Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 36 - Elektriska däcksmaskinerier, av Ragnar Michaelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leonardsystemet kan användas ocli användes
numera också i stor utsträckning både för
likströms- ocli för växelströmsfartyg. Vid
växelström frågar man sig, varför man skall gå
omvägen över ett likströmssystem ocli inte i
stället använda flerhastighets asynkronmotorer. På
detta kan man svara, att en direktkopplad
asynkronmotor mycket väl kan utgöra en
lämplig lösning i de fall då fordringarna på
hastig-lietsregleringen ej är för stora och då
regelbunden service för den relativt komplicerade
apparatutrustningen finns.
Flerhastighetsmotorer
Det finns direkta växelströmsvinschar försedda
med kortslutna trehastighetsmotorer. I en del
fall har det emellertid ansetts, att endast tre
hastighetslägen ger ett alltför litet
regleringsområde. Skulle dessa utrustningar utföras som
fyr-hastighetsmotorer, t.ex. med hög
tomgångshastighet, så blir däremot utrustningen allt för
komplicerad, tung och dyr för att kunna
konkurrera med andra system.
För större oceangående fartyg med stort
antal vinschar ombord och där manöverförmågan
och driftsäkerheten är av utslagsgivande
betydelse, torde därför Leonardsystemet vara att
föredra.
Elektrohydraulisk drift
I samband härmed kan ju även nämnas de
elektrohydrauliska vinscharna. Dessa torde nog
ha en viss betydelse för mindre fartyg, men
kan ju icke direkt jämföras med
Leonard-styrda i avseende på verkningsgrad,
anläggningskostnader, överbelastningsförmåga etc.
Vinscharrangemang
Lastvinscharna ombord utförs i allmänhet för
3, 5 eller 7,5 t, av vilka 5 t vinscharna numera
är de vanligaste. De utrustas med drivmotor
och en utväxlingsanordning mellan motor och
lintrumma. Denna utväxlingsanordning har i
de flesta fall cylindriska växlar. I
Storbritannien använder dock ett flertal leverantörer de
mera tystgående skruvväxlarna. Vinschar med
cylindriska växlar brukar som regel ha
mekanisk omkoppling för mindre laster och
motsvarande högre hastigheter.
Vinscharna placeras i allmänhet parvis vid
förkant och akterkant av varje lastlucka och
på lämpligt avstånd från resp. lastbom. De körs
som regel i hanfot ("burtoning"), dvs, med
kopplade bommar. Den ena bommen ställes
över lastluckan och den andra bommen ställes
över kajen. Bommarna fasthålls i lämplig
vinkel av topprep och hindras att svänga med
hjälp av gajar. När lasten skall upp eller ned
i lastrummet arbetar den ena vinschen, medan
den andra följer efter i tomgång eller omvänt,
när lasten skall till eller från kaj eller pråm.
När lasten skall överföras från den ena till den
andra bommen över fartygets däck hissar den
ena vinschen, medan den andra firar.
Körningen betjänas vanligen av en man vid
varje vinsch och det fordras en viss samkör-
Fi(j. 5. Elektriskt topprepsspel.
ningsvana, då lasten skall förflyttas över
däcket och att den som kör i tomgång alltid håller
sin vajer lagom sträckt, så att icke det blir
törnar på vajern eller dålig upplindning på
trumman. Lättast betjänas vinscharna dock,
enligt min personliga erfarenhet, av en man och
detta går mycket bra med systemen med
man-överströmskontroller, som då kan uppställas
bredvid varandra. Tyvärr användes icke detta
i alla hamnar. På bl.a. USA:s västkust däremot
körs alltid två vinschar av en man, vilket är
det naturliga och det sker snabbt och säkert
utan onödig tidsspillan.
Topprepsspel
För att ställa in bommarna vid uppriggningen
använder man oftast en nock på vinschen,
kring vilken topprepet lägges i några törnar,
varefter en i topprepet anbragt kätting fastgörs
i däck eller på masten.
Numera är det dock vanligt att ha toppvajern
upplindad direkt på en topprepstrumma, som
fasthålles med en mekanisk spärranordning.
Då man skall ändra bommens läge lägges en
annan vajer, som är upplindad på en annan del
av topprepstrumman i törnar på vinschnocken,
spärren lossas och det halas in eller lägges ut
på vajern.
Många firmor levererar även särskild
topprepstrumma, i vilken topprepet är direkt
fästat. När denna trumma frikopplas från
vinschen låses den med en spärranordning.
Olägenheten därmed är, att hisstrumman
samtidigt roterar, när topprepstrumman körs. För
att förhindra detta görs då hisstrumman
löskopplingsbar och fasthålles med någon
enkel broms.
Allt detta med mekaniska kopplingar är nog
bra, men de tarvar en noggrann skötsel och
smörjning, underhåll av fjädrar etc. Det
lämpligaste i dylika fall är därför att använda
separata topprepsspel, fig. 5., vilka kan fästas
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
