Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 40 - Elektronisk musik, av DH - Nybyggen - Svensk aluminiumbro, av G Lbg - Stort bulklastfartyg från Öresundsvarvet, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillbaka längs en från a till a graderad skala.
Om klämman rörs snabbt fram och åter fås en
ljudeffekt ungefär som från en vibrafon.
Några tongivare har konstruerats, vilka är
kombinationer av mekaniska och elektroniska
don. En sådan består av ett stålstycke, vars
vibrationer upptas av en piezo-elektrisk
kristall. Stålbiten kan slås an eller dämpas på
olika sätt och i olika punkter, varigenom ett
rikt tonområde kan täckas. Ett annat
elektro-nisk-mekaniskt instrument är den optiska
sire-nen, fig. 3, vilken består av ett papper P på
vilket ristats ett transparent vågformat
mönster. Papperet placeras framför en med slitsar
försedd roterande skiva S. Denna belyses av
en lampa W och det genomsläppta ljuset
uppfångas via en lins L av en fotomultiplikator, F,
vilken i sin tur via en förstärkare matar en
högtalare U, eller en bandspelare. Tonhöjden
bestämmes av rotationshastigheten hos skivan,
medan tonens klang är beroende av papperets
mönster.
Många liknande ljudalstrande anordningar
kan givetvis konstrueras. Kompositören kan
sedan nyttja dem antingen var och en för sig
eller i kombinationer och resultatet avlyssnas
på en bandspelare. Det nothäfte som ligger till
grund för kompositionen blir ganska artskilt
från ett konventionellt sådant. Det innehåller
kombinationer av nottecken, klartext,
tonkurvor och frekvensangivelser (H Badings & J W
de Bruyn i Philips Technical Review 1958 h. 6
s. 191; Teknika 1958 h. 3 s. 3—8). DH
......i......
"’"’T’’"*
nybyggen
Svensk aluminiumbro
Vid Letten kraftstation har mellan jorddamniens
krön och intagstornet insatts en aluminiumbro, fig.
1, med teoretisk spännvidd 42,08 m, centrumavstånd
mellan huvudbalkarna 2,00 m, huvudbalkarnas höjd
1,30 m och flänsarnas bredd 0,32 m. I)en är
konstruerad som en fritt upplagd, helsvetsad plåtbalk
av AlMgSi-Iegeringen SM 6508 med volymvikt 2,70
g/cm3, elasticitetsmodul 6800 kg/mm", Poissons
konstant 0,3, brottgräns 30 kg/mm", sträckgräns 25
kg/mm2, brottöjning 8 % och
längdutvidgningskoef-ficient 24- 10 ° vid 20—100°C. Tillåten påkänning är
15 kg/mm" och sägerheten 1,7-faldig räknad på
sträckgränsen. Brons egenvikt är 62 t. Den rörliga
lasten består av dels en 2 t punktlast, dels en jämnt
fördelad last 250 kg/nr samt 125 kg/m2 vindlast.
Huvudbalkarnas liv är dimensionerade med hänsyn
till knäckning av normalpåkänningarna. Livplåtens
tjocklek ökas därför från 7 mm vid upplagen till
9 mm vid mitten. Tvärbalkarna utgöres av 150 X
120 X 8 mm I-profil.
Bron transporterades i tre delar, som
sammanfogades på stranden och flottades på pontoner till
montageplatsen (Metallen 1957 h. 3 s. 20). G Lbg
Stort bulklastfartyg från Öresundsvarvet
Provtur företogs den 2 september 1958 med
lastmotorfartyget "Evita", fig. 1, om 15 000 tdw på
27’—6" (8,38 m) djupgående. Det är byggt till högsta
klass i Lloyd’s Register för A/S Uglands Rederi,
Grimstad, och har huvuddimensionerna:
längd mellan perpendiklar ............ 485’—SVs" = 148,0 m
mallad bredd .......................... 65’—4" = 19,91 m
mallat djup till huvuddäck ............ 38’—0" = 11,58 m
Maskinrummet samt all inredning är förlagd
akterut, där däckshuset är kort och högt med
kommandobryggan högst upp. Fartyget är indelat i fyra
lastrum av lika längd. Endast tankarna under rum
k för om maskinrummet är anordnade som
olje-och vattenbarlasttankar. I övrigt är dubbelbottnen
till större delen indelad i torrtankar.
Genom det beskrivna arrangemanget är
lastrummen helt rektangulära och släta, vilket gör dem
särskilt lämpade för lastning och lossning med
maskinella anordningar. Fartygets enda egna
lastnings-och lossningsanordningar består av två bommar på
ett par bompålar akter om backen för betjänande
av ett förrådsrum i förskeppet.
Propellermaskineriet utgöres av en Götaverkens
sexcylindrig dieselmotor om normalt 4 500 hk
axeleffekt vid 112 r/m och som beräknas ge fartyget en
fart av 13 knop på full last. På provturen uppnåddes
en medelfart av 13,93 knop (enl. öresundsvarvet AB).
N Lll
Fiy. 1.
Aluminiumbro vid
Letten
kraftstation.
Fiy. 1.
Lastmotorfartyget
"Evita" om
15 000 tdw,
byggt vid
Öresundsvarvet i
Landskrona.
1064 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
