Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 38 - Nya metoder - Plastbeläggning av båtskrov, av SHl - Betning av molybden, av SHl - Fotocellrelä för gammastrålar, av DH - Utvinning av fasta ämnen ur suspensioner, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot nötning och slag, angrepp av i vattnet levande
djur samt för minskning av underhållskostnaden.
I Storbritannien har man för detta ändamål
utvecklat en ny teknik vid vilken skrovet täcks med
nylonduk som limmas fast vid det väl rengjorda
träet med ett resorcinolharts. Duken, som är
spe-cialbehandlad, uppges ha utmärkt
nötningshållfasthet samt vara seg, resistent mot havsvatten och
väderbeständig. Efter pålimningen stryks duken med
en vinyllack som gör den fullständigt vattentät.
Vid dukens påläggning limmar man relativt små
bitar i taget varigenom rynkor och blåsor kan
undvikas. Då duken är töjbar, kan man lätt få den att
följa båtens form. Man kan göra stumfogar mellan
dukstyckena och efteråt värmeförsegla dem med ett
elvärmt verktyg. Om dukbeläggningen skadas, kan
den lappas varefter lappen stryks med vinyllack.
Dukbeläggningen hindrar angrepp på träet, även i
tropiska vatten, men inte beväxning. Vid
vårutrustningen är det emellertid tillräckligt att tvätta
av-skrovet, torka det och stryka det med vinyllack
(British Plastics maj 1958 s. 196—197). SHl
Betning av molybden
Tidigare har det inte funnits någon bra
lågtem-peraturmetod för avlägsnande av oxider på
molyb-denytor före svetsning. Många av de föreslagna
metoderna medför antingen angrepp på metallen eller
risker för personalen.
Saltbad, t.ex. 70 °/o NaOH och 30 °/o NaN02 vid
260—370°C, är sålunda riskabla för personalen och
angriper metallen. Man har föreslagit ett vattenfritt
bad av 95 °/o H2S04, 4,5 °/o HN03 och 0,5 %> HF
vid 90°C, men det ger inte fullt tillfredsställande
rengöring och är svårt att hålla vattenfritt. Genom
elektropolering i en elektrolyt av 80 vol-°/o H2S04
och 20 vol-°/o H3PO, kan oxiden avlägsnas
fullständigt, men metallen angrips starkt.
Problemet uppges emellertid nu vara löst genom
Hyan-processen vid vilken ett alkaliskt och ett surt
had används. Det förra, som består av 10 °/o NaOH,
5 °/o KMnO« och 85 °/o H20, får verka 5—10 min
vid 65—80°C. Härvid överförs oxiderna till högre
sådana vilka lätt kan spolas bort med en
vattenstråle. Metallen har sedan en tunn, svart beläggning
som avlägsnas i det sura badet. Detta, som består
av 15 °/o H,S04, 15 %> HCl och 70 % H.O
innehållande 6—-10 °/o Cr03, får inverka 5—-10 min vid
rumstemperatur (Metal Industry 14 mars 1958
s. 211). " SHl
Fotocellrelä för gammasträlar
Ett fotocellrelä med en radioisotop som
strålningskälla har utexperimenterats i USA. Källan kan bestå
av ett 10 millieurie strontium 90 material med 25
års halveringstid. Detta insättes i en cylindrisk
stålbehållare med ca 12 mm diameter. Stålbehållarens
ena vägg är så tunn att den kan släppa igenom
tillräcklig mängd radioaktiv strålning.
En kadmiumsulfid-fotocell är användbar som
detektor. Denna reagerar inför den radioaktiva
strålningen så att materialet joniseras, varigenom dess
resistans ändras. Det finns
kadniiumsulfid-fotocel-ler i marknaden som endast är ca 12 mm långa och
7 mm i diameter.
I det beskrivna donet inkopplas fotocellen i en
bi-stabil transistorförstärkarkoppling, fig. 1, vilken i
sin tur kan bringas att styra t.ex. ett relä. Hela
anordningen fungerar så. att då bestrålningen av
fotocellen brytes, ökar dess resistans momentant,
varigenom bryggkopplingen, fig. I, kommer i obalans
och transistorförstärkaren ger en signal, vilken
varar så länge som strålningen är avbruten.
Donet är inte särskilt snabbt, beroende på att
fotocellen har joniseringstid. Eftersläpningen är 0,05 s,
och om anordningen skall användas t.ex. för
räkning av styckegods på ett löpande band klarar den
fem enheter i sekunden. Anordningens stora fördel
är att man inte behöver använda ljus, vilket vid
skiftande användningar kan ha stor betydelse; bl.a.
genomtränger den radioaktiva strålningen rök på ett
mycket effektivare sätt än ljus (Electronics 20 juni
1958 s. 62—63). DH
Utvinning av fasta ämnen ur suspensioner
Man kan avsevärt minska driftkostnaderna vid
filtrering och centrifugering av suspensioner genom att
först avlägsna en del av vätskan. Dessutom kan man
då använda mindre apparater varigenom
investeringen minskas.
Man kan ta bort vätska i förtjockare vilka
emellertid långt ifrån alltid kan användas därför att de
tar stor plats och arbetar långsamt. Man har
försökt ersätta dem med roterande truni- eller
skiv-filter, men inte heller dessa apparater kan alltid
användas med fördel.
Genom konstruktion av lådfilter
("Kasteneindick-filter") har man emellertid löst problemet. Denna
apparat lämpar sig för många suspensioner och tar
liten plats; för 50 nr filteryta behövs 2,5 X 2,5 ni
golvyta. Filterytan kostar bara tredjedelen av ett
trumfilters. I en behållare a (fig. 1), vars botten är
utdragen till en tratt, finns ett paket filterplattor b.
Dessa är anslutna till en gemensam filtratledning
som utanför behållaren har två grenar med ventiler
c. Den ena av ledningarna går till filtratpumpen d;
den andra leder ut i luften. Plattpaketet kan höjas
ur behållaren med ett hydrauliskt don e.
Behållaren fylls med suspension. Ventilen cx till
pumpen öppnas, och c2 hålls stängd. Filtreringen
fortsätts tills filterkakan gör för stort motstånd. Ett
tidsinställt relä stänger då cx och öppnar c2; luften
utövar ett tryck på filtratet i filterplattorna var-
Fiy. 1.
Kopplingsschema för
fotocellrelä; [-kondensatorerna-]
{+kondensatorer-
na+} C,, och Cf har
en viss läckning
varigenom
anordningen reagerar även för
långsamma
förlopp.
Fig. /. Lådfilter; a behållare, b filter plattor, c
ventiler, d filtratpump, e hydraulisk apparat för
höjning av filter plattorna.
1002 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
