- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
936

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 36 - Elektriska däcksmaskinerier, av Ragnar Michaelson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

derkvadrant direkt fastkilad på hjärtstocken.
Rörelsen överförs från motorn eller motorerna
via en skruvväxel och ett cylindriskt drev till
roderkvadranten och därmed till rodret. För
att förhindra överbelastning och slag från
rodret har man en slirkoppling löpande i olja
inbyggd i växelhuset. Från bryggan kommer
impulserna via en styrkontroller och elektriska
ledningar till själva styrmaskineriet och dess
apparater.

Manövreringen sker ofta via kontaktorer, men
då dessa arbetar praktiskt taget kontinuerligt
med därav följande slitning och erforderligt
underhåll, så har detta system för
likströmsfartyg i rätt stor utsträckning ersatts av det
driftsäkrare Leonard-systemet. Jag vill dock
i detta sammanhang framhålla, att
användningen av Leonard-omformare vid elektriska
styrmaskinerier icke är betingat av några som helst
regleringskrav utan endast ur skötsel- och
driftsäkerhetssynpunkt.

Ur säkerhetssynpunkt ordnas i allmänhet med
dubbla, elektriskt helt skilda utrustningar, en
för vardera drivmotorn. Manöverledningarna
från bryggan läggs därför på olika håll i
fartyget, så att alltid reserv skall finnas för det
fall ett ledningsknippe skulle bli skadat.

Motorerna är dock dimensionerade, så att
endast en motor är tillräcklig för att överföra
rodret vid full fart från bord till bord på 30 s.
Vid marinen och för vissa fartyg är den tiden
neddragen till ca 15 s.

Vissa firmor gör utrustningarna så, att endast
ett aggregat i sänder kan köras, under det
andra funnit det lämpligast att båda aggregaten
skall kunna köras samtidigt, så att om ett
aggregat skulle stanna, det andra fortsätter.
Tillgänglig tid för omkoppling från ett aggregat
till ett annat kan ju vara så kort, att ett haveri
kan inträffa under tiden särskilt vid gång i
trånga farvatten.

De elektriska styrmaskinerierna har sin be-

Fig. 10. Schema för elektrisk styrmaskin; 1 och 2 rodermotorer, 3 och 4 Ward-Leonard-omformare, 5
gränsbrytare, 6 kontaktdon för remanenseliminering, 7 roderlägesgivare, 8 motståndslåda, 9
styrkontroller, 10 roderlägesvisare (fast), 11 och 12 signalreläer, 13 och 14 signallampor, 15 och 16 tryckknappar
för kontaktorpådrag, 17 och 18 huvud frånskiljare, 19 apparatlåda med alarmenhet, 20 reservstyr stallare,
21 roderlägesvisare (portabel), 22 skruvväxel, 23 roderkvadrat, 24 mekanisk roderbroms, 25 ringklocka.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 #75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0962.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free