- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
931

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 36 - Elektriska däcksmaskinerier, av Ragnar Michaelson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 3. Vinschar
med
manöver-strömskontrol-ler för
kontak-torstyrda eller [-Ward-Leonard-vinschar.-]
{+Ward-Leonard-
vinschar.+}

dessa utrustningar med kontaktorer och reläer
blir rätt så stor och krävande.
Med de nu omnämnda bägge
manöversystemen, där direkt valskontroller eller
manöverkontroller och kontaktorutrustning användes
arbetar utrustningarna på en fast nätspänning
och den erforderliga hastighetsregleringen sker
således i huvudsak genom ändring av
spänningen med hjälp av motstånd.

W ard-Leonardsy stern

För att komma ifrån alla dessa nackdelar har
ett flertal firmor nu övergått till systemet med
Ward-Leonardreglering av vinschar, fig. 3.

Fig. A. Ward-Leonardaggregat med dubbelgenerator
med två vinschpar; fötter även upptill för
montering av flera enheter ovanpå varandra.

Med hänsyn till regleringsförmåga,
driftsäkerhet, lättmanövrerbarhet och låga
underhållskostnader torde detta system vara att föredra
för lastnings- och lossningsmaskinerier.

En Ward-Leonardutrustning omfattar
likströmsmotor för vinschen och ett
motorgene-ratoraggregat, som roterar med konstant
hastighet, fig. 4. Dessutom ingår i utrustningen
startpådrag för omformaraggregatet och
apparatutrustning samt en manöverkontroller för
hastighetsregleringen av vinschmotorn.
Omformaremotorn är ansluten direkt till den
konstanta nätspänningen och vinschmotorn är
utan mellanliggande motstånd direktkopplad
till generatorn, varifrån den erforderliga
huvudströmmen för vinschmotorn erhålles.

Magnetiseringen i generatorns fält regleras
mellan noll och maximum med
manöverströms-kontrollern, varvid vinschmotorn antar en
hastighet, som motsvarar
magnetiseringsgra-den vid såväl hissning som firning. I sista
kon-trolläget inkopplas ett fast motstånd i serie
med vinschmotorns fält, varigenom motorn
shuntas upp till högsta tillåtna varvtal. Detta
läge är avsett för halv belastning och därunder.
Genom ett speciellt relä hindras överbelastning
om aktuella lasten skulle överstiga det tillatna
värdet.

Bland fördelarna med
Ward-Leonardregle-ringen kan nämnas följande. Vinscharna
utmärks i. v synnerligen god regleringsförmåga
med sto/t varierande hastighetsområde och
små underhållskostnader. Vinschhastigheterna
är variabla för kryphastighet till full hastighet
och firning av lasten kan ske inom samma
gr "n ser som vid hissning. Vinscharna kan
köras längre tid på kryplägen och lägre
hastigheter utan risk för överbelastning, vilket är
värdefullt vid framdragning av lasten. Vid full
last i kroken kan hastigheten i 5—6 steg
godtyckligt regleras mellan ca 15 och 100 % av
märkhastigheten och vid timgång ca 20—
230 %. överbelastning är möjlig upp till
dubbla märklasten. Begleringen är mycket mjuk och
hastighetsförändringen sker utan knyckar, på
grund av generatorfältets tröghet. Härigenom
undviks strömspetsar och hastiga
överbelastningar på fartygets generatorer.
Accelerations-och retardationsförmågan är god.

Leonardaggregatet tar ej större effekt från
nätet än vad som motsvarar lastens storlek och
hastighet. Detta är av största betydelse särskilt
på kryplägena vid framdragning av gods och
vid förhalning. Vid firning och inbromsning
återförs ström till nätet i en storleksordning,
som motsvarar ca 50 % av lastens lägesenergi.
Medeleffektförbrukningen blir härigenom
mycket låg, vilket tillsammans med de låga
startströmmarna gör att man i regel kan
dimensionera fartygsgeneratorerna mindre än vad som
är möjligt vid andra system.

Genom den elektrodynamiska bromsverkan i
Leonardkretsarna blir inbromsningen
snabbare än vid flera andra system. Slitningen på den
elektromagnetiska bromsen blir härigenom
ytterst liten.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0957.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free