Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 37 - STF i september
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STF i september
Höstmöte
Två energifrågor dominerade förhandlingarna vid
STF:s höstmöte i Västerås den 29 september. Ca 200
deltagare hörde dels Curt Mileikowsky och Uno
Lamm tala om atomenergi, dels Hans Tåhlin
sekreterare i STF:s energiekonomikommitté berätta om
resultaten av en rundfråga om möjligheterna att öka
effektiviteten vid utnyttjande av elenergi som
bränsle.
Hans Tåhlin berättade att på 1 200 utsända
förfrågningar om energibesparingsmöjligheter ej
mindre än 502 svar hade ingått. En tredjedel av de
svarande hade nått besparingar vid kampanjer och
tjänat in från 5 till 40 %. En eldare som gått på
kurs hade sparat 18 "/o av tidigare
bränsleförbrukning åt ett företag, och ett motsvarande resultat
nåddes genom att man på ett håll kontrollerade
tryckluftledningarna från kompressorer.
Mileikowsky började med en del glimtar från
Ge-nève-konferensen om atomenergins fredliga
användning men kom snabbt in på Aseas eget arbete på
reaktorområdet. Aseas atomkraftavdelning
sysselsätter nu ett hundratal personer, och i oktober skall
ett atomkraftlaboratorium stå klart vid företaget.
Närmaste uppgifter för avdelningen blir
Agesta-reaktorn R 3/Adam. Asea gör
detaljkonstruktionerna och skall leverera en betydande del av
reaktoranläggningen. Man skall även arbeta på
konstruktionen av R 4/Eva.
Aseas huvudprojekt är utvecklingen av den
gas-kylda tungt-vattenmodererade reaktorn.
Specifikationerna till ett projekt för 525 MW termisk effekt
upptar ett reaktorkärl med 6 m diameter och 120
mm godstjocklek för 70 atm. Bränslet är
urandioxid i kapslade stavar.
En reaktortyp med en organisk vätska, terfenyl,
som moderator och kylmedel synes lovande.
Ato-mics International, en underavdelning av North
American Aviation som Asea samarbetar med, har
utvecklat typen och genom Aseas förmedling skall
en offert på en kraftproducerande sådan reaktor
snart avges till Atomkraftkonsortiet.
Lamm talade mera allmänt om det svenska
atomkraftprogrammet. Forskning och försök på bred
front är en dyr sak, ofantligt mycket vetande finns
att hämta utifrån. Därför bör vi i Sverige utnyttja
erfarenheter inom industrin och vårt tekniska
kunnande och gå på de industriella tillämpningarna.
På så sätt kommer vi bäst med i utvecklingen. Det
är viktigt att vi snart får ett atomkraftverk i drift.
En olycklig omständighet i det svenska
atomprogrammet är att oproportionerligt många politiker,
ämbetsmän och naturvetare engagerats i styrelser,
kommittéer samt utredande och forskande organ,
medan tekniker och industrimän har hållits utanför.
De egentliga förhandlingarna, som hade förlagts
efter middagen, hade föregåtts av studiebesök vid
Asea, Svenska Metallverken samt Västerås
Kraftverk.
Vid Svenska Metallverkens fabriker i Västerås
tillverkas mest halvfabrikat, plåt, band, stång, profiler
och tråd av olika metaller och legeringar, mest
koppar och kopparlegeringar, samt tråd och linor av
aluminium och koppar för kraftöverföring. Ca 40 °/o
av tillverkningen av ferallinor exporteras.
Västeråsverken förfogar bl.a. över ett välutrusta!,
modernt laboratorium för materialkontroll,
utvecklings- och forskningsarbete. Laboratoriet har en
årsbudget på 1,2 Mkr. Vid kontrollavdelningens
analytiska sektion används i mycket stor utsträckning
kolorimetriska metoder och spektralanalys. Per år
utförs ca 65 000 kemiska analyser och ca 200 000
spektralanalysen Vid den mekaniska sektionen gör
man ca 25 000 prov per år.
Utvecklingsavdelningen sysslar med lösning av
driftproblem varvid kontaktmannasektionen
medverkar vid fastställande av orsaken till
driftstörningar och utveckling av nya tillverkningar. I ett
fullständigt, halvstort metallverk utför man
experiment och effektuerar tillverkningsstörande
småorder. Lärlingar utbildas också i det halvstora verket.
Forskningsavdelningen har en sektion för teknisk
fysik, där man studerar metallernas fysikaliska
egenskaper bl.a. med röntgenmetoder, en
metallo-grafisk sektion dar man gör mikroskopiska
undersökningar, utredningar i materialfrågor och
reklamationer samt vissa rutinprovningar vid
materialkontroll.
Asea har en årsomsättning på 1 250 Mkr. och
sysselsätter i Västerås ca 9 000 personer varav något
mindre än hälften är tjänstemän. Man visade ett
högspänningslaboratorium, motorverkstaden och
monteringshallen, där bl.a. en av Stornorrfors
generatorer på 150 000 kVA (världens största
vatten-turbindrivna generator) är under arbete. Vidare
demonstrerades en magnetisk omrörare för
metallsmältor och visades en helt automatiserad
anläggning för elektrolytisk förzinkning, förnickling och
försilvring. Slutligen gick man hastigt igenom
plåtverkstaden och gjuteriet.
I visningen, som var föredömligt ordnad, ingick
som uppfriskande moment en kortslutning om 6 000
A och försök att i omrörarens magnetfält slå i spik
med hjälp av hammare.
Västerås Kraftverk, Vattenfalls ångkraftstation har
över 200 MW uttagbar effekt. Stationen lämnar
grundlast vid vattenbrist och toppeffekt vid
effektbrist. Dessutom levereras värme till Västerås stads
fjärrvärmenät, för närvarande maximalt 40 Mkcal/h
men värmeeffekten kommer att ökas avsevärt. Vid
rundvandringen besågs de två stora ångpannor som
vardera lämnar 270 t/h ånga för drift av 65 MW
Stal-turbiner, "matarvattenstugan", turbinsalen samt
fjärrvärmeverket.
Sammanträden
SER inledde STF:s höstverksamhet med en
sammanträdesafton den 5 september behandlande
kraftledningsteknikens nuvarande ståndpunkt och
utvecklingstendenser. Trots att vädret var det bästa
hittills under sommaren hade 60 medlemmar
infunnit sig.
Först av föredragshållarna från Vattenfalls
linjeavdelning talade Lars Berg om
ledningskonstruktioner och uppehöll sig därvid bl.a. vid
utvecklingen mot smäckrare stolpkonstruktioner. Denna är
möjlig tack vare de revideringar av normerna som
gjorts och det med nätets tillväxt sjunkande
isola-tionskravet (Tekn. T. 1958 s. 785). Stolpvikten per
km ledning dividerad med total ledningsarea per
fas är en karakteristisk storhet, och
Harsprångs-ledningens 28 kg reduceras till 11 kg i den 380 kV
974 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
