Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 42 - Är arbetsvärderingen ett cirkelbevis? av Erland Lind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattningarnas relativa svårighet. Det viktigaste
resultatet av arbetsvärderingen blir i detta fall,
att den visar vilka — oftast smärre —
avvikelser det finns mellan den existerande lönebilden
och åsikterna i fråga om de olika
befattningarnas svårighet.
I vissa fall inför man emellertid
arbetsvärdering bland annat på grund av att den
existerande lönestrukturen inte anses innefatta
tillräcklig hänsyn till de olika befattningarnas
svårighet. I ett sådant fall kan
arbetssvårighetsbegreppet vara förhållandevis svagt
korrelerat med den för tillfället rådande
lönestrukturen.
Ibland hävdas att begreppet arbetssvårighet
bör byggas upp, så att det tar större hänsyn
till efterfråge- ocli tillgångsaspekten än vad
som redan ligger i den "egentliga"
arbetssvårigheten. Konstruktionen skulle alltså utformas
så att sådana befattningar, som det är svårt
att få arbetskraft till, blir något övervärderade,
medan omvänt sådana befattningar, till vilka
det finns överskott på arbetskraft, blir
undervärderade. Detta skulle tekniskt kunna lösas
på olika sätt, enklast kanske genom att man i
själva värderingssystemet inför en sorts
"bristfaktor".
Oberoende av hur man valt att definiera det
specifika svårighetsbegrepp, som man skall
mäta med sitt system, gäller att begreppet och
därmed systemet inte kan låsas en gång för
alla. När det sker väsentliga tekniska
förbättringar o.dyl. eller det blir en allmän och
väsentlig åsiktsändring, vilken leder till nya
avvägningar i fråga om referensbefattningarnas
inbördes svårighet, måste definitionen och
systemet korrigeras eller helt göras om.
Det liar redan påpekats, att man kan tänka
sig ett obegränsat antal
arbetssvårighetsbegrepp, som alla uppfyller den förut givna
allmänna definitionen. Betyder det också, att man
liar full frihet att inom denna ram utforma
sitt specifika svårighetsbegrepp hur man vill,
eller finns det ytterligare några begränsningar?
Kan man med andra ord utforma
svårighetsbegreppet så att i ett system t.ex. en
finmeka-nikersyssla kommer att bli högt värderad
samtidigt som t.ex. en befattning som truckförare
värderas lägre, och i ett annat system det blir
tvärtom? Vid sidan av den allmänna
definitionen finns det i själva verket endast ytterligare
två villkor, som måste tillgodoses, då man
väljer arbetssvårighetsbegrepp för sitt aktuella
område:
Arbetssvårighetsbegreppet skall utformas så,
att en ökning av ett visst arbetskrav också
medför en ökning eller i varje fall inte en
minskning av arbetssvårigheten.
Arbetssvårighetsbegreppet skall utformas så,
att det (utan att det första villkoret eftersättes)
ansluter sig till något genomsnitt av de
enskilda åsikter om arbetssvårigheten, som råder
inom området.
Det första villkoret bygger tydligen på
förutsättningen, att det verkligen går att avgöra,
när ett arbetskrav ökar, eller med andra ord
på att man kan ånge vilketdera av två krav,
som är störst, så länge man håller sig inom
samma tvp av krav. Förutsättningen måste
betraktas som tämligen rimlig. Vid t.ex.
synkrav kan man med hjälp av direkta fysikaliska
mätningar i regel ånge vilket av två krav som
är störst. Vid andra typer av krav, t.ex. på
utbildning, kan man visserligen i allmänhet inte
göra några mätningar men kan ändå oftast
genom en direkt jämförelse ånge den inbördes
rangordningen.
Då det gäller att jämföra arbetskrav, som
tillhör olika typer, t.ex. ett visst krav på
utbildning och ett viss synkrav, är det däremot inte
möjligt att på objektiv väg avgöra vilketdera
som är störst. Vid konstruktionen av ett
arbetsvärderingssystem är det emellertid heller inte
nödvändigt, att systemkonstruktören tar
ställning vare sig till frågan om hur olika typer av
arbetskrav (t.ex. utbildningskrav och svnkrav)
bör väga i förhållande till varandra eller till
frågan hur mycket svårare ett visst krav (t.ex.
synkrav) bör anses vara än ett annat av samma
typ-
Dessa värderingar ligger nämligen redan
invävda i den definition av det för området
specifika arbetssvårighetsbegreppet, som redan
gjorts och som för övrigt kan tänkas vara gjord
helt utan systemkonstruktörens inflytande.
Dennes uppgift härvidlag är egentligen endast att
kontrollera, att den specifika definitionen gjorts
i överensstämmelse både med den allmänna
definitionen och de båda givna villkoren. Vid
själva systemkonstruktionen, som är ett
övervägande tekniskt arbete, kommer
konstruktören sedan att via diverse beräkningar ta fram
bl.a. just hur olika typer av arbetskrav väger
i förhållande till varandra och hur stark
stegringen inom en viss typ av krav är.
Det är numera ytterst sällan man bland
arbetsvärderingens anhängare tror, att man med sina
system skulle ha lyckats fånga in något slags
universellt arbetssvårighetsbegrepp, vilket
jämte mätmetoderna skulle ge möjlighet till
objektiva värderingar. Man är i stället klart
medveten 0111 det som nu beskrivits, nämligen att
själva grundbegreppet inom arbetsvärdering,
det specifika arbetssvårighetsbegreppet, är och
måste vara utformat på ett övervägande
subjektivt sätt. I varje fall går det för närvarande inte
att komma längre än att bygga upp
arbetssvårighetsbegreppet, så att det dels speglar ett
antal representativa men subjektiva åsikter om
olika referensbefattningars relativa svårighet
(det andra av de förut nämnda båda villkoren),
dels samtidigt uppfyller den allmänna
svårighetsdefinitionen samt det första av de båda
villkoren.
Det positiva i arbetsvärderingen ligger
således inte i att den skulle vara objektiv utan i
stället i att man med dess hjälp kan på ett
systematiskt sätt få alla befattningar värderade
enligt samma bedömningsnormer som legat till
grund för värderingen av de slumpmässigt
utvalda referensbefattningarna. All
arbetsvärdering kan schematiskt sägas egentligen vara en
1118 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
