Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 43 - Universitetsutredningen om forskning, av GAH - Långlivade såpbubblor - Proteiner finns i blad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Totalt föreslås inrättandet av 284 nya
biträdestjänster vid fakulteternas och de tekniska
högskolornas olika institutioner. De
experimentella vetenskaperna skulle få sammanlagt 71
tjänster för högt kvalificerad, delvis
akademiskt utbildad personal och med placering i
lönegraderna 17—23. Utbyggnaden skall ta tre,
alternativt fem år.
Materielanslagens realvärde har under
efterkrigstiden legat praktiskt taget konstant medan
läroanstalternas personalstaber på sina håll
fördubblats. Utredningen föreslår en under
loppet av tre år genomförd förstärkning av
materielanslagen så att 1947/48 års relation
mellan personal och materielanslag" återställs.
Forskningsråden
Även om de åtgärder som utredningen föreslår
vid universiteten och högskolorna sammanlagt
betyder 11 Mkr. ökning budgetåret 1959/60,
ytterligare nära 8 Mkr. 1960/61 och nära 6 Mkr.
ovanpå detta 1961/62, blir det ej särskilt stora
och revolutionerande ändringar på varje
institution för sig. Den enskilda forskaren kan säga
sig, att detta knappast är vad ban väntat sig av
1950-talets stora upprustning av forskningen.
En stor del av medlen går dessutom till en
förstärkning av de nu sämst lottade
institutionerna och de som redan med stora resurser driver
forskningen framåt i det yttersta ledet får då
proportionsvis mindre.
På grund av skillnader i den forskande
personalens arbetsförmåga och begåvning och de
olikheter i inriktningen av forskningen som
kan iakttas mellan olika befattningshavare
t.o.m. inom samma professur, blir
personal-ocli medelsbehovet växlande med tiden även
vid en och samma institution. Att förse en
institution med mer personal och medel på den
fasta statliga budgeten än vad som krävs för
den normala aktiviteten vid denna institution
och knappt det skulle i många fall innebära ett
slöseri och t.ex. för den forskare som är mer
teoretiskt än experimentellt lagd betyda en
ovälkommen belastning.
Vad utredningen föreslår till universiteten
och högskolorna är därför en basorganisation
för forskning. Att smidigt anpassa resurserna
efter behoven vid de olika forskande
institutionerna är en av forskningsrådens stora
uppgifter.
Utredningen föreslår en kraftig förstärkning
av de resurser, som ställs till rådens
förfogande. Forskningsrådens organisatoriska
uppbyggnad bör också något ändras i syfte att göra
denna något mer enhetlig och att tillgodose
behovet av cirkulation bland ledamöterna utan
att behovet av kontinuitet i arbetet och
mångsidighet i ämnesrepresentationen därvid
efter-sätts. Flera av forskningsråden föreslås vidare
få disponera särskilda forskarbefattningar av
samma slag som de "kliniska"
forskningsläkartjänster, som nu står till det medicinska rådets
disposition.
För det naturvetenskapliga forskningsrådets
del föreslår utredningen en successiv
uppräkning av anslagen från nu 4 till närmare 9 Mkr.
under 1956—1962. Därjämte föreslås att fem
nya särskilda forskarbefattningar årligen
under tre år ställs till forskningsrådets
förfogande.
Atomkommittén föreslås få en permanent
organisation som ett Statens Råd för
Atomforskning, bestående av tolv för tre år i sänder
utsedda ledamöter. Rådets anslag föreslås
successivt uppräknade från nu 4,4 till 7,75 Mkr.
budgetåret 1961/62, varjämte tio särskilda
forskarbefattningar skulle inrättas.
För det tekniska forskningsrådets del föreslår
utredningen, att två ledamöter skall utses
genom val av de tekniska högskolornas
lärarkollegier, medan de övriga liksom hittills utses
av K. M:t. Driftbudgetanslaget till främjande
av teknisk forskning föreslås successivt höjt
från nu 3 Mkr. till drygt 9 Mkr. budgetåret
1961/62. Härav är dock 1 Mkr. att betrakta som
ersättning för den snart förbrukade "1953 års
fond för teknisk forskning".
Utöver de direkta anslagshöjningar som
föreslås för de medicinska, naturvetenskapliga och
tekniska forskningsråden samt
atomforskningsrådet föreslår utredningen en indirekt
förstärkning av dessa råds resurser för nya
forskningsprojekt därigenom att man till läroanstalternas
fasta organisation flyttar över ett betydande
antal biträdestjänster som nu bestrides av
forskningsrådens anslag, men som bedömes
tillgodose permanenta behov och därför bör
överföras till den permanenta organisationen.
Kostnader
Sammanlagt medför de av
Universitetsutredningen i det nu avlämnade betänkandet
framlagda förslagen kostnadsökningar för
statsverket med i det närmaste 20 Mkr. under
budgetåret 1959/60, ytterligare i det närmaste 15 Mkr.
under budgetåret 1960/61 och sedan under
budgetåret 1961/62 ytterligare 12,7 Mkr. Dessa
kostnadsökningar är betydande men sedda i
förhållande till samhällets utgifter för andra
ändamål kan de ej rimligen avskräcka. Den
årliga kostnadsökningen motsvarar — för att
välja ett exempel — på ett ungefär vad som
angivits som normalkostnaden för
anläggandet av 10 km motorväg. G AH
Långlivade såpbubblor kan blåsas av en 4 °/o
lösning av natrium-9-70-dibromostearat, försatt med en
lika stor volym glycerol. Bubblor, 200 mm i
diameter, lär hålla i genomsnitt ca 1,5 h i luft.
Di-bromstearinsyran kan erhållas genom bromering av
oljesyra.
Proteiner finns i blad, t.ex. luzern, potatisblast
och gräs, i lika stor mängd som i ärter. Genom att
krossa färska blad kan man framställa en saft, ur
vilken proteinerna kan fällas och skiljas från delvis
giftiga ämnen. Slutprodukten innehåller 60—80 °/o
protein, något fett och litet stärkelse; den kan
användas som mat för människor.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
