- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1023

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 39 - Säkerhetsfaktorn, av Hjalmar Granholm - Världshandelsflottans förluster 1957, av N Lll - Världens första atomdrivna handelsfartyg - Nio miljoner tyska granplantor importeras - Andras erfarenheter - Syraförgiftning av avloppsvatten, av SHl - Minskade transformatorförluster, av G Olsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

faktor vars storlek varierar med den belastade
ytan eller med brospannets längd. För en
mycket lång och bred bro måste l närma sig
värdet noll (eller, om bron är så stor att det
tillgängliga antalet fordon icke kan uppbringas
för att belasta bela bron, insättas med ett
negativt värde). För en bro med kort spännvidd
skall däremot A väljas så stort att den
karakteristiska belastningen motsvarar inverkan av
det tyngsta förekommande fordonet.

För husbyggnader, t.ex. fabriker, lager etc.
kan på samma sätt A insättas med ett lägre
värde för primärbalkar som har att uppbära
lasten från en stor golvyta än för
sekundärbalkar. I stor utsträckning har ett liknande
förfaringssätt i praktiken redan tillämpats
sedan många år tillbaka, trots att vi i gällande
normer och statliga anvisningar saknat stöd
för ett dylikt tillvägagångssätt. För
fabriksbyggnader har man sålunda ofta brukat
dimensionera sekundärbalkarna för en trafiklast av
t.ex. 1 000 kg/nr men samtidigt dimensionerat
primärbalkarna för en trafiklast av endast 500
à 750 kg/m3. Denna sedan mer än 20 år
tillbaka tillämpade inofficiella praxis är i full
överensstämmelse med ekv. (6) och dess
ekonomiska konsekvenser är betydande.

Litteratur

1. Paez, A: La determination del coe[icienle de seguridad
ert las dislintas obras. Madrid 1950.

2. Statliga betongbestämmelser SOU 1949:64. Stockholm 1949.

3. Gbajjholm, Hj.: Armerade tegelkonstruktioner. CTH
Handl. 16, Göteborg 1946.

4. Rüsch, H: Deutscher Betonverein, Jahressitzung Berlin
1958.

5. Tengvik, N: Hållfasthetsspridning hos betong. Betong
1942 h. 4 s. 247—259.

6. Johnson, A I: Strength safety and economical dimensions
of structures. Stockholm 1953.

Världshandelsflottans förluster 1957. På olika

sätt förlorade fartyg uppgick 1957 enligt Lloyd’s
Register till 163 fartyg om 270 963 brt, eller 0,25 °/o av
världens dåvarande totaltonnage 110 246 081 brt.

Av de 16.3 fartygen sjönk 43 om 38 135 brt,
förstördes 14 om 56 933 brt genom brand, 20 om
37 839 brt genom kollision, 73 om 110 795 brt
genom strandning och 9 om 12 877 brt på annat sätt,
varjämte uppgifter om 4 om 14 384 brt saknas.
Största förlusten träffade Panamas flotta med 11
fartyg om 52 072 brt, dvs. 1,26 %> av landets
tonnage. Liberia förlorade 4 om 36 158 brt, dvs. 0,48 %>,
Storbritannien och Nordirland 18 om 32 279 brt,
dvs 0,16 %>, Frankrike 7 om 23 411 brt, dvs. 0,58 %>,
Sverige 11 om 18 745 brt, dvs. 0,62 %>.

Under 1957 nedskrotades eller avfördes på annat
sätt 3M fartyg om 729 939 brt, varav nära hälften
i Storbritannien och Nordirland. N Lll

Världens första atomd rivna handelsfartyg är

under byggnad i USA, där kölen till "Savannah" på
11 850 t sträcktes i maj 1958. Fartyget, som skall
drivas med en tryckvattenreaktor, får 20,25 knops
fart. Det väntas bli färdigt 1960.

Nio miljoner tyska granplantor importeras

från Liineburger-heden och distribueras i Sverige.
De är tre år gamla.

andras erfarenheter

Syraförgiftning av avloppsvatten

Obehandlat avloppsvatten från kemiska fabriker är
inte alltid giftigt för fisk trots att det släpps ut i
havet i stor mängd. Sänker man emellertid
samtidigt vattnets pH kan mycket fisk omkomma. Detta
beror på en additiv eller synergistisk verkan av alla
eller en del av komponenterna i avloppsvattnet vid
pH 5,5 eller mindre.

Avloppsvatten, som beter sig på detta sätt i
havsvatten, kan komma från superfosfatfabriker och
några andra kemiska fabriker. Metalljoner och
syror är bl.a. riskabla föroreningar. Man har funnit
att de förra är giftigare ju surare vattnet är. Detta
upptäcktes vid en omfattande fiskdöd i San
Francisco-bukten. Prov av det giftiga vattnet innehöll
svavel- och fluorvätesyra, svaveldioxid, koppar, zink,
järn, bly och arsenik.

Dessa ämnens giftighet i sötvatten är väl känd, men
man visste inte vad som kan hända i havsvatten,
och undersökningar har därför gjorts i akvarier.
Koppar, zink, aluminium, mangan och kadmium
visade sig vara ogiftiga inom stora
koncentrations-områden, såväl ensamma som i kombination. Bly,
tenn, arsenik och antimon förekom i så små
mängder i det förorenade vattnet att de kunde anses
oskyldiga till fiskens död.

Vid undersökning av de sura ämnenas verkan fann
man att de som mest sänker vattnets pH är
farligast. I vatten, innehållande 5,6 g/1 föroreningar, dog
all fisk på 4 h när pH var 4,85, men all fisk
överlevde när samma vatten buffrats till pH 7,5. Detta
visar att vattnets pH är av stor betydelse, men det
utesluter inte att någon annan mer specifik
giftverkan också är av stor betydelse.

Man har därför gjort prov med de misstänkta
kemikalierna ensamma vid de koncentrationer i vilka
de förekom i det giftiga vattnet; pH ställdes in på
5,5. I alla fallen överlevde fisken. Härav har man
dragit slutsatsen att fiskdöden berott på en
synergistisk effekt eller någon olycklig kombination av
betingelser i det naturliga vattnet (Chemical
Engi-neering News 21 april 1958 s. 70). SHl

Minskade transformatorförluster

Effektförlusterna i en transformator uppstår dels i
järnkärnan, dels i lindningarna. De förra är
beroende av spänningen och undergår inga större
förändringar under året, medan de senare beror av
belastningen, vilken i regel kraftigt förändras från
tid till annan. Detta medför att 1 kW järnförluster
orsakar avsevärt större energiförluster än 1 kW
lindningsförluster beräknade på toppbelastningen.
De förra bör därför vid kostnadskalkyler värderas
betydligt högre än de senare och i möjligaste mån
hållas låga.

Järnförlusterna kan, utan att transformatorns
konstruktion i övrigt förändras, sänkas genom att
bättre plåtmaterial och grövre järnkärnor användes.
Be-lastningsförlusterna minskas genom att ledararean

TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 1023

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free