Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 35 - Fotogrammetri vid vattenbyggnadsprojektering, av Karl Arthur Scherman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De företeelser och detaljer, som i första hand
skall observeras vid bildtolkning, är förutom
form, dimension och läge även på bilden
framträdande skugga, mönster, struktur och ton.
De avspeglar jordartssammansättningen, men
relationen mellan dem och jordarterna kräver
viss grad av fältstudier, där ej tidigare
erfarenhet kan lämna en säker nyckel till deras
tolkning.
Det kan i detta sammanhang nämnas, att man
särskilt i USA har arbetat med olika
film-filterkombinationer samt filmsorter, bl.a. färg, för
att få fram flygfotografier, på vilka olika
geologiska enheter framträder med karakteristisk
ton. Då det emellertid ej ännu är möjligt att
erhålla någon film-filterkombination, som är i
alla avseenden idealisk, kan man ej räkna med
att särskilda fotograferingsmetoder under de
närmaste åren skall kunna användas annat än
vid vissa specialundersökningar.
Hur tillförlitligt flygbilderna kan tolkas
beror bl.a. av deras skala och skärpa samt
kontrast, avskärmning och skugga i bilden. Vidare
inverkar tillgången på topografisk och annan
brukbar litteratur eller information från de
aktuella undersökningsområdena samt
bildtolkarens kvalifikationer.
Fotograferingsskalans begränsande inverkan
på möjligheterna att urskilja de geologiska
elementen är uppenbar. Jämförelser som gjorts
inom områden, över vilka finns flygbilder i
olika skalor, har visat, att tillfredsställande
fotogeologiska resultat i allmänhet ej erhålles
på bilder i en skala mindre än 1 : 20 000. Den
för en mer allmän inventering av geologiska
enheter lämpliga skalan har, vad särskilt gäller
Norrlands inland och förfjäll, där flertalet
undersökningar utförts, visat sig vara ca
1:10 000. Om fotograferingarna från 10 000 m
höjd kan nämnas, att såvitt bekant större
erfarenhet av geologisk bildtolkning saknas.
Vissa försök, som utförts, synes dock avgjort tala
emot möjligheterna att med tillräcklig
noggrannhet geologiskt tolka flygbilder tagna från
så stor höjd.
Då det av kostnadsskäl knappast kan komma
i fråga att annat än i undantagsfall företa
fotograferingar enbart för bildtolkningsändamål,
står den ur fotogeologisk synpunkt lämpligaste
bildskalan ej alltid till förfogande. Med den
upplösningsförmåga, som flygbilderna nu äger,
torde svårigheterna att erhålla för
bildtolkningsändamål lämpliga skalor i många fall
kunna kringgås genom användandet av
förstoringar, om bilderna tagits från måttlig höjd;
för närvarande synes denna höjdgräns böra
sättas vid 5 000—6 000 m.
Skärpan har i allmänhet ej någon nämnvärd
begränsande inverkan på tolkningen av nyare
bilder, medan den däremot i äldre utgör ett
ofta oöverstigligt hinder.
Kontrasten i flygbilden har den största
betydelse bl.a. därigenom att många
informationer kan erhållas ur den färg-gråton, med vilken
olika geologiska element återges.
Skuggor och i viss utsträckning avskärmning-
ar i flygbilden begränsar bildtolkningens
möjligheter, särskilt när det gäller skogklädd
terräng. Inom områden ovan högsta kustlinjen
är dock sådana områden förhållandevis
sällsynta, förutsatt att fotograferingen skett vid
högt solstånd.
Kostnads- och tidssynpunkter
Naturligtvis frågar man sig, när en ny metod
undersökes eller vinner insteg inom ett
arbetsområde: Vad vinner man uttryckt i kronor?
Jag tror, att det i allmänhet är svårt att
objektivt svara på sådana frågor. Detsamma
gäller för fotogrammetrin. För det första är i
allmänhet arbeten av detta slag, åtminstone för
projektering, så invävda i varandra, att man
trots god vilja och ansträngning har svårt att
ta reda på vad de olika momenten verkligen
kostar. För det andra innebär införandet av en
snabbare och bekvämare metod alltid en mera
omfattande användning. Även om de totala
kartkostnaderna någon gång skulle bli högre,
vinner man ofta i andra avseenden så mycket,
att detta uppväger ökningen Många av de
undersökningar, som gjorts beträffande
kostnaderna för mera begränsade
karteringsuppgif-ter, tyder dock på en relativt god
kostnadsvinst.
Då det gäller tidsvinsten, är erfarenheten,
att man för de större uppgifterna i regel vinner
betydligt i tid genom att använda
fotogrammetri. Detsamma gäller för de flesta mindre
uppgifter. För vissa smärre uppgifter kan
ter-restra metoder vara snabbare, om
karterings-behovet uppstått hastigt och årstiden ej är
lämplig för flygfotogrammetri.
Till slut bör man i fråga om vinsterna hålla
i minnet, att det gäller att bedöma de totala
kostnaderna för objektet. Frågan är således
om man genom fotogrammetrin kan erhålla
totalt lägre kostnader för företaget.
Önskemål
För den närmaste framtiden skulle man från
projekteringshåll önska, att fotogrammetrin
kunde ge bättre möjligheter att i varje fotobild
få med stora terrängytor med bästa möjliga
fotografiska kontrast och bildskärpa samt med
minsta möjliga felteckning. Likaså önskar man
bättre möjligheter att fotografera vid önskvärd
synpunkt, dvs. mera oberoende av väder och
årstid. För vissa ändamål finns önskemål om
vidvinkliga fototeodoliter och än bättre och
billigare färgfotomöjligheter. Då det gäller
erforderliga stödmätningar kan man önska sig
tätare officiella höjdstödpunkter och snabbare
metoder för höjdbestämning i terrängen som
underlag för översiktliga fotobildstudier och
karteringar.
Till slut skulle man önska ökad
fotogrammetrisk vidareutbildning för aktivt verkande
projekteringspersonal och ökad
grundutbildning i respektive skolor för framtida
projektorer inom det tekniska anläggningsområdet.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
