Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 39 - Moderna havsisbrytare i Östersjön, av P Gösta Bölin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. h. Maskineriets effekt-varvtalskurvor för isbrytaren "Oden".
full fart hålles någorlunda konstant, vilket vid
moderna isbrytare måste anses som givet,
synes nominella driftpunkten, som ligger till
grund för maskineriets och propellerns
beräkning, för aktra maskineriet böra motsvara
dieselmotorernas maximala kontinuerliga effekt
vid ett varvtal som motsvarar en framfart av
5—10 knop, medan för det förliga maskineriet
punkten bör fastläggas vid samma effektnivå
och vid ett varvtal motsvarande 0—5 knops
framfart. På basis av dessa nominella
driftpunkter bör propellrarna konstrueras som
kompromiss av de nämnda fordringarna.
Framdrivningsmaskineri
Isbrytartjänsten ställer höga krav på
framdrivningsmaskineriet. Dels uppstår hårda
mekaniska påfrestningar på skrov och maskineri vid
själva isbrytningen och dels kräver de
mångskiftande framdrivningsförhållandena vid gång
i öppet vatten, i kärnis, vid bogsering och vid
fastkörning i packis en automatisk anpassning
till propellrarnas moment- och
effektkarakteristik, som sträcker sig över propellrarnas hela
användbara slipområde ända upp till 100 %
slip vid 0 knops fart (fig. 2, kurva c, punkt A
till B). Vid gång i issörja behöver
propellrarna ibland arbeta i ett tätare medium än vatten,
dvs. det kan förekomma driftpunkter till
vänster om kurvan b, fig. 2. Därtill kommer
praktiska krav på mycket hög driftsäkerhet,
enkelhet, lätt manövrering, viss överlastbarhet
och ett avsevärt automatiskt ökat
propeller-vridmoment. vid låga propellervarvtal.
Det sistnämnda kravet kan oavsett vilken
primärmaskintyp som används icke förverkligas
helt med direktdrift av propellern (kurva d,
fig. 2). Den elektriska kraftöverföringen till
propellern har många fördelar, när det gäller
att tillgodose nämnda krav, bl.a. fritt val inom
vida gränser av varvtalet för
propellermaskineriet och för det effektalstrande
primärmaskineriet samt full maskineffekt även vid
backgång.
Primärmaskineriet kan uppdelas i lämpliga
mindre enheter och behöver ej vara
omkastbara Man får lätt manövrering från bryggan
och övervakning från en maskincentral, mjuk
överföring av belastningsändringar m.m. Dessa
fördelar överväger de nackdelar, som
onekligen finns genom relativt hög maskinvikt och
höga anskaffningskostnader samt på grund av
den låga verkningsgraden och relativt stor
bränsleförbrukning vid höga farter. Vid låga
farter kan däremot ekonomin bli bättre genom
att ett mindre antal men fullt belastade
dieselmotorer kan användas.
Eftersom växelströmsöverföringen vid de
många manövrer och vid momentökningen
som fordras för isbrytare har väsentliga
nackdelar, och även elektriska slirkopplingar icke
helt kunnat uppfylla kraven, har
likströmsmaskineri i olika utföringstyper i Europa
uteslutande kommit till användning och givit
goda resultat.
Även om totaleffekten på de stora
havsisbrytarna närmar sig de effektbelopp, vid vilka
turboelektrisk drift börjar bli användbar, har
dock nödvändigheten att uppdela effekten på
flera mindre enheter gjort att dieselmotorn
överlag föredragits som primärmaskineri. Hur
långt uppdelningen skall drivas är däremot en
öppen fråga och det finns många förespråkare
för den tekniskt eleganta lösningen med många
små, lätt utbytbara, snabbgående
dieselmotorer. Den komplicering av samtliga maskinella
rörsystem och av manöver- och
säkerhetsanordningar, som en sådan vittgående
uppdelning medför och svårigheten att få ett sådant
maskineri tillräckligt driftsäkert och inte minst
även tillräckligt tystgående har tillsammans
med marknadstillgången av lämpliga
dieselmotortyper hittills i regel begränsat antalet
enheter till det minimum, som fordras för att
uppdela effekten på de olika
propellermotorerna och för att åstadkomma den önskade
effektfördelningen på för- och akterpropellrarna.
Ett intressant och särpräglat maskineri har i
Tyskland lanserats med hamnisbrytarna
"Ems-horn" och "Eisfuchs". Genom excentriskt
anordnade rörliga vikter sättes hela skrovet i
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 1QQ9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
