Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 40 - Utnyttjande av Nordkalottens vattenkraft, av Rolf Gradin - Stora kvartskristaller ur flinta - Inga termonukleära neutroner i Zeta - Latexfärger med polyvinylacetat flagnar inte utomhus - Plåt, pläterad med Hastelloy eller titan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skottsenergi under vintertid. Norge slutligen
kan leverera överskottsenergi året om och kan
dessutom i någon mån tillgodose behovet av
reserveffekt. Dessutom kan de lokala
samkör-ningsnäten i Norge knytas ihop över det
svenska systemet.
Några överföringsledningar med större
kapacitet har hittills ej byggts inom Nordkalotten
mellan länderna. De fortsatta
vattenkraftutbyggnaderna i nordligaste Sverige och
Finland kräver dock att respektive länders 400 kV
nät utsträcks längre norrut och de kommer då
närmare varandra med ökade förutsättningar
för en direkt förening. Redan nu är det klart
att Sverige och Finland bör planera ett
gemensamt nät för överföring av kraft från Torne
och Muonio älvar. När kraftstationerna
Gar-dikfors och Ajaure m.fl. i övre Ume älv byggs
ut i början av 1960-talet kommer avståndet
mellan det svenska nätet och det norska 130 kV
nätet i Ranaområdet att bli endast ca 60 km
och då kan en samköming bli aktuell även för
detta område.
Någon direkt förbindelse mellan de finländska
och norska näten är ännu ej aktuell, men när
Ounasjoki byggs ut måste det finländska nätet
utsträckas mot norska gränsen och om det
norska nätet i Finnmark då byggts ut kan en
förbindelse diskuteras.
Beträffande utbyggnaden av vattenkraften i
Kalix och Torne älvar framlägger kommittén
sina synpunkter på några alternativa
utbyggnadsförslag.
En konventionell utbyggnad (fig. 1) omfattar
ett tjugotal kraftstationer av måttlig storlek
i vardera älven eller totalt ca 40 stationer.
Vissa fallsträckor torde inte löna sig att bygga ut
och den ekonomiskt utbyggbara kraftmängden
uppskattas till 7 000—8 000 MkWh per år.
Genom att på ett flertal ställen leda över
Kalix-älven till Torneälven kan utbyggnaderna
koncentreras endast till den senare älven.
Utbyggnaden skulle i detta alternativ omfatta ca 20
stationer i Torneälven och nedre delen av
Ka-lixälven skulle lämnas outbyggd. Den
sammanlagda kraftmängden uppskattas till ca 1 000
MkWh per år mindre än vid konventionell
utbyggnad men en ändå större reduktion av
kostnaderna skulle troligen bli möjlig.
Från norsk sida har framförts de goda
möjligheter som finns att leda vattnet från
Torneträsk till Rombaksbotn (fig. 2), som är en vik
av Atlanten. Genom att till Torneträsk leda —
och pumpa — vatten från Kalix och Kaitum
älvar samt även från en del mindre älvar på
finländska sidan skulle det bli möjligt att i tre
anläggningar få en total kraftproduktion på
6 000—8 000 MkWh/år. överslagsberäkningar
har visat att det senaste alternativet har utsikt
att bli det billigaste ocli samtidig lämna vissa
vattendrag i orört skick.
Kommittén föreslår att en teknisk-ekonomisk
undersökning utföres genom direkt samarbete
mellan de statliga kraftföretagen i resp. länder
och att en plan för älvsystemets utbyggnad
sedan läggs fram.
Nordiska Vattenkraftkommittén anser
slutligen att samarbetet i dessa utbyggnadsfrågor
mellan de tre länderna underlättas om
liknande konventioner som den mellan Sverige och
Norge upprättas även mellan Sverige och
Finland resp. Norge och Finland. Denna fråga bör
därför särskilt behandlas. Det nu inledda
samarbetet på kraftområdet mellan de tre
länderna har visat sig så värdefullt att det bör
fortsätta. Rolf Gradin
Stora kvartskristaller ur flinta lär man kunna
erhålla enligt en brittisk odlingsmetod, liknande den
amerikanska vid vilken ympkristaller bringas att
växa i en alkalisk lösning vid högt tryck och hög
temperatur (Tekn. T. 1950 s. 1137). Vid denna
metod måste ren kvarts användas som råmaterial.
Inga termonukleära neutroner i Zeta har
enligt senaste brittiska undersökningar erhållits (jfr
Tekn. T. 1958 s. 213). Apparaten byggs nu om,
varvid toroiden får en ny lindning. Man väntar att
plasmans temperatur härigenom skall kunna höjas
från 5 • 10G till 107 °C.
Latexfärger med polyvinylacetat flagnar inte
utomhus, om en liten mängd av ett aromatiskt
lösningsmedel, såsom xylen eller toluen, sätts till
vattenemulsionen.
Plåt, pläterad med Hastelloy eller titan, har
valsats för första gången i USA. Man använder
värme och tryck för att binda det korrosionsresistenta
materialet vid ett billigare grundmaterial.
Fig. 2.
överledning av vattnet
från Torne träsk
till Atlanten;
• • • • gräns för
älvarnas
nederbördsområde,
• • • • gräns för
område varifrån
vatten leds över
till Torne träsk.
1048 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
