Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 41 - Syntetiska fibrer i filterduk, av J O Bornefalk och Stig Neubeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handling av alkaliska suspensioner, har
poly-amidfilterduk av fiber av ulltyp möjliggjort
stora besparingar. Man använder kontinuerligt
arbetande filter, såsom roterande trumfilter,
skivfilter och "top-feed"-filter. Gemensamt för
dem alla är att dukbyten medför betydande
driftavbrott, och genom att använda
nylonfil-terduk i stället för yllefilter har man
nedbringat utbytesfrekvensen till en fjärdedel av
den tidigare.
Detta har möjliggjorts genom
nylonfilter-dukens relativt stora hållfasthet, goda
alkali-resistens och immunitet mot röta. Den
fortfarande på detta område använda ylleduken
kommer med all sannolikhet inom den
närmaste framtiden att helt ersättas av nylonduk.
Då utvecklingen går mot mera finkorniga
sligen, bör framhållas att man med en rätt
konstruerad duk kan uppnå bättre avvattning och
bättre frånskiljning med nylon än med ylle.
Inom sockerindustrin, där filtrering
förekommer i stor utsträckning i såväl råsockerbruk
som i raffinaderierna, har man framför allt i
de förstnämnda med god framgång satt in
nylonduk. Temperaturen är visserligen väl hög,
men eftersom mediet är alkaliskt, får nylonet
här anses vara den enda syntetfiber, som för
närvarande kan konkurrera med tidigare och
fortfarande används bomulls- och juteduk. Ett
problem med polyamidduken är emellertid den
otillfredsställande dimensionella stabiliteten.
Av denna anledning har man vid lägre
alkalitet men fortfarande hög temperatur (90—95°C)
med fördel kunnat använda polyesterduk.
Vid stoftavskiljning har nylon på grund av
sina egenskaper (tabell 1) på senare tid trängt
ut såväl bomull som ull. För stoftavskiljning
används inom industrin främst slangfilter.
Beklagligt nog tycks emellertid den textila sidan
av filteranläggningen ha släpat efter i
utvecklingen. Man har bl.a. arbetat med alldeles för
tätt filtermaterial, och filtrets egenskaper har
inte förbättrats genom att t.ex. den vanligast
förekommande duktypen, bomullsmollskinn,
vid ökad fuktighet tar upp vatten och sväller
varigenom maskvidden minskas och
tryck-fallet blir alldeles för stort.
Syntetfibrer av ulltyp däremot har avsevärt
mindre vattenabsorption, ocli tryckfallet i
duken beror därför inte av fuktvariationer. Inom
t.ex. kvarnindustrin har goda resultat nåtts
med rundvävd nylonfilterslang, bl.a. därför att
en dylik slang med fullgod avskiljning endast
uppvisar en tredjedel av det tryckfall som
mollskinnsduk med samma vikt ger. Då det vid
stoffavskiljning oftast är fråga om damm från
t.ex. cementtillverkning, stenkrossning,
slip-damm etc. som är neutralt och har låg
temperatur, är nvlonfilter idealiska.
Polyesterfibrer
Så snart det är fråga om temperaturer omkring
100° C och däröver, är duk av polyesterfiber
lämpligast i såväl neutral som sur omgivning.
Genom materialets goda fysikaliska egenskaper
har det i omfattande utsträckning satts in i
filterpressar, där den mekaniska slitningen
t.ex. genom kontakten mellan ramarna är stor.
Polyesterfiberns eminenta syraresistens (t.ex.
ingen påverkan av koncentrerad fosforsyra av
80° G under 72 h) har givetvis haft vittgående
konsekvenser. En stor brittisk färgämnesfabrik
rapporterar t.ex. årliga besparingar på
tusentals pund sedan man övergått till
Terylene-filter. I ett annat fall räknade man vid
filtrering av en svavelsyra-saltsyralösning tidigare
med en genomsnittlig livslängd på ca 15 cykler
Tabell 1. Egenskaper hos fibrer för filterduk
Resistens mot Torrstyrka Våtstyrka Förläng- Vatten- Täthet Elas-
syror alkalier hög
temperatur ulltyp p/den. silketyp p/den. i
förhållande till torrstyrka °/o ning °/o [-absorption-] {+absorp- tion+} °/o kg/dm3 [-ticitetsmodul-] {+ticitets- modul+} p/den.
Romull.................... dålig god passabel 2,5 — 110—130 3—7 8,5 sväller 1,52 55
Ull ....................... god dålig passabel 1,4 — 75—95 25—35 14 sväller 1,32 10
Jute ...................... dålig god passabel 2,8 85—90 2—6 11 sväller 1,45 60
Polyamid (nylon, Perlon) .. passabel mycket god god 5,3 6,3 85 20—35 4 1,14 24—45
Polyester (Terylene, Dacron, Diolen) .................. mycket god god mycket god 5 6 100 10 -30 0,4 1,38 50—100
Polyakrylnitril (Orion,
Dra-lon, Tacrvl) .............. mycket god god myckel god 2,8 4,1 90 25-35 1,5 1,14 15
Sa m polymerisat:
PVC + polyakrylnitril
(Dynel) ...................... utmärkt utmärkt dålig 2,8 _ 100 30— 40 0,5 1,30 10
PVC + vinylidenklorid
(sa-ran) ..................... utmärkt god dålig 1,4 2 100 15—25 0,1 1,70 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
