Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 38 - Nya metoder - Utvinning av fasta ämnen ur suspensioner, av SHl - Tätning av gjutstycken med metallpulver, av SHl - Pigmentering av lacker utan rivning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Lådfilterförtjockare och trumfilter.
igenom filterkakan lösgörs och faller ned i
behållarens botten. Tryckdifferensen ökas genom höjning
av plattpaketet.
Efter lådfiltret placeras ett kontinuerligt arbetande
filter eller en centrifug. En sådan kombination har
ekonomiska och tekniska fördelar, och i många fall
är förtjockaren nödvändig vid användning av en
kontinuerlig centrifug. Godset måste nämligen ha
minst en viss halt av fasta ämnen för att det i
cen-trifugtrumman skall bildas ett skikt som kan matas
ut ur den. Vidare kan man inte använda ett
fin-porigt filtermedium i en kontinuerlig centrifug.
Filtratet blir därför ofta oblankt och förs då tillbaka
till lådfiltret.
Också vid användning av ett trumfilter i stället för
en centrifug (fig. 2) underlättas driften, om man
kan arbeta med ett oblankt filtrat som förs
tillbaka till ett lådfilter. Filterdukar, som är så täta att
de ger ett blankt filtrat, sätter nämligen lätt igen
sig. Filterduken skall inte verka silande utan
utgöra ett stöd för de fasta ämnena så att dessa
bildar bryggor över dess porer, dvs. filterkakan skall
vara det verkliga filtermediet.
En viss apparat arbetar inte alltid lika effektivt
vid avskiljandet av såväl den fasta som den
flytande fasen. I många fall är det fördelaktigt att
kombinera ett trumfilter och en filtrercentrifug (fig. 3).
Den apparat, som bäst avlägsnar vätska, kopplas då
Fig. 3. Trumfilter och centrifug.
före den som bäst avskiljer den fasta fasen. I många
fall är en sådan kombination nödvändig för
utnyttjande av kontinuerlig filtrering.
En kontinuerlig centrifug är idealisk för
avgivande av den fasta fasen därför att den ger denna med
mycket lägre vätskehalt än ett trumfilter. Den ger
emellertid i allmänhet inte ett blankt filtrat och
till-låler inte fullständig uttvättning av filterkakan.
Båda dessa uppgifter kan däremot trumfiltret
fullgöra, och det kan därför avlämna en tvättad men
fuktig filterkaka till centrifugen samt ett blankt
filtrat till filtratpumpen.
överraskande nog blir ett trumfilter och en
centrifug knappast dyrare än antingen bara ett filter eller
bara en centrifug. I kombinationen kan nämligen
såväl filtret som centrifugen göras mindre än om
var och en ensam skall uträtta samma arbete (H
Rumpelt i Chemie-Ingenieur-Technik april 1958
s. 226—228). SHl
Tätning av gjutstycken med metallpulver
Man har funnit att porösa gjutstycken kan tätas
effektivt genom vakuumimpregnering med en
me-tallpulversuspension och glödgning. Den bästa
tätningen tycks man få med ett metallpulver,
bestående av 80 »/o Zn, 10 °/o Cu och 10 °/o Al (smältpunkt
370°C), i form av en 78,5 °/o suspension i isobutanol.
Efter evakuering av gjutstycket i en kammare släpps
suspensionen in och trycket höjs till 7 kp/cm2.
Slutligen glödgas arbetsstycket 40 min. vid 705°C.
Vid arbete i kommersiell skala är isobutanolens
eldfarlighet en nackdel, men man kan i stället
använda en annan mindre lättantändlig vätska eller
t. o. m. vatten innehållande en rostningsinhibitor.
Vid försök med precisionsgjutna delar av rostfritt
stål visade de impregnerade ingen iakttagbar
genomsläpplighet för luft, medan likadana icke
impregnerade delar gav en läckning av ca 4 ml/min.
Arbetsstyckena hade före provningen sandblästrats,
behandlats med natriumhydroxid, grov- och
fin-svarvats.
Impregnering med metall uppges ha fördelen
framför andra förfaranden att den ger lufttäthet även
vid så hög temperatur som 540°C eller högre. Vidare
lär metallpulver ge betydligt bättre täthet än
impregneringsmedel av silikattyp (Materials in Design
Engineering april 1958 s. 171). SHl
Pigmentering av läcker utan rivning
Dispergeringen av pigment i bindemedlet vid
tillverkning av färger är en dyrbar process som trots
alla förbättringar alltjämt fordrar alltför mycken
tid och energi. På senare tid har
pigmenttillverkarna, särskilt i USA, försökt underlätta
dispergeringen genom att vid tillverkningen preparera
pigmenten med harts, olja m.m. eller genom mekanisk
efterbehandling av den torkade produkten, bl.a.
genom tillsats av malkroppar. Dessa kan vara
oorganiska salter, såsom NaCl, KC1, NasS04 eller BaCla,
vilka vid pigmentets knådning i ett lämpligt medium
trycker sönder pigmentagglomeraten. Därefter
tvättas malkroppen bort med vatten (jfr Tekn. T. 1958
s. 319).
I Tyskland har man emellertid nu utarbetat en
metod vid vilken en bindemedelskomponent i fast
finfördelad form utnyttjas som malkropp. Härigenom
slipper man den besvärliga tvättningen. Det medium,
i vilket pigmentet dispergeras, får givetvis inte lösa
malkropparna vilka kan vara hartser, naturliga eller
syntetiska, eller kautschukderivat. Vidare beror
resultatet av många faktorer, framför allt av malkrop-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
