Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 40 - Kraftledningars isolation, av Uno Sandström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. A. Stöthållspännirig för kombinerad
isolator-och träisolation vid varierande längd på
träisola-tionen; Wm torr träisolation, Wd fuktig träisolation,
Ilt, /7J stödisolatorer av normal typ IAO resp. I 75,
Is stagisolator.
I ett förenklat impedansschema kan
träisola-tionen representeras av en resistans
parallell-kopplad med en kapacitans. Detsamma gäller
isolatorer, men där är resistansen så stor i
förhållande till den kapacitiva impedansen, att
resistansen kan försummas. Principiellt är det
ingen skillnad, om fasisolationen utgöres av
stöd- eller hängisolatorer. Det ekvivalenta
schemat för en fasisolator i serie med en trästräcka
blir då det som visas i fig. 3. Om det finns stag
med isolator, tillkommer ytterligare en
kapacitans i serie.
Hos torrt trä är resistansen mycket stor, och
spänningsfördelningen mellan trä- och
isolator-isolation blir vid stötspänning rent kapacitiv,
vilket betyder att spänningen i stort sett
fördelar sig efter de ingående elementens
stöt-överslagsspänningar. Den sammanlagda
isola-tionshållfastheten erhålles då genom addition
av de ingående isolationselementens
stöthåll-fasthet.
Med ökad fuktighetshalt hos trät sjunker resi-
Fig. 5. Exempel på tillämpningen av reglerna i SEN
2107 för beräkning av träisolationens tillskott till
isolatorisolationen; beteckningar enligt fig. A.
stansen, vilket påverkar spänningsfördelningen
på så sätt, att vid korta trästräckor kommer en
i förhållande till överslagsspänningen allt
större del av spänningen att ligga över trästräckan.
När en överspänning då lägges på den
kombinerade isolator- och träisolationen, inträffar
först ett delöverslag över träisolationen. I
överslagsögonblicket ökar spänningen över
isolatorisolationen, och om denna spänning blir
högre än isolatorns stötöverslagsspänning
inträffar totalöverslag. I annat fall motstår den
kombinerade isolationen överspänningen.
Vid längre trästräckor blir förhållandet mellan
isolator- och träisolationens impedanser och
överslagsspänningar det motsatta och
isolatorns överslagsspänning uppnås först.
Delöverslaget inträffar då över isolatorn och det blir
i första hand träts isolationshållfasthet, som
bestämmer den kombinerade isolationens
hållfasthet.
Stötprov har utförts på kombinerad
isolator-och träisolation, dels när trät är torrt, dels när
det är fuktigt eller utsatt för regn, fig. 4. Prov
på träisolation ger stor spridning men har i
detta fall kunnat verifieras med en
approximativ teoretisk beräkning, där uppmätta
impedansvärden använts.
Med ledning av de erhållna resultaten har
anvisningar för beräkning av tillskottsisolationens
storlek kunnat uppställas, vilka använts i de
normer för ledningsisolation, SEN 2107, som
nyligen kommit ut. I dessa räknar man med att
träisolationen ger ett tillskott till
isolatoriso-lationens stöthållfasthet av 1 kV/cm trästräcka
upp till den trälängd, vid vilken den
sammanlagda isolationen skulle bli lika med
träisolationens stöthållfasthet beräknad efter 3 kV/cm.
Utförda prov visar att detta värde är
minimivärde! för den specifika stöthållfastheten hos
en trästräcka. Vid längre trästräckor beräknas
den totala isolationen efter 3 kV/cm, dvs. den
totala isolationen blir då oberoende av
isolatorns storlek, fig. 5. Det på detta sätt
beräknade isolationstillskottet innehålles även av
mycket fuktigt trä och gäller oberoende av
impreg-neringen samt för olika tvärsnittsareor.
En undersökning, som gjorts av hur
träisolationens stöthållfasthet varierar med
varaktigheten av ett regn, fig. 6, visar, att
stöthållfastheten redan efter en minut sjunker till 80 %
av vad den är för torrt trä. Efter ca 20 min har
den sjunkit till 65 % av den ursprungliga
hållfastheten och håller sig i fortsättningen på
ungefär denna nivå.
Mot kopplingsöverspänningar har trä visat sig
ge ett mycket ringa tillskott till isolationen.
Man måste därför i nät med normala
egenfre-kvenser helt lita till isolatorerna, när det gäller
att isolera mot sådana överspänningar.
Luft
Isolationshållfastheten för luftsträckor i
ledningsstolpar av normalt utförande kan
beräknas enligt följande formler:
Ev = 0,33 X L
Es = 0,47 X L + 20
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
