G Edblad - Styrenmodifierade alkyder — bindemedel i färger, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blåsbälgsverkan är speciellt farlig, då
innerkläd-seln är tunn och genomkorsad av t.ex.
elinstalla-tioner. Detta är naturligtvis allvarligt försämrande
också för genomblåsning.
Man kan skydda sig mot de olika påverkningarna
genom att spika pappen utvändigt över regelverket
och klistra eller klämma den. Den utvändiga
pappen eller vindskyddet måste vara intakt (ej
elledningar). Vidare bör isoleringen fylla hela utrymmet
mellan utvändig och invändig papp eller väggen
förses utvändigt med styvt material, helst en porös
träfiberskiva. Alternativt kan hårdare material
användas, t.ex. hårda träfiberskivor. Dessa bör dock
i sin tur skyddas av papp som åtminstone lägges
(klistras) över fogarna. Speciellt känsligt blir det
vid sådana konstruktioner i anslutningar uppåt och
nedåt, där tätningen helt måste skötas av det hårda
materialet. Bjälklagsanslutningar och andra detaljer
(t.ex. vid vägg försedd med ett horisontellt
regelverk) måste noggrant vindtätas.
Även fuktskyddsproblemet måste ses i direkt
samband med vindskyddsproblemet. Vindtätt skikt
utvändigt medför risk för kondens, som emellertid
ofta vid porösa isoleringsmaterial elimineras tack
vare den interna konvektionen. Dock måste
luftning i så fall kunna ske av konstruktionens överdel.
Även den invändiga pappen har betydelse ur både
fuktskydds- och vindskyddssynpunkt.
Kostnadsskillnaden mellan diffusionstät papp och annan är
obetydlig, varför regeln bör vara att invändigt använda
diffusionstät papp (Nils Holmqvist vid
informa-tionssammanträde arrangerat av Statens Nämnd för
Byggnadsforskning och AB Svensk Byggtjänst i
Stockholm våren 1958). Hn
"Skumlim" för kryssfaner
Genom limmets uppblåsning till ett stabilt skum
ökas dess volym till den fyr- eller femfaldiga.
Skummet kan bredas ut i ett jämnt skikt på faneret, och
genom volymökningen minskas limkostnaden med
20 %>. I Europa tillämpas metoden bara för lim av
karbamidharts, men i USA lär man nu ha utarbetat
en luftningsteknik som möjliggör skumtillverkning
även av för kryssfaner vanligen använda limtyper,
även av fenolhartser (Chemical Engineering 21 april
1958 s. 66). SHl
Pumpkraftverk i Tyskland
Eftersom det icke är möjligt att direkt lagra
elektrisk energi i stora mängder, måste
elkraftproduktionen anpassas till den med årstiden, veckodagen
och timmen varierande belastningen. Detta
förhållande får speciellt ogynnsamma verkningar i
länder, där värmekraftanläggningar svarar för
huvuddelen av elkraftproduktionen. I vanliga
ångkraftverk försämras nämligen verkningsgraden avsevärt
av variationer i belastningen. En lösning av
problemet är att bygga värmekraftverk speciellt
avsedda för produktion under belastningstopparna,
men i många fall har det visat sig förmånligare att
anlägga pumpkraftverk.
I pumpkraftverken pumpas under tider med låg
belastning vatten upp till en reservoar, varifrån det
senare kan avtappas för kraftgenerering när
belastningen är hög. Dessa anläggningar verkar således
dubbelt utjämnande på produktionen i övriga
kraftverk och erbjuder även andra fördelar jämfört med
termiska toppkraftverk. I de senare medför den
nödvändiga driftberedskapen stora värmeförluster
och stationernas egenförbrukning av elkraft utgör
5—8 °/o av deras produktion mot ca 0,5 °/o i pump-
kraftverken. Vattenkraftmaskiner erbjuder mycket
stor momentan reserv, övergång från stillestånd till
full produktion kan ske på ca 2 min, och växling
från pumpdrift till generatordrift eller omvänt på
ca 1 min. Vattenkraftmaskiner har även större
livslängd och driftsäkerhet än värmekraftmaskiner.
Tyskland, vars elproduktion är baserad på kol, är
det land där de största utbyggnaderna av
pump-kraftverk ägt rum. Det första togs i drift redan
1908 och flera större anläggningar byggdes mot
slutet av tjugotalet. Det andra världskriget
medförde ett avbrott, som även omfattade åren närmast
efter krigsslutet, varunder några stationer
förstördes genom krigshandlingar eller demontering efter
kriget. Under 1950-talet har
utbyggnadsverksam-heten tagit ny fart. I början av decenniet uppgick
turbineffekten i anläggningar av detta slag till 600
MW. I dag är motsvarande siffra 1 500 MW, och
1960 beräknas den ha stigit till 2 200 MW. Den
årliga pumpenergin uppskattas vid den senare
tidpunkten till 2 300 MkWh.
Utbyggnadskostnaderna varierar med de naturliga
förutsättningarna, men som ett genomsnitt nämnes
500—700 DM/kW generatoreffekt, vilket är av
samma storleksordning som kostnaden för
värmekraftverk för topproduktion. En faktor av stor betydelse
är fallhöjden. En ökning av denna från 100 till
400 m ger i medeltal en halvering av
anläggningskostnaden. Stora pumpkraftverk kan byggas genom
utnyttjning av mycket små vattendrag och fordrar
relativt små magasinsvolymer. Den totala
verkningsgraden för pumpning jämte generering, som i de
första anläggningarna var lägre än 50 °/o, blir i
moderna anläggningar ca 75 °/o.
Det största befintliga pumpkraftverket är Witznau,
som är beläget i ett biflöde till Rhen vid gränsen
mot Schweiz. Dess generatoreffekt är 175 MW.
Den största under byggnad varande anläggningen
av detta slag är Amalienhöhe i Öst-Tyskland, som
får generatoreffekten 336 MW. Bland nybyggnader
kan även nämnas en station nära Nürnberg, som
skall utbyggas för 140 MW genom utnyttjning
även bäck, vars medelvattenföring endast är 1 m3/s.
De tyska erfarenheterna av pumpkraftverk är
mycket goda. Med undantag för de anläggningar,
som förstördes under och efter kriget, är även de
äldsta stationerna alltjämt i driftdugligt skick. Den
väntade framtida övergången till utbyggnad av
atomkraft torde medföra ett ökat behov av sådana
anläggningar. I atomkraftverken anses nämligen jämn
belastning vara ett villkor för god ekonomi i ännu
högre grad än i de konventionella
värmekraftverken. För 1975 uppskattas behovet av effekt i
pumpkraftstationer till storleksordningen 9 000 MW
enbart i Väst-Tyskland, vars naturliga förutsättningar
till sådana anläggningar beräknats kunna ge totalt
26 000 MW (Karl Böhler i "Die Entwicklung der
Pumpspeicherung in Deuschland"). P G Edblad
Styrenmodifierade alkyder — bindemedel
i färger
Styrenmodifierade alkyder används numera i viss
utsträckning som bindemedel i färger. Mest används
kombinationer med relativt hög halt av styren, men
det finns betydande användningsområden även för
bindemedel med lägre styrenhalt. Vid höjning av
denna ökas produktens viskositet samt minskas dess
färg och tolerans för lacknafta.
Styrenmodifierade alkyder kan framställas bl.a.
genom upphettning under återloppskylare av en
lösning av komponenterna i xylen till ca 140°C i
närvaro av en peroxidkatalysator.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
