- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1053

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 40 - Kraftledningars isolation, av Uno Sandström - Stolar av glasfiberarmerad polyester i New Yorks bussar - Sfäriska tryckkärl av en titanlegering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tabell 1. Rekommenderade isolationsnivåer

System- Enminutsprov Stöthållspänning,

spänning i regn kV amplitudvärde

Isolerad och direktjordad
nollpunkt

kV kV effektiv- Isolations-
Isolations-värde standard A standard B

< 1 10 80 45
3 20 95 65
6 25 115 80
10 30 135 95
20 45 185 135
30 60 225 185
40 75 275 225
50 95 325 275
Isolerad Direktjordad
nollpunkt nollpunkt
70 135 425 375
120 230 625 550
200 380 — 900

setts befogat att för 50 kV och lägre
spänningar ånge två olika isolationsklasser, A och B.
Dessa isolationsklasser har samma fordran på
enminutsprov men skiljer sig ifråga om
fordran på stöthållspänning. Isolationsstandard A,
den högre, skall vara den normala, medan
isolationsstandard B kan användas exempelvis i
trakter med låg åskfrekvens och när man av
olika skäl vill bygga en billigare ledning än
normalt.

Isolation i saltområden

SEN 2107 innehåller även anvisningar för
isolering av ledningar i trakter där luften kan
vara förorenad av salt, vilket förekommer
exempelvis på västkusten. Det har visat sig att
man i sådana fall måste ställa speciella krav på
isolatorernas krypsträcka. Fordringarna på
krypsträckan har graderats genom en
indelning i tre grupper:

Grupp 1: På ledningssträckor, som är
framdragna nära västkusten utan skydd av skog,
skall isolatorernas krypväg vara minst 30 mm
per kV systemspänning.

Grupp 2: På ledningssträckor, som är
framdragna utan skydd av skog nära sydkusten och
ostkusten till i höjd med Ölands norra udde
samt på Gotland, skall isolatorernas krypväg
vara minst 23 mm per kV systemspänning.

Grupp 3: På ledningssträckor i under
grupperna 1 och 2 nämnda områden, där skog
skyddar mot havsvinden, samt i övriga områden
skall isolatorernas krypväg vara minst 10 mm
per kV systemspänning.

Det påpekas dock i normerna att vid 120 kV
och högre spänningar kan även en krypväg,
som är kortare än vad som här angivits, ge
tillfredsställande driftsäkerhet.

Inledningsskydd

I SEN 2107 behandlas också inledningsskydden
till stationerna. Det rekommenderas att
inledningsskydd anordnas vid ledningen för 50 kV
och högre spänningar samt vid lägre
spänningar vid särskilt viktiga stationer.

Om stationerna skyddas av moderna avledare
har beräkningar visat, att en tillfredsställande
skyddsverkan erhålles, om inledningsskyddet
ges en längd uttryckt i meter, som är minst fem
gånger systemspänningen uttryckt i kilovolt.
Detta har angivits i normerna med tillägget, att
inledningsskyddet ej bör göras kortare än 200
m. De nya reglerna medför att
inledningsskydden kan göras väsentligt kortare än vad nu
normalt tillämpas.

Fria avstånd

Med fria avstånd avses det minimiavstånd i
luft, som med hänsyn till isolationen måste
finnas mellan spänningsförande och jordad del
eller mellan faser. Avståndet skall innehållas
även då det minskats på grund av inverkan
från vind och temperatur.

Vid stödisolatorledningar är faslinornas läge
fixerat i stolparna, varför inverkan av vind och
temperatur endast påverkar avståndet ute i
spännet. Är linorna upphängda i isolatorkedjor,
kommer däremot linornas avstånd till stolpar
och reglar att variera med vind och
temperatur.

Eftersom det är mycket litet sannolikt att de
högsta vindstyrkorna och de högsta
överspänningarna skall inträffa samtidigt som linan i
sin svängande rörelse befinner sig i det
ogynnsammaste ytterläget, bör ledningen ej
dimensioneras för detta fall. Detta är så mycket mer
befogat som ett överslag, med de snabba
utlösningsanordningar som nu finns, i allmänhet
ger obetydliga skador. Det har vidare
konstaterats att de vindstyrkor som uppträder i
samband med åska, då de största överspänningarna
kan förekomma, har en högsta styrka som är
endast omkring hälften av de största
vindstyrkor, som kan uppträda under andra betingelser.

Det har därför visat sig lämpligt att i SEN
2107 hänföra det fria avståndet till två
belastningsfall och det fall som ger det större
avståndet blir då dimensionerande. Det ena
belastningsfallet motsvarar de vindförhållanden som
kan förekomma vid åska, vilket är en högsta
vindstyrka av ca 15 m/s, och överspänningar
motsvarande ledningens isolationsklass. Det
andra belastningsfallet motsvarar det högsta
vindtryck som normalt kan förekomma, 100
kp/nr, vilket motsvarar ca 28 m/s, samt en
isolationshållfasthet motsvarande ca 90 % av
fordran på 50 Hz enminutsprov enligt tabell 1.

Stolar av glasfiberarmerad polyester i New
Yorks bussar har man börjat använda därför att
passagerarna skär sönder de hittills använda,
stoppade stolarna. Plastsätena lär vara bekväma tack
vare sin form och fjädrande upphängning i
stålramar.

Sfäriska tryckkärl av en titanlegering (6 °/o Al,

4 %> V) för gaser, såsom syre, helium och koloxid,
ombord på överljudsflygplan och missiler tillverkas
genom tryckning och hopsvetsning av två
halvsfä-riska delar. Tidigare använda material hade för
liten hållfasthet i förhållande till tätheten.

TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 1053

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free