Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 37 - Amerikanska akrylfibrer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. .’i. Verel-fibrers tvärsnitt.
fierad för hög affinitet till basiska färgämnen.
Acrilan är en akrylnitrillegering, nämligen en
blandning av två binära sampolymerisat, det
ena framställt av 95 %> akrylnitril ocli 5 °/o
vinylacetat, det andra av 50 °/o akrylnitril och
50 »/o metylvinylpyridin. Zefran är också en
ukrylnitrillegering.
Creslan, Dynel, Verel och Darvan är alla
sampolymerisat. Greslan görs av ca 95 % akrylnitril
och 5 % metylakrylat, Dynel av 40 %
akrylnitril och 60 % vinylklorid samt Verel M 27 av
ca 80 % akrylnitril och 20 % akrylamid.
Darvan har provats under ca 7 år och är av
intresse därför att den görs av 45 fl/o
vinyliden-dinitril och 55 °/o vinylacetat och alltså är den
hittills första akrylfibern för vilken akrylnitril
inte används som utgångsmaterial. Dicyaniden
polymeriseras vid närvaro av joner nästan
ögonblickligt till produkter med låg molvikt.
Är den stabiliserad, kan den dock vid frånvaro
av joner lagras lång tid (Tekn. T. 1958 s. 146).
Vid sampolymerisation med andra
monome-rer B, katalyserad av fria radikaler, har
vinyli-dendicyanid A stark benägenhet att ge
regelbundna polymerer av typen ABABAB ... i
stället för oregelbundna av typen ABBAAAABB ...,
som vanligen bildas med akrylnitril. Även om
monomerernas blandningsförhållande är
detsamma, kan därför de produkter, som man får
med vinylidendicyanid och vinylcyanid, bli
ganska olika.
Vinylidendicyanid ger sålunda med
vinylacetat en polymer bestående av praktiskt taget
ekvimolära mängder av monomererna, även
om dessas blandningsförhållande ändras rätt
mycket. Akrylnitril ger däremot ett
sampolymerisat vars sammansättning helt bestäms av
monomerernas blandningsförhållande (fig. 2).
Darvan består av ett sampolymerisat av
ekvimolära mängder av de båda monomererna.
Spinning
Genom användning av olika spinnprocesser
(Tekn. T. 1955 s. 921) kan fibrer med olika
egenskaper erhållas av praktiskt taget samma
grundmaterial; bl.a. kan fiberns tvärsnitt
göras olika. Det var först svårt att finna ett
lämpligt lösningsmedel för polyakrylnitril. Denna
Fig. A. Dynel-fibrers tvärsnitt.
svårighet kringgicks för Dynel genom
sampolymerisation av vinylklorid och akrylnitril
varvid man fick en acetonlöslig produkt.
Orion, Verel och Dynel torrspinns, de båda
förra ur dimetylformamidlösning, den senare
ur acetonlösning. Acrilan våtspinns ur
dime-tylacetamidlösning. Greslan uppges vara löslig
i dimetylformamid, dimetylacetamid,
butyro-lakton, vissa cykliska lösningsmedel och
saltlösningar, t.ex. kalcium- eller
kaliumtiocyanat-lösning. Enligt en uppgift0 våtspinns Greslan
ur en sådan saltlösning.
Vid våtspinning av en lösning i vatten eller i
en vattenlösning koagulerar fibern i allmänhet
för snabbt och blir av dålig kvalitet. För t.ex.
Creslan har man undvikit detta genom att hålla
spinnbadet vid låg temperatur. Vid tillverkning
av den svenska Tacryl-fibern används fotogen
som spinnbad (Tekn. T. 1956 s. 1085).
Acrilan, Creslan och Zefran har cirkulärt
fibertvärsnitt samt Orion och Verel (fig. 3)
avlångt. Dynel-fibern är närmast ett smalt band
(fig. 4) men tillverkas nu också med runt
tvärsnitt (Dynel 77). Den senare typen, som är
avsedd för mattor, uppges ha speciella
egenskaper. Den görs i 18 den. och kan spinnas till
mattgarn av vanlig typ.
Egenskaper
Alla akrylfibrer har vissa egenskaper som
beror av grundmaterialet. Till dem hör utmärkt
värmeisolationsförmåga, synnerligen god
resistens mot solljus och luft, lösningsmedel och
vissa kemikalier, särskilt syror; starka alkalier
bryter ned fibrerna. De angrips inte av
bakterier, mal eller mögel. Darvan torde vara
något mindre resistent mot kemikalier än övriga
akrylfibrer. Polyakrylnitril är brännbar och
brinner snabbt med låga, men flera fibertyper
uppges ha god flamresistens. Detta gäller t.ex.
Creslan och en typ av Verel men framför allt
Dynel som tack vare halten av vinylklorid är
självslocknande.
Fibertypernas fysikaliska egenskaper är
tämligen olika (tabell 1). Av stor betydelse för
deras textila användning är bl.a. deras
omvandlingstemperatur, vattenabsorption, hållfasthet
968 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
