Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 38 - Varvsrationalisering — några grundtankar, av Jan Hallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
negativet. Man sparar härigenom alltså även
mallmaterial, mallarbete och mallutrymme.
En närbesläktad metod, som icke kräver
negativ utan kör direkt efter mallritning i skala
1 : 10, är utarbetad av ett par andra
bränn-maskintillverkare.
På senaste tiden har emellertid något nytt
kommit fram, som, trots de optiska
automaternas fulländning, tycks visa vägen in i
framtiden. Det är den databehandlingsmaskinstyrda
(räknemaskinstyrda) eller numeriskt styrda
brännmaskinen. Denna maskin skiljer sig från
de förra därigenom att man inte behöver rita
upp någon linje, som maskinen styr efter.
Därigenom sparar man det noggranna hantverk,
som det optiska ritandet utgör, men
naturligtvis måste man ha den färdiga bitens utseende
lika klart för sig vid den nya metoden som vid
de tidigare metoderna.
Man arbetar efter ett utslag precis som förut,
bekvämligen i skala 1:10. Varje
byggnadselement, som skall brännas, bestämmes här till
sin form, icke genom att anges med linjer
utan genom koordinater, som upptecknas i en
tabell. Sålunda anges en fyrkant icke genom
ritning med penna, tusch, ritfilm,
förstoringsglas etc. av fyra linjer, utan helt enkelt genom
anteckning av hörnens koordinater. En cirkel
ritas inte, utan radien och centrum antecknas.
Lika enkelt kan parabler, ellipser och
hyperb-ler antecknas. En godtycklig kurvlinje
antecknas genom koordinaterna för med lagom
avstånd från varandra följande punkter. Tabellen
förses också med uppgifter om
förvärmnings-tid, hastighet och spaltvidd för brännmaskinen.
För att räknemaskinen
(databehandlingsmaskinen) skall kunna bearbeta tabellen, måste
värdena först skrivas ned med en teleprinter.
Då får man dels en hålremsa och dels, för
kontrollens skull, ett papper med koordinaterna
skrivna i klartext. Hålremsan kan sedan matas
in i räknemaskinen, som bearbetar
koordinaterna till order åt brännmaskinen. Dessa order
tas upp av ett magnetband som vid en vanlig
bandinspelningsapparat.
Magnetbandrullen sättes sedan in i
brännmaskinens kontrollbord. Plåten, som skall
brännas, fixeras manuellt i förhållande till
origo och bränningen kan börja. Ett sådant
kontrollbord kan kopplas till flera maskiner
och samma maskin kan bränna parvis
kongruenta eller spegelvända figurer. Munstycket
hålls på bestämt avstånd från plåten på
magnetisk väg och bränningens normala förlopp
vaktas automatiskt. Så fort någotklickar
stannar alltihop, innan materialet hinner ta skada.
Räknemaskinen behöver emellertid icke vara
en fristående apparat. De nödvändiga delarna
kan byggas in i brännmaskinens kontrollbord
och då behöver man inte tempot med
magnetbandet. Med det senare systemet blir
bränn-maskinanläggningen något dyrare, men man
slipper köpa en särskild central räknemaskin.
Har man däremot en särskild räknemaskin,
kan denna användas till mycket annat,
antingen den finns inom företaget, där den då
kan betjäna andra bearbetningsmaskiner och
utföra beräkningsarbete både för konstruktion
och förvaltning, eller också kan den betjäna
brännmaskinerna hos flera företag, som slå sig
tillsammans om kostnaderna för den.
Vi har emellertid ytterligare möjligheter inom
plåtarbetet för räknemaskinen. Man skulle
kunna lära den att själv välja det sätt att placera
de blivande detaljerna på plåten, som ger det
minsta materialspillet. Man bör kunna beskriva
läget av en buktig yta i rymden och lära
räknemaskinen att utbreda denna, placera den på
materialet och bränna ut den. Därigenom
skulle den även kunna ta hand om alla
bordläggningsplåtar. Den borde också via bandet
kunna ge order till rullborden att rulla in
plåten, lägga den rätt och rulla ut den igen efter
färdigbränning osv.
Specialisering av arbetskraften
Transportrationaliseringarna inom
bearbetningen gör, att arbetarna mera renodlat kan
ägna sig åt själva bearbetningen.
Transportrationaliseringarna inom samlingen verkar
också så, att arbetarna mera odelat kan ägna sig
åt effektivt samlingsarbete och så, att mera
arbetsbesparande tillvägagångssätt kan
utarbetas. Inom bearbetningen arbetar man ensam
eller i lag om högst två man vid fasta
maskiner. Man är specialiserad på den operation
man utför. Inom samlingen däremot har en
viss utveckling under åren ägt rum. Förr i
tiden kunde det hända, att samma arbetare
gjorde hela arbetet från mallvind fram till
nitning. Men när svetsningen inbröt
betraktades den som ett specialarbete t.o.m.
därhän, att var svetsare hade sin hantlangare och
endast ägnade sig själv åt att hålla i tången.
Häftarna kunde alltså heller inte göra annat
än häfta och förresten titta på plåtslagarna,
som samlade. Bränningen betraktades även
denna som ett specialarbete, som endast kunde
anförtros åt bestämda arbetare. Det hela var
ett servicesystem, som inte stimulerade
arbetstakten eller uppmuntrade initiativet hos den
enskilde arbetaren. Plåtslagaren, som samlade,
betraktades som en arbetare rätt och slätt. Alla
de andra var specialister. Denna form av
spe-cialisttänkande måste man emellertid få bort,
och den vägen är nog redan beträdd på de
flesta svenska varv.
Man bör visst specialisera folk, fast i ett annat
plan. När man alltmera går in för
sektionsbygge, har man större möjligheter att alltid
låta samma lag utföra likartade sektioner, och
därmed höjes deras rutin. Detta gäller både
plåtslagare och svetsare. Förtrogenheten med
arbetsföljden ökas för varje jobb. Man
specialiserar alltså folk på pikar,
däckssektioner, långskeppsskott, djuptankar osv. Men även
ombord specialiserar man folk på
motsvarande sätt. Samling av förskepp, av
akterskepp, av tankdelen, bordläggning etc. och
svetsning av bordläggning, förskepp,
akterskepp, däck, tankdel blir var för sig utfört av
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 985
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
