Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 39 - Nya metoder - Ättiksyra och myrsyra ur sulfitlut, av SHl - Hållbar färgning av metaller, av SHl - Pressgjutning av zink i evakuerad form, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
get värdelös och då upparbetningen inte tycks vara
alltför dyrbar, kan man vänta att ättiksyra så
småningom kommer att framställas ur sulfitlut
allteftersom man vid den ena efter den andra fabriken
måste upparbeta luten för att undvika
vattenförorening.
För utvinning av syrorna synes det vara lämpligt
att använda en kombination av extraktion, extraktiv
och azeotrop destillation. Härvid är två förfaranden
tänkbara, det ena med ett lågkokande, det andra
med ett högkokande lösningsmedel. I förra fallet
skall all syra i luten tas upp i lösningsmedlet som
sedan skils från syrorna genom destillation.
Rödluten koncentreras försl till 50 % halt av fasta
ämnen. Den försätts sedan med svavelsyra för
frigörande av syrorna, varefter dessa extraheras i ett
torn (fig. 1 upptill). Vattenskiktet går till
raffinat-kolonnen i vilken medfört lösningsmedel drivs av
och ett raffinat, innehållande natriumsulfat, erhålls
som återstod. Raffinatet går till återvinning av
natriumsulfat. Av lösningsmedlet fordras hög
lösningsförmåga för ättiksyra och så låg som möjligt för
vatten, det senare för att
lösningsmedel-vattenazeo-tropen skall skilja sig i två skikt vid
rumstemperatur.
Lösningsmedelsskiktet går till
lösningsmedelskolonnen, från vilken lösningsmedel erhålls som
destillat och syrorna som återstod. Denna pumpas till
avvattningskolonnen där vattnet avlägsnas genom
azeotrop destillation med t.ex. butylacetat. Detta
erhålls som destillat tillsammans med vattnet från
vilket det skils i en florentinerflaska varefter det
återförs till avvattningskolonnen. I vattnet löst
butylacetat återvinns i vattenkolonnen. Rå syra fås
som återstod.
Av det högkokande lösningsmedlet fordras hög
lösningsförmåga för ättiksyra och låg för vatten, ingen
benägenhet för emulgering med vattenfasen,
förmåga att ge azeotrop med vatten och så hög kokpunkt
att ättiksyran kan skiljas från det genom
destillation. Den på tidigare angivet sätt förbehandlade
luten extraheras med lösningsmedlet (fig. 1 nedtill),
och vattenfasen går till upparbetning för
återvinning av natriumsulfat m.m.
Lösningsmedelsfasen matas in på en kolonn i
vilken vatten avlägsnas som en azeotrop med
lösningsmedlet. Som återstod erhålls härvid en vattenfri
blandning av syra och lösningsmedel. Den går till
en kolonn i vilken rå ättiksyra fås som destillat och
lösningsmedel som återstod (D F Othmer i
Indu-strial & Engineering Chemistry mars 1958 s. 60A—
62A). SHl
Hållbar färgning av metaller
Med en metod (Permyron), bestående av sprutning
av en pigment-bindemedelsblandning på metallytan
och beläggningens efterbehandling under bestämda
betingelser, kan man enligt uppgift erhålla en
varaktig, kemiskt och fysikaliskt resistent färgning. För
närvarande används bara svärtning kommersiellt,
men så småningom skall olika färger för
aluminium, kolstål, rostfritt stål och andra metaller bli
tillgängliga.
Svärtningen har använts en bel del på rostfritl
stål och sägs ha vissa fördelar framför emaljering;
ytans reflexionsförmåga blir mindre; beläggningen
är böjlig och spricker inte vid stålets utvidgning
och sammandragning. Svärtat rostfritt stål lär
vidare kunna dragpressas och böjas utan att
beläggningen spricker eller flagnar av (enl. Union Carbide
International Co). SHl
Pressgjutning av zink i evakuerad form
Genom att minska lufttrycket i formen till 0,5—
0,25 at får man pressgjuten av zink med låg
porositet och god ytfinhet; vidare kan man framställa
produkter med liten väggtjocklek. Metoden som kan
kallas vakuumpressgjutning ("vacuum die casting"),
tillämpas kommersiellt för zink och är i
utvecklingsstadiet för aluminium. Inget antyder att man ämnar
utnyttja den även för magnesiumlegeringar.
Vid pressgjutning sprutas metallen in i formen
under 100—140 kp/cm2 tryck. Luften i formen kan
utöva ett mottryck när den förträngs av metallen
och pressas ut genom luftkanalerna. Arbetar dessa
perfekt uppstår inget mottryck, och metallens
flyt-hastighet bestäms av differensen mellan det tryck
som kolven utövar på metallen och atmosfärstrycket
i formen.
Sådana betingelser kan möjligen erhållas i en ny
form, men vid användningen sätts luftkanalerna
vanligen igen delvis. Därför uppstår nästan alltid
ett mottryck, metallens flythastighet minskas, och
luft stängs in i gjutstycket. Man kan visserligen
erhålla relativt porfria gjuten genom att använda
ett grovt ingjut och hög metalltemperatur, ty då kan
en del av luften gå bort, men det är mycket svårt
att gjuta tunna sektioner.
Genom att minska lufttrycket i formen till 0,25 at
ökar man inte metallens flythastighet nämnvärt men
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 159
Fig. 1.
Utvinning av
ättiksyra ur rödlut
genom
extraktion, upptill med
ett lågkokande
lösningsmedel,
nedtill med ett
högkokande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
