- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1043

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 40 - Lågtemperatur-elektronik, av Jan-Rustan Törnquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. i. Kil/otron enligt Arthur I) Litt le Inc.

Fig. 5. Två kryotroner i
vippkoppling.

bestämdes av tidskonstanten L/R, där L är
induktansen i manöverelementet och R
resistan-sen i grindelementet i normalt tillstånd, samt
av uppvärmningen på grund av strömmen
genom grindelementet just som denna blir
re-sistiv.

En vidarutveckling av kryotronen är en
sandwich-liknande anordning med tunna bly- och
tennfolier, skilda åt av ett tunt dielektrikum,
fig. 4. Blyfolien är manöverelement och
tennstrimlan grindelement. Arbetstemperaturen är
3,6°K, vilken temperatur erhålles vid
förång-ning av flytande helium vid reducerat tryck.
Omslagstiden är mindre än 0,1 fis.

Kryotronen är en anordning med låg
impedans och fordrar sålunda en strömgenerator
som drivkälla. Kretstekniskt förbindes i
allmänhet kryotronerna så att strömmen väljer
en, nämligen den supraledande, av två eller
flera vägar.

I en vippkoppling, fig. 5, passerar varannan
inkommande strömpuls grindledningen i A och
varannan grindledningen i B. Förloppet styrs
från icke utritade ytterligare kryotroner. För-

Fig. 6. Principskiss av minneselement till
International Business Machines’ "Trapped Flux Memory";
->-►->• cirkulerande supraström.

hållandet mellan grindledningens resistans i
normalt och i supraledande tillstånd är
oändligt stort.

Kryotronens främsta användningsområde
väntas bli inom siffermaskinstekniken, där den
kan användas i grindar, multivibratorer,
add-rar och minnen. Kryotronen uppvisar både
ström- och effektförstärkning. Den är ett
regenerativt element och kan om återkoppling
införes åtminstone teoretiskt sett användas som
förstärkare.

Ännu återstår många problem beträffande
kryotronen att lösa, innan den kan betraktas
som ett praktiskt kretselement. Så är det
exempelvis svårt att få ett större antal kryotroner
att slå om vid samma kritiska temperatur.
Vidare begränsar egenuppvärmningseffekterna
snabbheten. En alltför snabb pulsering ger en
ödesdiger uppvärmning. Enligt International
Business Machines bör kryotronen få minst
0,1 ,jis på sig att svalna efter varje pulsering.

En ytterligare svårighet är att kryotronen har
så låg impedans. De låga spänningsnivåer, vid
vilka den av denna anledning kommer att
arbeta, utgör ett problem vid
informationsöverföring från ett krvotronsystem till ett
konventionellt system.

Enligt kryotronens uppfinnare D Buck vid
MIT, skulle en stor siffermaskin för allmänna
beräkningar byggd med kryotroner kunna
inrymmas i en kub med 30 cm sida. Tillhörande
kryostat behöver ej bli större än ett ordinärt
kylskåp.

Supraledande strömminnen
Supraledande strömminnen utnyttjar samma
effekt, som Collins använde i sitt experiment
för att påvisa supraledningens oändliga
ledningsförmåga. I en supraledande ringformig
strömbana lagras en cirkulerande ström.
Beroende på om denna ström flyter med- eller
moturs får tillståndet betyda en etta resp. en
nolla. Anordningen användes för att lagra
binär sifferinformation exempelvis i minnet till
en siffermaskin.

För närvarande finns två olika typer av
sådana supraledande strömminnen, det ena
utvecklat vid International Business Machines i
Kingstone, N.Y., och det andra vid
Bamo-Wooldridge Corp. i Los Angeles.

IBM-minnet, kallat "Trapped-Flux Memory",
fig. 6, består av en tunn blyplatta, i vilken ett
hål, 1 mm i diameter, finns upptaget. Tvärs
över hålet har lagts en smal och tunn blystav
så att den är i kontakt med blyplattan. Sedan
anordningen gjorts supraledande induceras en
ström i den ena eller andra riktningen genom
staven över hålet, motsvarande en etta resp.
nolla. Strömbanan sluter sig kring båda
sidorna av hålets periferi. Ovanför blystaven och
isolerad från denna går drivledningen, från
vilken den cirkulerande strömmen inducerats,
och på blyplattans undersida och isolerad från
denna löper en läslindning. Driv- och
läsled-ningarna är ej supraledande.

Verkningssättet för strömminnet är relativt

TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 169

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free