- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
940

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 36 - Nya metoder - Transport av jordgas, av SHl - Kiseldioden, av DH - Nybyggen - 25 500 tdw motortanker från Eriksberg, av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 1. Kiseldiod.

Fig. 2. Schematiserat
snitt av en kiseldiod.

Fig. 3.
Tilllåten belastning hos en
kiseldiod vid
förhöjd
temperatur.

första skall levereras 1959. Fartyget får sex tankar
av nickelstål, tillsammans rymmande ca 25 000 t
flytande propån, och dessutom tankar för 10 000 t
olja. Propanen skall hållas vid låg temperatur och
ungefär vid atmosfärstryck (Svenska
Gasverksföreningens Månadsblad febr. 1958 s. 15—20;
Indust-rial Chemist mars 1958 s. 125; Chemical Engineering
21 april 1958 s. 53). SHl

Kiseldioden

Kiseldioden är en halvledardiod användbar i
torr-likriktare.

År 1954 framställde Westinghouse i USA en
kiseldiod för över 1 kW likströmseffekt. Därefter har
kiseldioden avsevärt förbättrats och man kan nu
få ut ca 10 kW per diod. Verkningsgraden är ca
98 %>.

Kiseldioden tål en spärrspänning större än 220 V,
under det att en selencell tål endast 22 V.
Kiseldioden tål dessutom mer än 1 000 gånger så stor
strömtäthet som selendioden. Sålunda behöver en
selencell för 10 A en effektiv yta av 100 cm3, men en
kiseldiod endast 0,1 cm2. Tack vare de små
dimensionerna hos kiseldioden har det varit lätt att
åstadkomma lufttät kapsling, varigenom ett
effektivt skydd mot fukt och andra skadliga föroreningar
erhålles, fig. 1 och 2.

Selen- och germaniumdioders högsta
arbetstemperatur är 70°C, men kiseldioden tål upp till 160°C.
Tillåten belastning vid förhöjd temperatur, fig. 3, är
därför avsevärt mycket bättre för kiseldioden än
för selendioden.

Kiseldioden har ännu en stor fördel framför
selendioden och kopparoxiduldioden; den har praktiskt
taget ingen åldring, varför den höga verkningsgraden
förblir oförändrad under hela användningstiden.
Detta är av stor betydelse då det gäller höga
effekter. Kiseldiodens största nackdel är att den är
känslig för överbelastningar, såväl ström- som
spänningstoppar, även om dessa är mycket kortvariga.
Detta beror på att strömtätheten genom dioden är
hög och kiseldiodens massa liten.

Kiseldioden torde komma att få stor användning
i likriktare för stora effekter vid spänning över
50 V. Även för lägre spänningar, t.ex. sådana för
galvaniska bad, blir kiseldioden ekonomisk i många
fall i synnerhet vid hög omgivningstemperatur.
Tidigare använda kvicksilverlikriktare och roterande
omformare torde komma att slås ut av
kisellikrikta-ren. Följande användningsområden kan tänkas:
satsladdning av större batterier, truckladdning,
matning av kinobåglampor och ljusbågsugnar,
likströmsförsörjning av fartyg, matning av kontaktledningar
för gruvlok och traverser, start och service av
flygplan, svetsning, anodoxidering, elektrolytisk
framställning av gaser t.ex. klorgas, vätgas och syrgas,
elektrolytisk metallåtervinning samt matning av
likströmsnät (B Sjöberg i Aga Nyheter maj 1958 h. 1,
s. 15—17). DH

nybyggen

......

25 500 tdw motortanker från Eriksberg

Till Svenska Amerika Linien levererade Eriksbergs
Mek. Verkstads AB den 18 augusti M/T
"Kronoholm", fig. 1, som blir Broströmskoncernens hittills
största tankfartyg. Det är byggt till Lloyd’s
Registers högsta klass och har huvuddimensionerna:

längd mellan perpendiklar ........176,8 m

mallad bredd ..............................................24,08 m

mallat djup ................................................13,34 m

djupgående ..................................................10,14 m

"Kronoholm" har två genomgående
långskepps-skott och är uppdelad i 10 centertankar och 20
sidotankar.

En del nyheter finns ombord. Styrhytten har
sålunda höjts, så att fönster kunnat insättas på
akterkanten, vilket medger god sikt även akterut. Vidare

Fig. 1.
Motortankern "Kronoholm" om
25 500 tdw,
levererad av
Eriks-berg.

940 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0966.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free