- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1095

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 41 - Syntetiska fibrer i filterduk, av J O Bornefalk och Stig Neubeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J O Borne[alk

S Ncubcck

Syntetiska fibrer i filterduk

Textilingenjörerna J O Bornefalk, Halmstad, och Stig Neubeck, Göteborg

En filterduks uppgift är att separera fasta
partiklar från flytande eller gasformiga medier,
antingen för tillvaratagande av de förra eller
för erhållande av ett rent, klart filtrat.
Filter-dukens avskiljningsförmåga och relativa
motstånd är härvid två faktorer, som är av vital
betydelse. Idealet är givetvis en duk med bästa
möjliga avskiljningsförmåga och med lägsta
möjliga relativa tryckmotstånd, tryckfall.

Vid tillverkning av filterduk hade nian förr
till förfogande bara naturfibrerna bomull, ull,
jute, hampa och lin, som alla är av ulltyp, dvs.
är i längder på 10 mm för kortfibrig bomull
till 100 mm för t.ex. fårull för spinning enligt
gängse spinnsystem. Detta begränsar tyvärr
dessa materials användbarhet. De nu
tillgängliga syntetfibrerna däremot kan tillverkas både
som ulltyp och som silketyp (enfiber- och
fler-fibertråd). Vid framställningen av syntetfibrer
har man dessutom stora möjligheter att
modifiera fibrernas egenskaper och karaktär; man
kan erhålla fibrer, snart sagt skräddarsydda
för ett visst på förhand bestämt
användningsområde.

Filterdukens egenskaper

Användningstekniskt sett har filterduk,
tillverkad av fibrer av ulltyp, en luddig yta, som ur
filtreringssynpunkt ger god avskiljning men
har nackdelen att förhållandevis snabbt
blockeras eller "sättas igen", vilket medför ökat
tryckfall och förkortar filtreringsperioden.
Denna nackdel kan man delvis avhjälpa genom
att beskicka suspensionen med vissa
filter-hjälpmedel. Filterduk av fiber av silketyp får
en glatt yta och måste, för att den skall få
tillräcklig separeringsförmåga, vävas tätare, något
som visserligen medför högre initialtryckfall
men å andra sidan inte ger de fasta
partiklarna tillfälle att tränga in i duken mellan
fibrerna och sätta igen filtret. Vid användningen kan
filter duken fungera antingen som ett
fundament för uppbyggande av en självfiltrerande
filterkaka, t.ex. med filterhjälpmedel ("filter
aid"), eller enbart som det filtrerande skiktet.
I det förra fallet är det ofta tillräckligt med en

077.’iß/. 19 : 66.0C7.332

förhållandevis gles filterduk tillverkad av fiber
av ulltyp.

Av största betydelse är givetvis filterdukens
livslängd, vilken som bekant beror av det i
duken ingående materialets resistens såväl
fysikaliskt som kemiskt. I båda dessa avseenden
ger syntetfibrer avsevärda fördelar framför
naturfibrerna. Utmärkande för de vegetabiliska
fibrerna bomull, jute, hampa etc., är som bekant
deras låga resistens mot syror, medan en
ani-mal fiber som ull har förhållandevis god
resistens. Gentemot alkalier är förhållandet
omvänt.

Syntetfibrer kan däremot användas i såväl
sura som alkaliska medier (tabell 1).
Temperatur och koncentration är dock av avgörande
betydelse. Förhöjd temperatur, även i neutral
omgivning, skadar som bekant de flesta
material, och textilmaterialen, såväl natur- som
syntetfibrer, utgör härvid inget undantag.
Enastående för samtliga syntetfibrer är att de inte
angrips av mikroorganismer, dvs. inte ruttnar.

Fibrer av silketyp ger en filterduk som är
lättare att göra ren än en duk av fiber av ulltyp.
Av mycket stor betydelse är den lätthet varmed
syntetfiberdukar kan tvättas. Ofta måste man
härvid med en syra lösa upp fasta aggregat,
t.ex. av gips, som satt igen duken. Detta kan
göras, bara om fibern är resistent mot syror
vilket är fallet för polyesterfibrer och särskilt
sampolymerisatfibrer (tabell 1).

Polyamidfibrer

I kemisk industri används vattensuspensioner
som avvattnas i filterpress eller roterande
vakuumfilter. Härvid behöver man en
höghåll-fast filterduk, varför polyamidfibrer är särskilt
lämpliga som textilmaterial. Det har sålunda
visat sig att nylonfilterduk blir avsevärt
billigare i användning än tidigare gängse
dukmaterial. I filterpressarna används tätvävd
filterduk av nylonsilke; den självfiltrerande
filterkakan lossnar lätt från filterduken på grund
av dennas glatta yta.

För gruvindustrin, främst vid avvattning av
magnet itsliger eller över huvud taget vid be-

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf065

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free