Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 41 - Atomenergin i Storbritannien, av SHl - Nya metoder - Permeation — ett separeringsförfarande, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innebär 20 % ökning i förhållande till
föregående år; CO % har gått till export.
Radioisotoper framställs framför allt i Bepo och delvis
i Windscale-reaktorerna. Genom
Windscale-olyckan och frigörandet av Wigner-energi i
Bepo har produktionen av radioisotoper
minskat, men underskottet har kunnat täckas
genom import. Några experimentkanaler i Dido
har emellertid nu blivit tillgängliga för
isotop-framställning, och under 1958 kommer kanaler
i Pluto också att användas för detta ändamål.
Radioisotoperna har fått flera nya
användningar. Man har t.ex. gjort långlivade
ljuskällor med krypton 85 eller tritium som
energikälla (Tekn. T. 1958 s. 786). De har liten
ljusstyrka men bör dock kunna användas t.ex. för
märkning av flygfält och hinder i gruvor samt
till signallampor för järnvägar. En svårighet
vid denna tillämpning är att krypton är en gas
som inte ger några fasta föreningar. Man har
emellertid med viss framgång försökt binda
gasen som klatrat.
Man använder nu radioisotoper vid
fluore-scensspektrometri med röntgenstrålar. Detta är
en metod att påvisa ett element genom
röntgenbestrålning av ett prov, varvid elementets
karakterstiska röntgenstrålning sänds ut. Man
kan nu ersätta den dyrbara röntgenapparaten
med en billig radioisotop ocli får då en
kompakt strålkälla som dock ger svagare strålning
än ett röntgenrör. Man tycks emellertid med
den svagare strålningen kunna påvisa element
med lägre atomvikt än med den starkare. Vid
en tillämpning har man mätt tjockleken hos
krombeläggningar ned till några hundradels
mikron. Mätningen störs inte av
underliggande beläggningar eller av grundmetallen.
Man har utvecklat en nv tjockleksmätare för
pappersforskning. Alfapartiklar från polonium
210 passerar genom papperet och ger en bild
på ett fotografiskt skikt. Genom
mikrofoto-metrisk mätning av den erhållna svärtningen
kan man exakt bestämma
tjockleksvariationerna hos ett tunt papper. Sill
Litteratur
1. Unilcd Kingdom Alomic Energy Authorily fourth unnual
report. London 1958.
2. Experimentell results with Zeta. Atom 1958 juli s. 2.
3. Gas-cooled reactors still U.K. favourite. Nucleonics 16
(1958) maj s. 102—103.
4. British program sees fiitiire pegged to gas-cooled; ils
promise elbows aside sodium-cooled, fast reactor. Nucleonics
16 (1958) aug. s. 17—19.
5. Plutonium from civilian reactors. Nuclear Engineering 3
(1958) sept. s. 362.
6. Nuclcar generation in Ihc United Kingdom. Nuclear
Engineering 3 (1958) sept. s. 375, 378.
7. Rcaclors in the. U.K. Nuclear Engineering 3 (1958) sept.
s. 396.
8. Strath, W: The U.K. programme [or the developmenl
of nuclear power. International Conference ön the Peaceful
Uses of Atomic Energy Geneva 1958, 15/P262.
9. Status of world’s power reactors ön eve of Geneva.
Nucleonics 16 (1958) aug. s. 24.
10. Both Windscale reactors doomed. Nucleonics 16 (1958)
aug. s. 26.
11. Moore, R V, Kroxberger, II & Grainger, L: Advances
in the design of gas-cooled graphite-moderated power
reactors. International Conference ön the Peaceful Uses of
Atomic Energy Geneva 1958, 15/P312.
nya metoder
Permeation — ett separeringsförfarande
Det är ofta dyrbart att skilja komponenterna i
vätskeblandningar, om de bildar azeotroper eller
har nära lika ångtryck. Ett sätt att göra sådana
separeringar billigare är kanske utnyttjande av ett
membran genom vilket den ena av komponenterna
passerar lättare än den andra. Detta förfarande
kallas permeation.
Man har någon tid känt till permeation i gasfas,
men användningen av ett analogt förfarande i
vätskefas är nyare. I en amerikansk halvstor
anläggning har man t.ex. avvattnat en
isopropanol-etanol-vattenazeotrop genom permeation varvid man
fått en säljbar produkt med mindre än 0,5 °/o
vatten till en kostnad av 1,36 ct/lb. Avvattning genom
azeotrop destillation med hexan kostar däremot
1,68 ct/lb.
Separeringen genom permeation beror på att en
av blandningens komponenter iir särskilt löslig i
det använda polymermembranet. Förfarandet sägs
ha unik selektivitet därför att membranet kan
anpassas för varje given separering. Den i elt icke
poröst plastmembran lösliga komponenten
diffunderar genom det, och man måste se till att
per-meatet (den genom membranet passerande
produkten) avlägsnas som ånga.
Permeationshastigheten är omvänt proportionell
mot membranets tjocklek. Selektiviteten är däremot
oberoende av denna. Ännu kan inan inte beräkna
membranets optimala tjocklek och sammansättning
för en given blandning, utan experiment måste
göras. Tjockleken kan vara ned till 25 |a, ocli
membranet stöds så att det står emot tryckdifferensen.
Som biprodukt vid upparbetning av
reaktionsprodukten från kolvätesyntes får man en azeotrop,
innehållande 79,2 °/o isopropanol, 8,6 °/o etanol ocli
12,2 o/» vatten. I en halvstor anläggning för 7 t/dygn
går den till en permeationscell med yttermåtten
1,8 X 1,8 X 2.4 m (fig. 1). Ett membran delar
cellen i ett tillflödesrum och ett permeatrum. I det
förra hålls så högt tryck att det varma tillflödet
förblir flytande; i det senare är trycket så mycket lägre
att permeatet förångas. Cellen är dubbelmantlad så
att förångningsvärmet kan tillföras med ånga.
Från permeationscellens tillflödesrum tar man ut
en produkt med sammansättningen 90.3 %> isopro-
Fig. 1.
Avvattning av
azeo-tropen isopro-panol-etanol-vatten genom
permeation.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf065
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
