- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1083

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 41 - R3/Adam, av Peter H Margen, Henry Carruthers, Bernt Hargö, Gösta Lindberg och Bengt Pershagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 8.
Tvärsnitt av
reaktorhallen.

hallens södra ända. Reaktorhallen liar gjorts
gastät genom inklädning med stålplåt.

Reaktorn är i första stadiet omgiven av fyra
ånggeneratorer, i andra stadiet av åtta. Nära
reaktorhallens södra ända finns vattenfyllda
brunnar för lagring av bränsleelement och
aktiverade reaktordelar. De förra transporteras
till brunnarna i en laddningsmaskin som löper
på räler i reaktorhallens golv (fig. 8).

Tabell 2. Data för turbingeneratorn

Första Andra stadiet
stadiet Utan över- Med

mot- hettare över-
tryck hettare
mot- kon- kon-
tryck den- den-
sor sor
Ångtryck .......... b 15 15 15 15
Ångtemperatur
före turbinen ..... °C 198 198 198 450
i kondensorn ..... °C 100 100 28 28
Värmeeffekt
för reaktorn ...... MW 65 125 125 125
för överhettaren . . MW — — — 33
totalt ............ MW 65 125 125 158
Generatorns eleffekt MW 10 20 33 47
Netto eleffekt ...... MW 9 18 31 45
Överhettaren verknings-
grad ............. — — — 0,85
Termisk verkningsgrad för
olja* ............. — — — 0,36
Total termisk verknings-
grad ............. 0,141 0,144 0,248 0,270

* 14 MW eleffekt av 33 MW värme med 85 °/o verkningsgrad.

Ekonomi

R3/Adam-projektet väntas inte ge en
ekonomiskt lönande anläggning men torde ge
erfarenheter av värde för kommande
konkurrenskraftiga stora atomkraftanläggningar och för
mindre kraftvärmeanläggningar.

Man finner i allmänhet att det för ett system,
bestående av ett atomvärmeverk och ett
oljeeldat verk, är gynnsammast att dimensionera
atomvärmeverket för ca GO % av det största
värmebehovet under året (fig. 9 kurva 3). Ett
billigt oljeeldat värmeverk får då ta upp
toppbelastningen.

Den elenergi, som kan erhållas med en
mot-trycksturbin (fig. 9 kurva 4), är störst under
vintern när efterfrågan på elenergi är störst
och vattenkraftverkens produktion är lägst.
Mottrycksturbinen kompletterar därför
vattenkraften, som nu täcker ca 95 % av Sveriges
elenergiförbrukning.

Utnyttjningstiden för de ångkraftverk, som i
Sverige kompletterar vattenkraften, varierar
från år till år och med verkens bränslekostnad.
De verk, för vilka denna är låg, körs givetvis
mest. För ett atomkraftverk blir
bränslekostnaden låg, och man kan därför vänta att
utnyttjningstiden för det skall bli ca 5 000 h/år,
medan motsvarande siffra blir 1 000—2 000
h/år för oljeeldade ångkraftverk.

Om ingen oljeeldad överhettare installeras i
Ågesta-verkets andra stadium, kan man vänta
att turbinerna skall arbeta enligt kurva 5 i fig.
9. När en överhettare installerats kan man
inom vissa gränser rätta överhettningen efter
belastningen (fig. 9 kurva 6).

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf065

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free