Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 42 - Svensk atomenergi hösten 1958, av Harry Brynielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
markanta skillnad i fråga om teknisk bakgrund
som finns mellan de länder, som redan
uppfört och haft i drift en industriell
reaktoranläggning, och de länder som ännu icke hunnit
därhän. Skillnaden gjorde sig märkbar såväl
vid föredragen som vid utställningarna. Det
försprång, som länder såsom USA,
Storbritannien, USSR och Frankrike skaffat sig på detta
område sammanhänger till stor del med de
möjligheter man där haft att bygga vidare på
resultat från de militära
atomenergiprogrammen och utnyttja de anläggningar, som
uppförts i samband härmed.
Anledningen till att så få länder har egna
atomkraftverk i drift är dock inte bara
avsaknaden av ett militärt atomenergiprogram
utan också att de tekniska svårigheterna i
samband med uppförandet av en industriell
reaktoranläggning är utomordentligt stora —
väsentligt större än man allmänt antog efter den
första Genève-konferensen. Från brittisk sida
har angivits att man för utveckling av en
reaktorprototyp kräver 1 000 kvalificerade manår.
Man framhöll också vid årets
Genève-konfe-rens att ett betydande forsknings- och
utvecklingsarbete kvarstår även för den reaktortyp,
Calder Hall, som nu varit i drift i över två år,
innan man får fram det tekniska underlag som
behövs för att man skall fullt förstå reaktorns
verkningssätt och kunna driva den på mest
ekonomiskt sätt. Även om man icke direkt kan
överföra siffror av detta slag från ett land till
ett annat, ger de dock en klar antydan om att
man icke skall underskatta de problem som
måste lösas i ett industriellt reaktorprogram.
För oss är detta en påminnelse om hur
viktigt det är att vi så snart som möjligt får vår
första industriella atomenergianläggning klar.
Den kommer lika litet som andra prototyper i
olika delar av världen att vara någon
ekonomisk reaktor, men den kommer att ge oss
erfarenheter och underlag för teknisk och
ekonomisk bedömning av frågorna och för
kommande mer ekonomiska reaktorgenerationer.
Enligt uppskattningar från Centrala
Driftsledningen behövs i Sverige i mitten av
1970-talet ett årligt tillskott av atomkraft av
storleksordningen 500 MW, vilket motsvarar en
anläggningskostnad av uppskattningsvis minst
750 Mkr/år. Det är givetvis ett vitalt intresse
för vårt land, att så stor del som möjligt av
dessa anläggningar kan tillverkas inom landet.
Tillgången på vattenkraft ger oss för den
inhemska reaktorutvecklingen en tidsfrist som
vi måste utnyttja på bästa sätt för att få fram
lämpliga reaktortyper, som även kan väntas bli
av intresse för export. Den direkta erfarenhet
svensk industri kan erhålla i samband med
uppförandet av de första svenska
reaktorprojekten kan på ett värdefullt sätt kompletteras
genom samarbete med utländska
reaktortillverkare, där även möjligheterna till viktiga
underleveranser bör beaktas.
I medvetande om den hårda marknad
atomenergiverksamheten kommer att innebära
rustar sig nu flera svenska industriföretag såväl
personellt som genom komplettering av
experiment- och tillverkningsresurserna. Årligen
anslås betydande medel till utvecklingsarbete
inom AB Atomenergi. Inom kort kommer vi bl.a.
att i Studsvik genom nolleffektreaktorn RO och
materialforskningsreaktorn R2 med tillhörande
laboratorier och utrustning få ett värdefullt
tillskott till våra forskningsresurser på detta
område. Studsvik liksom Atomenergis
anläggningar i övrigt är öppna för svenska industrier,
som i allt större omfattning deltar i det
pågående utvecklingsarbetet.
Atomkommittén föreslås av
universitetsutredningen få ökade anslag för stöd åt den
grundläggande forskningen vid universitet och
högskolor. Civilingenjörsutbildningen inom
atomenergiområdet studeras för närvarande av en
statlig utredning, som inom kort väntas
framlägga sitt förslag. Det är angeläget att
statsmakterna beviljar erforderliga anslag även för
denna nyckelfråga i det svenska
atomenergiprogrammet.
Reaktorer
Det är teoretiskt möjligt att genom
kombination av olika atombränslen, moderatormaterial,
kylmedel osv. konstruera flera hundra
reaktortyper. Av dessa måste huvuddelen sorteras
bort såsom av olika anledningar tekniskt
olämpliga, men ett betydande antal kvarstår
dock som tekniskt tänkbara och ofta
uppvisande vissa intressanta eller lovande egenskaper.
"Every reactor looks promising at a distance",
har någon sagt, och det är först då man börjar
att tränga in i de reaktorfysikaliska problemen,
material- och säkerhetsfrågorna och det
konstruktiva arbetet, som svårigheterna kommer
fram på allvar.
I USA, där man inom reaktorområdet arbetar
på en mycket bred front, har man under de
senaste åren uppfört ett tiotal "reactor
experiments" för att närmare studera vissa lovande
reaktortyper. Man kan — icke utan beklagande
— konstatera att ingen enda av dessa typer
ännu sorterats bort såsom mindre lovande eller
ointressant. Detta gör ju bedömningen av
reaktorfrågorna mer komplicerad. De amerikanska
reaktorerna är emellertid som regel baserade
på anrikat material.
För oss, som för närvarande arbetar med
naturligt uran, är kombinationsmöjligheterna
färre. Av såväl Genève-konferensen som
världskraftkonferensen i Montreal framgick att den
linje med naturligt uran och tungt vatten, som
vi här i landet slagit in på, anses som en av de
mest lovande, och allt fler länder har börjat
intressera sig för den.
Fördyringen av de två första svenska
industriella projekten, vilken som nämnts lett till
att man måste stryka det ena, bör därför icke
ge anledning till någon pessimism om den
fortsatta utvecklingen av denna reaktortyp. I
andra länder har man gjort motsvarande
erfarenheter av kostnaderna för de första reaktorerna.
På grund av bristande underlag och måhända
1110 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
