Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 41 - R3/Adam, av Peter H Margen, Henry Carruthers, Bernt Hargö, Gösta Lindberg och Bengt Pershagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
struktionsmöjligheter för reaktorer,
modererade och kylda med tungt vatten.
A—D i fig. 3 är trycktankkonstruktioner med
allt lägre moderatortemperatur för
minskning av investeringen i tungt vatten. I
alternativ B har moderatorn samma temperatur
som det ingående kylvattnet varvid dock
själv-regleringsmöjligheterna minskas.
Vid konstruktion C sänks moderatorns
temperatur i en särskild värmeväxlare i vilken
matarvattnet förvärms och något ånga med
lägre tryck än primärångans genereras. Vid D
måste man införa en isolering av stillastående
vatten för ledrören, det termiska skyddet och
fördelningslådorna för att nå den låga
moderatortemperaturen. Värmet från
moderatorkretsen kan användas direkt i ett fjärrvärmesystem
eller för matarvattenförvärmning för ett
kraftverk med kondensering; det senare medför
någon värmeförlust vid låg belastning.
E och F är tryckrörsreaktorer i vilka
gasfyllda spalter används för isolering mot
moderatorn. Härvid kan mycket låg
moderatortemperatur uppnås utan alltför stor värmeförlust,
men mängden konstruktionsmaterial i
reaktorkärnan måste ökas mycket för att man skall
uppnå en värmeverkningsgrad, jämförbar med
den vid trycktanksreaktorerna. Vid
tryckrörs-konstruktionerna kan man använda
grafitre-flektor varigenom erforderlig mängd tungt
vatten minskas (tabell 1).
Tungvattenåtgången blir störst för
tryckrörs-reaktorerna E och F med tungvattenreflektor
på grund av den relativt stora materialmängd
som behövs för de tjockväggiga tryckrören och
för isolationsrören. Typerna C och D med
separat kylning av moderatorn fordrar minsta
mängden tungt vatten. Tungvattenbehovet för
typ A, som valts för R3/Adam, ligger mellan
de båda ytterligheterna.
Det finns praktiskt taget ingen övre gräns
för storleken av ett atomkraftverk, utrustat med
en reaktor av typ A, E eller F, då trycket i A.s
ring, om en läcka skulle uppstå i en kapsel.
För stora kraftreaktorer har oxidens goda
resistens mot strålning ännu större betydelse.
För kapsling och ledrör har Zircaloy 2 och
aluminiumnickel kommit i fråga. Av dem har
den förra mycket högre smältpunkt, större
hållfasthet, bättre känt korrosionsbeteende vid
den för R3/Adam avsedda
kylmedelstempera-turen och mindre makroskopiskt
absorptions-tvärsnitt. Den senare legeringen är billigare
och kan kanske erhållas i jämnare kvalitet.
För R3/Adam ansågs Zircaloy 2 bäst.
Konstruktionsprincip
I R3/Adam skall tungt vatten användas både
som moderator och kylmedel och den förra skall
ha det utgående kylvattnets temperatur (fig. 3A)
varigenom systemet blir i viss mån
självreglerande. Det finns emellertid flera andra kon-
Tabell i. Tungvattenåtgång för tungvattenkylda
reaktorer; 125 MW värme, 25 % verkningsgrad,
72 000 MWh/t uran utan axiell skiftning av
bränsleelementen och konstruktioner enligt
fig. 3.
Tungvatten i
reaktor- yttre
tanken systemet
t " t
Bränsle urandioxid:
trycktank A ....................................47 20
B ....................................43 15
C ....................................37 15
D ....................................32 16
tryckrör E och F
tungvattenreflektor ........................69 17
grafitreflektor ................................52 18
Bränsle uranmetall:
tryckrör E och F
grafitreflektor ................................21 17
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 1079
Fig. 4. R3/Adam
i tvärsnitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
