- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1098

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 41 - Andras erfarenheter - Flytande rostinhibitorer, av SHl - Guar — ett naturligt förtjockningsmedel, av SHl - Optiska vitmedel, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andras erfarenheter

Flytande rostinhibitorer

Oljeblandningar av den typ, som används som
rostskydd bl.a. för lantbruksmaskiner, har börjat
utnyttjas som ett på vatten flytande skikt. Oljan
innehåller rostinhibitorer och vätmedel som gör att den
kan förtränga vatten på stålytor, t.o.m. om dessa
är rostiga. Drar man t.ex. upp ett stålstycke ur
vatten, på vilket ett skikt av den rostskyddande oljan
flyter, täcker denna stålytan som alltså inte är våt.

Flytande rostinhibitorer används t.ex. som ett skikt
på vätskan i vattenlås för gasklockor. Man lär i
Danmark ha fått mycket goda resultat med denna
metod, medan rostskyddsmålning visat sig föga
hållbar. Andra användningsområden för oljan är
inuti pontoner, i barlasttankar och flytdockor vilka
tidvis är fyllda med vatten och tidvis tomma. Den
flytande inhibitorn ger härvid gott skydd när
behållarna är tomma och något skydd när de är fyllda.
En förutsättning är givetvis att man kan lämna så
mycket vätska kvar att oljan inte förloras.

Om man i barlasttankar kombinerar den flytande
inhibitorn med katodiskt skydd, t.ex. med
magnesiumanoder, kan man enligt amerikanska uppgifter
minska korrosionen till 5 %> av den som uppstår i
en oskyddad tank. Magnesiumanoderna skyddar de
ytor som är under vatten och oljan de som är i
kontakt med den fuktiga luften. Det katodiska
skyddet lär fordra bara en femtedel av normal ström
därför att oljan ger något skydd även under vatten
(H Årup i Ingeniören Ugeblad 14 juni 1958 s. 4).

SHl

Guar — ett naturligt förtjockningsmedel

Som appretur och förtjockningsmedel och diverse
andra ändamål har man länge använt
johannes-brödkärnmjöl som fås av fröna från det i
Medelhavsländerna växande johannesbrödträdet
(Cera-tonica Siliqua). Denna produkt har nu fått en
konkurrent i guar, ett mjöl av frökärnan från en annan
baljväxt, Cyanopsis tetragonoloba, som odlas i
Indien, Pakistan och på senare tid i Texas, USA.

Båda produkterna innehåller som verksam
substans en polymer av galaktos och mannos. De
används huvudsakligen för ökning av vätskors
viskositet och andra egenskaper men ibland också som
koaguleringsmedel. Andra produkter med liknande
användning är stärkelse, dragant, gummi arabicum
och några syntetiska produkter, t.ex. polyetylenoxid
(Tekn. T. 1958 s. 1099). Åtminstone på den
amerikanska marknaden tycks guar nu hålla sina
konkurrenter stången på ett mycket framgångsrikt sätt.

Guar använder man bl.a. som flotationsreagens
för att hindra lera och liknande substanser att stiga
upp och förorena malmkoncentratet. Guar används
också som koaguleringsmedel för underlättande av
suspensioners filtrering eller avsättning. I
pappersindustrin underlättar guar uppbrytningen av
fiberknippen varigenom man kan använda längre, mind-

re väl raffinerade fibrer. Sprängämnen av
ammo-niumnitrattyp kan göras mindre vattenkänsliga
genom tillsats av guar.

I livsmedelsindustrin används raffinerad guar till
salladssåser, puddingpulver, glass m.m., och inom
de farmaceutiska och kosmetiska industrierna
utnyttjas den för ändring av produkters
flytegenska-per, förmåga att svälla i kallt vatten och andra
egenskaper.

Förbrukningen av guar i USA var 1957 ca 6 800 t,
25 °/o större än 1956, och den ser ut att öka stadigt.
Det senaste året täcktes behovet till ca 60 °/o genom
import från Pakistan; Indien svarade för ca 30 °/o
och inhemsk odling för ca 10 %>. Under 1957 har
man börjat tillverka olika kvaliteter av guar, mer
eller mindre raffinerade eller kemiskt modifierade
produkter, t.ex. genom metylering (Chemical &
En-gineering News 24 febr. 1958 s. 34—36). SHl

Optiska vitmedel

Optiska vitmedel, som ingår bl.a. i syntetiska
tvättmedel, är ämnen vilka ger blå eller violett
fluorescens i ultraviolett ljus (Tekn. T. 1951 s. 196). Man
använder dem för att göra svagt gulfärgade tyger
vitare, och de skall därför ha en viss affinitet till
fibrer. I huvudsak utnyttjas nu derivat av stilben,
mest av 4,4’-diaminostilben-2,2’-disulfonsyra,
bens-tiazol, bensimidazol, dimensimidazol och kumarin.
Stilbenderivaten har den allmänna formeln

RHN v /NHRX

/C6H3CH :CHC6H3 v
NaOsS / xS03Na

Grupperna R och Rx har stor verkan på vitmedlets
stabilitet och substantivitet. De kan vara av
åtskilliga olika typer, t.ex. C6H4(NH)CO—, CeHsNHCO—.
CH3CO —, C6H5CONHC6H4—, C6H5NHCONHCflH4 —

och

N

-c cr3

I II

n n

V/

CR4

De sistnämnda triazylderivaten är viktigast.
Grupperna R3 och R4 kan vara bl.a. — OH, — CH2CH2OH,
— N(CH2CH2OH)2 eller aminopyridyl. Två
stilben-föreningar, som inte är disulfonsyror, har föreslagits
för cellulosafibrer och nylon. De är

n

HO,SC,nH,



\

>NC6H3(CN)CH:CHC8H5

HO3SC10H/ I ^>NCaH4CH:CHC6H4S02N(CH3

Som exempel på de övriga typerna av vitmedel kan
nämnas

N N

C,H4 <^CC6H4NH2, C6H4 <Q>CCH:CHC8H5I
S NH

n N

C6H4\/CCH:CHC0CeH4

NH NH

Vitmedlen absorberar ultraviolett ljus av vågläng-

1098 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free