Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 39 - Nya metoder - Pressgjutning av zink i evakuerad form, av SHl - Perkloreten genom klorering av kolväten, av SHl - Filmbildande aminer som korrosionsskydd, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördröjer uppkomsten av mottryck tills formen är
nästan fylld. Härigenom ökas möjligheten att
fullständigt fylla tunna sektioner.
I praktiken har det visat sig att pressgjuten,
tillverkade i evakuerad form, innehåller bara små
mängder av mycket små porer och att deras mekaniska
egenskaper därför är bättre än vanliga pressgjutens.
Medan dessas brottgräns i genomsnitt är 26,5 kp/mm"
är vakuumpressgjutens 30 kp/mnr; enligt uppgift
är de förras hårdhet 33 och de senares 40 Rockwell
B. Då vakuumpressgjuten får mycket god vtfinhet,
blir deras putsning relativt billig.
Den minsta väggtjocklek som lämpligen kan
åstadkommas vid vanlig pressgjutning är 1,5 mm, men
vid vakuumpressgjutning är godstjocklekar på 0,75
mm vanliga, och man har tillverkat gjutstycken med
ned till 0,45 mm godstjocklek. Långa, tunna gjuten,
som tidigare inte kunde tillverkas, kan nu
produceras ekonomiskt genom vakuumpressgjutning (J L
Everhart i Materials in Design Engineering juni
1958 s. 111). SHl
Perkloreten genom klorering av kolväten
Vid en ny amerikansk metod, som för första gången
tillämpas i en fransk fabrik för 9 000 t/år
perkloreten, används lätta kolväten, såsom metan, propån,
propen, som råvara. Deras pris lär vara ca 25 °/o
av den vanligen använda acetylenen. Som biprodukt
erhålls vattenfritt klorväte.
Kolvätena kloreras i en ugn vid 540—650°C (fig.
1). Ingen katalysator används. I en huvudkylare av
speciell konstruktion kyls gaserna från ugnen snabbt
till 60°C med 21—36 °/o klorvätesyra för
undvikande av sidreaktioner. För varje kilogram
perkloreten erhålls mer än 1 kg klorväte. Utbytet uppges bli
nära det teoretiska; av 45 kg klor och 4 kg propån
beräknar man erhålla 20 kg perkloreten och 27 kg
klorväte.
Vätskan från kylaren skils i ett avsättningskärl i
c!t övre vattenskikt innehållande klorväte och ett
undre kolväteskikt, innehållande perkloreten,
koltetraklorid samt litet klorväte och klor. De
sistnämnda drivs av i en kolonn, och klorkolvätena
skils i en kolonn där koltetrakloriden drivs av och
återförs till kloreringsugnen samt en
rektifierings-kolonn från vilken ren perkloreten erhålls.
Destilla-lionsåterstoden från den senare kolonnen går till en
annan kolonn där den delas upp i ett destillat som
återförs till kloreringsugnen och en återstod som
förkastas.
Gaserna från kylaren och en del av vattenskiktet
från avsiittningskärlel går till ett tvättorn där en
del av klorvätet absorberas i svag klorvätesyra. Den
avgående syran används för kylning av gaserna från
kloreringsugnen. Gaserna från tvättornet går till en
kondensor och därefter till en kolonn från vars
topp klor och inert gas leds till kloreringsugnen;
vätskan från dess botten går till kylaren.
Resten av vattenskiktet i avsättningskärlet går till
en avdrivare från vars topp vattenfritt klorväte
erhålls. Som återstod får man svag klorvätesyra
ungefär med azeotrop sammansättning (20 %> HCl); den
pumpas till absorptionstornet (Chemical Engineering
5 maj 1958 s. 116—119). SHl
Filmbildande aminer som korrosionsskydd
I en papperstorkcylinder består värmemotståndet
från den värmda innerytan till ytterytan av
övergångsmotståndet från ångan till innerytan och
ledningsmotståndet i cylinderväggen. I en
yankeecylin-der med 60 mm godstjocklek är
övergångsmotståndet vid innerytan 25 °/o av det totala. Det består
nästan uteslutande av ledningsmotståndet i vatten- och
korrosionsfilmerna på innerytan.
Ett sätt att minska dessa filmer är tillsats av
aminer vilka bildar en skyddande hinna på järnet (jfr
Tekn. T. 1957 s. 703). Härvid använder man aminer
med 16, 18 eller flera kolatomer, t.ex. hexadecylamin
CjgH^NHo och oktadecylamin CjsH^NH,. De
adsor-beras vid järnet varvid de vänder kolkedjan utåt.
Härigenom blir ytan hydrofob.
Aminen sätts till ångan i form av en
vattensuspen-sion strax före det ställe som skall skyddas mot
korrosion. Den följer med ångan varigenom alla ytor,
som denna träffar, beläggs med ett mycket tunt
aminskikt som hindrar korrosion genom syre och
koldioxid. Ar ytorna redan angripna, tränger aminen
under korrosionsprodukterna som härvid snart
lossnar och följer med kondensatet. När man börjar
använda aminer kan det därför lätt hända att trånga
passager i kondensatsystemet sätts igen.
Korrosion i en pappersmaskins torkparti vid
stillestånd hindras. Värmeövergången förbättras genom
att korrosionsprodukterna försvinner och genom att
ytan är hydrofob så att droppkondensation i stället
för filmkondensation erhålles (Tekn. T. 1958 s. 114).
Värmeövergångstalet till en fullständigt ren järnyta
uppges nämligen vara 5—6 gånger så stort som till
en med "normal" beläggning av
korrosionsprodukter. Teoretiskt har man beräknat att
värmeövergångstalet kan ökas till det tre- till fyrfaldiga genom
användning av amin.
Vid ett svenskt pappersbruk har man sedan början
av 1957 infört amin i ångan till torkmaskinen ome-
Jurj. 1. Flytscliema för perkloretenfabrik.
1034 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
