Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 42 - Svensk atomenergi hösten 1958, av Harry Brynielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk atomenergi
hösten 1958
Direktör Harry Brynielsson, Stockholm
621.039(485)
I mitten av augusti offentliggjordes att de två
första svenska industriella reaktorprojekten,
kraftvärmereaktorn R3 i Ågesta utanför
Stockholm och värmereaktorn Adam i Västerås, på
grund av att anläggningskostnaderna efterhand
visat sig bli ungefär dubbelt så stora som man
från början antagit, skulle sammanslås till ett
projekt i Ågesta, benämnt R3/Adam. I slutet
av augusti inlämnade AB Atomenergi och K.
Vattenfallsstyrelsen sina anslagsäskanden för
budgetåret 1959/60, vari för
atomenergiverksamhet begäres resp. 177 och 25 Mkr.
I dessa siffror ingår bl.a. 26 Mkr. till R3/Adam
och 10 Mkr. till det första svenska
atomkraftverket R4/Eva samt 41 Mkr. till en anläggning
vid Billingen för utvinning av uran ur skiffer.
Delegationen för atomenergifrågor har i sitt
nyligen avgivna yttrande häröver föreslagit,
att nu anförda anslagsbelopp nedskäres till 142
resp. 15 Mkr. Detta föreslås huvudsakligen ske
genom att vissa anslag ersättes med
beställ-ningsbemyndigande.
Atomkraftkonsortiet har meddelat, att man
avser ha sitt första atomkraftverk klart i mitten
av 1960-talet och att man härvid även
undersöker möjligheten till samarbete med utländska
tillverkare.
Den 1—13 september hölls i Genève Förenta
Nationernas andra stora konferens om
atomenergins fredliga användning, årets viktigaste
händelse på den internationella atomfronten.
Samtidigt gick i Montreal en
världskraftkon-ferens av stapeln, där atomenergifrågorna intog
en framträdande plats. Den 22 september—4
oktober höll den internationella
atomenergiorganisationen i Wien efter ett års verksamhet
sin andra generalkonferens, varvid
arbetsprogram och budget för det kommande året
godkändes. Vidare har inom OEEC under den
senaste tiden behandlats flera viktiga
atomenergifrågor.
Allmänt
Den ur teknisk synpunkt mest intressanta av
de angivna tilldragelserna var utan jämförelse
Genève-konferensen. Sverige var där väl repre-
senterat med deltagare från såväl
forsknings-och utvecklingssidan som industrin. Den
svenska deltagarlistan utgör ett talande bevis för
det vidsträckta intresse för
atomenergifrågorna som finns i vårt land.
Den första Genève-konferensen, 1955, bjöd på
flera verkliga nyheter i form av tidigare
hemligstämplade data och informationer och
genom det amerikanska offentliggörandet av
försäljningspriser på klyvbart material och tungt
vatten. Detta möjliggjorde att man på ett helt
annat sätt än tidigare fick underlag för
bedömning av olika reaktorproblem. Ett stort
antal skrivbordsprojekt för atomkraftverk
publicerades vid och omedelbart efter konferensen.
Förutsägelser att vätekraften skulle kunna
komma till användning inom loppet av 20 år gav
naturligtvis också upphov till en mängd
spekulationer.
Årets Genève-konferens medförde icke några
sensationella nyheter. Den tidigare optimismen
hade förbytts till en mer sansad inställning,
grundad på erfarenheter som gjorts under de
senaste åren. Vätekraftoptimismen, som efter
publiciteten om de engelska Zeta-arbetena i
början av detta år ånyo blossat upp,
återfördes i Genève till sina rätta proportioner: ett
fascinerande framtidsperspektiv där man dock
ännu befinner sig på grundforskningsstadiet.
De många specialsessionerna inom olika delar
av atomenergitekniken gav emellertid
deltagarna rikt utbyte såväl i form av de uppsatser
som behandlades vid konferensen som i de
därpå följande diskussionerna och genom de
personliga kontakter som knöts mellan
kolleger från hela världen.
Av stort intresse var också de båda
utställningarna, den officiella, där framförallt USA:s
fusionsavdelning imponerade, och den
kommersiella, där de brittiska och amerikanska
tillverkarna av atomkraftverk tilldrog sig
största intresset. I den förra utställningen
deltog Sverige tillsammans med Danmark och
Norge. I den senare återfanns endast ett svenskt
företag, LKB-Produkter, som bl.a. ställde ut
Siegbahn-Slätis yS-spektrometer.
Ett bestående intryck från Genève är den
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf065
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
