- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1097

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 41 - Syntetiska fibrer i filterduk, av J O Bornefalk och Stig Neubeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för en konventionell filterduk, medan
motsvarande Terylene-duk fortfarande var användbar
efter 700 cykler. I ett annat fall centrifugeras
svavelsyralösning varvid centrifugen tidigare
kläddes med ylle. Motsvarande Terylene-duk
varade 20 gånger så lång tid.

Vid filtrering av oljor, vegetabiliska,
animaliska och mineraloljor, har polyesterdukar
visat sig utomordentliga. De har givit mer än tio
gånger så mycket olja per enhet filteryta som
tidigare använd filterduk.

Mäskfilter i bryggerier är ett annat område
där polyesterduk har visat sig långt
överlägsen bomullsduk. Vid 10 kp/cnr tryck är
livslängden för bomullsduk av normaltyp något
över 100 bryggningar, medan för Terylene
hittills redovisats 500 bryggningar, och dessa
dukar är fortfarande i användning.

Inom gruvindustrin är filterduk av
polyester-fibrer aktuell och då i första hand för sura
suspensioner t.ex. svavelkisslig.

På storstädernas renhållningsverk ställs
alltmer ökade kapacitetskrav. Tidigare använda
rötslanisbassänger, som ju kräver stora arealer,
ofta mycket dyrbara sådana, ersätts numera av
rötslamsavvattning med roterande
vakuumfilter. Dessa bekläds med fördel, inte minst
ur förruttnelsesynpunkt, med syntetfiberduk.
Lämpligast härför är polyesterduk, som har
hög utmattningshållfasthet och ej deformeras
vid belastningar, särskilt då man i detta fall
fordrar relativt lång livslängd av filtret.

Andra former av filtrering, där t.ex.
polyesterdukar visat sig utomordentliga, är
pressduk i etagepressar för oljefrökakor etc., samt
inom konservindustrin och musterier, där
fruktpressning förekommer.

Vid elektrolytisk metallutfällning använder
man t.ex. vid förnickling nickelanoder, klädda
med dukpåsar som skall hindra bl.a. nickeloxid
att förorena elektrolyten. Härvid har
Terylene-påsar visat sig vara synnerligen lämpliga.
Motsvarande gäller vid utfällning av andra
metaller

Vid konstgödseltillverkning framställer man
ibland som mellanprodukt fosforsyra vars
filtrering ställer speciella krav på maskinell
fil-treringsutrustning. Till filterduken liar
poly-esterfibrer visat sig väl lämpade, bl.a. med
tanke på temperaturen.

Vid filtrering av gaser vid hög temperatur har
man funnit att polyesterdukarna har
egenskaper, främst då den goda
värmebeständig-heten, som gjort att materialet med fördel
användes för detta ändamål. Detsamma gäller för
filtrering av sura gaser.

Vid blyoxidframställning hos
ackumulatortillverkare användes tidigare bomullsmollskinn,
men genom att temperaturen är ca 120° C blev
livslängden alltför otillfredsställande; en
övergång till polyesterduk innebar flerfaldig
livslängd. Vid ett smältverk, där man tidigare
använt yllefilter, konstaterades en fyra gånger så
stor livslängd för Terylene-filter, trots att man
samtidigt ökade arbetstemperaturen från 120
till 130° C.

Andra syntetfibrer

Polyakrylnitrilfibrer är lämpliga till filterduk
för flera ändamål och kan i vissa fall med
fördel användas i stället för polyesterfibrerna,
men det bör bemärkas, att så är fallet bara då
polyakrylnitrilfibrernas lägre hållfasthet är
utan betydelse. Som exempel kan nämnas
slangfilter, för vilka en lägre fiberstyrka
understundom är acceptabel.
Polyakrylnitrilfib-rerna har fördelen att vara billigare per
viktenhet än polyesterfibrerna och har dessutom
ca 17 % mindre täthet. För Sveriges
vidkommande är materialet naturligtvis av speciellt
intresse, då det är den enda syntetfiber, som
för närvarande tillverkas i landet (Tacryl).

Sampolymerisaten Dynel och saran
kännetecknas av mycket god resistens mot
kemikalier, men på grund av låg värmeresistens och
låg hållfasthet har deras användning till
filterduk begränsats. För specialområden har de
dock satts in. Som ett intressant sådant kan
nämnas användningen av Dynel vid rening av
såväl mättad koksaltlösning som koncentrerad
natronlut vid kloralkalifabrikationen.

Polytetrafluoretenfibern liar en
utomordentlig resistens mot kemikalier; den är t.ex.
fullständigt resistent mot kokande, koncentrerad
svavelsyra, mot saltsyra och natronlut.

Slutord

Denna sammanställning täcker givetvis endast
en liten del av alla de områden, där
syntetfiberduk kommer till användning. Mestadels är
det fråga om vävda konstruktioner, men under
de senaste åren liar tillkommit helt nya typer,
tillverkade av mekaniskt eller kemiskt bundet
fiberflor, en metod som används framför allt
i USA och som i de flesta fall är billigare än
vävning. Även i detta fall bestäms givetvis
materialets användbarhet framför allt av fiberns
mekaniska ocli kemiska egenskaper. Som
typexempel kan nämnas luftreningsfilter och
mjölkfilter.

Föregångslandet i fråga om tillverkning av
industritextilier, till vilka filterduk räknas, är
Storbritannien, men numera finns det i de
flesta industriländer en inhemsk industri för
industritextilier. Sverige ligger väl till i detta
avseende med en modern och
konkurrenskraftig tillverkning, som gör det möjligt för svensk
industri att tillgodose sitt behov av tekniska
textilier inom landet.

På grund av de mycket speciella
användningsområdena ställs dock också stora krav på
fabrikantens förmåga och möjligheter att ge kunden
råd och anvisningar. Ett gott samarbete
mellan tillverkare och förbrukare är i praktiken
förutsättningen för ett optimalt utnyttjande
av de moderna industritextiliernas
mångsidighet.

Teknikern liar rätt att ställa stora krav på
de moderna textilmaterialen, och han kan
lugnt göra det; den svenska industrin är
beredd att uppfylla dem.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf065

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free