Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 43 - Serre-Ponçon — Europas största damm, av Hans Hittenkofer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1. Kemisk sammansättning av
injekteringsmassor
Kolloidal Slagg-
lera cement
%> °/o
Kiselsyra, SiO„ .......... 34 44
Aluminiumoxid, A1203 15 14
Galciumoxid, CaO ........ 3 7
Järnoxid, FeO och Fe203 . 0,6 5
Magnesiumoxid. MgO 3,5 4
Svavelsyraanhvdrid, S03 , 0,05 4
Manganoxid, MnO ....... 1 —
Vattentillsats ............ 7
3 : 1 000 med hjälp av 150 observationsrör,
utplacerade utmed en 20 km lång sträcka. Då det
fastställts att det CaS04-haltiga termalvattnet
angrep betong, måste hänsyn tas därtill vid
sammansättningen av injekteringsbruket.
Fig. 4.
Bort-schaktning av
tätskärmens
översta del, som
gav
otillfredsställande injekteringsresultat.
teten 1 000 cm/h. Grundvattenströmmen
bestämdes till 200 1/s genom provpumpning med
pumpar nedsänkta i 1913 års schakt, varvid
tunneln mellan schaktet och bergytan
fungerade som filterficka. Utpräglat genomsläppliga
stråk med block på flera kubikmeter fanns
inom kontaktzonen mellan älvavlagringarna och
bergytan3.
Grundvattnets banor och hastigheter mättes
med radioaktiva isotoper injekterade i
observationsrör. Med hänsyn till hälsoriskerna
valdes efter provning vid atomkommissionens
laboratorier bromjodnatriumföreningar som har
hög radioaktivitet och kort livslängd.
Registreringen skedde med fyra högkänsliga
geiger-mätare som placerades i 1913 års schakt.
Infiltrationsförsök med eosin och
natrium-bikromat gav endast begränsade resultat, då
stora mängder av färgämnena i fråga
adsor-berades på älvavlagringarnas finkorniga
partiklar.
Grundvattenytans medellutning bestämdes till
Injekteringsförsök
För att kunna ansluta dammkärnan mot
berggrunden med vertikal tätskärm av tillräcklig
tjocklek bestämde man genom försöksserier på
laboratoriet Mecasol den lämpligaste
injekteringsmassan. En jämförelse av de utprovade
blandningarna av lera och slaggcement visar
mycket likartade kemiska sammansättningar,
tabell 1.
Injekteringsmassan med tillsats av
kaustik-soda som katalysator pressades genom tre
filterskikt med kornstorlekarna 0,2—0,8, 0,8—2,5
och 2,5—10 mm för att infiltrationsförmågan
skulle kunna fastställas. Sedan provades
massan på material från dammläget. Det
konstaterades att grusmaterialet utfylldes mycket väl
med ler-cementvällingen och att
överskottsvattnet trycktes bort i omgivningen.
Provkroppen visade sig efter injekteringen vara som
ett betongblock av medelgod kvalitet med en
permeabilitet på mellan 0,07 och 0,0002 cm/h.
Tätheten ökade vid långtidsförsök till det
dubbla, delvis till tiofaldiga värden.
Fig. 5.
Arbetsplatsen i juli
1958.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 1153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
