Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 43 - Serre-Ponçon — Europas största damm, av Hans Hittenkofer - Andras erfarenheter - Lönsam kontorsrationalisering, av Bertil von Alfthan - Latexfärg som rostskydd, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8.
Tvärsektion av kraftsta
tion och
trans-formatorsal.
Skador på uppdämningsområdet
40 km landsväg och 14 km järnväg måste
läggas om, fig. 7. Två pappersmassefabriker och
bostäder för 1 400 invånare måste rivas och
återuppbyggas med all tillhörig
service-verksamhet. I skadestånd beräknas 150 Mkr.
behöva erläggas.
Intag, kraftstation och
transformatorer
Driftvattnet inledes genom två intag till de två
tilloppstunnlarna. Intagen avstängs med 22 m
höga planluckor, som är tvådelade för lättare
manövrering i falsarna. Intagen har inga
grindar. De för bevattningskanalerna värdefulla
avlagringarna spolas intermitterande genom
bottenutskovet. Fyra trycktuber leder vattnet
till de fyra vertikala francisturbinerna, som
presterar sammanlagt 360 000 kW vid
bruttofallhöjden 127,50 m. Varje turbin avstänges
med fjärilsventiler. Utbyggnadsvattenföringen
är 300 m3/s och årsproduktionen blir 700
MkWh. Maskinsalens dimensioner är 110 X 34
X 18 m. Stationen saknar svallgalleri.
Transformatorerna med utgångsspänning 150 000
resp. 220 000 V är förlagda till bergrum, i
sin längdriktning parallella med maskinsalen,
fig. 8.
Slutord
Serre-Poncon-dammen blir med 14 milj. m3
volym Europas för närvarande största jorddamm.
Därpå följer Messaure med 12 milj. m3,
Göschen-dammen med 8 milj. m3 och Trängslet med
7,2 milj. m3. Dammens grundläggning är ett
strålande resultat av ett grundligt
ingenjörsarbete. Ser man på kostnaderna, inalles 41 000
Mfr. (520 Mkr.) får man ej endast bedöma
priset per installerad kilowatt. De 700 MkWh
årsproduktion säger föga om Serre-Poncon’s
betydelse. Med det energitillskott som de
nedströms belägna stationerna får genom
regleringen, blir årsproduktionen 1 100 MkWh. Till
dessa siffror kommer magasinering av 200
milj. m3 vatten för jordbruket, som till 80 %
tillgodoser vattenbehovet under torrperioder och
som motsvarar 380 Mkr. Räknar man ut vad ett
högvattenflöde i den oreglerade Durance kan
åstadkomma i förödelse, kommer man till
summor som överstiger totalinvesteringen för
Serre-Pongon.
Arbetena skall slutföras 1960, varpå fordras
ytterligare två år för att fylla magasinen.
andras erfarenheter
Lönsam kontorsrationalisering
Två specialister ägnade 15 dagar åt en
rationaliseringsstudie av ett franskt administrativt företag,
benämnt "Mutuelle Intersyndicale d’Entr’aide" som
sysselsätter 15 kontorsanställda.
Efter tids- och MTM-studier utarbetades
arbetsbeskrivningar, flödesscheman, infördes nya
blanketter och ommöblerades vissa arbetsplatser.
Vissa av de nådda fördelarna kan rubriceras såsom
"ovägbara" såtillvida som man icke kan direkt mäta
dem (t.ex. effektivare kundservice). Däremot har
man på 16 särskilda punkter kunnat notera
tidsbesparingar — varierande från 6 till 1 500
personarbetstimmar per år — sammanlagt 4 743 h.
Om man antar den dagliga arbetstiden vid
kontorsarbete till 7 h/dygn under 250 dygn per år, utgör
detta för 15 personer ungefär 27 000
personarbetstimmar per år. Om nu härav med ledning av
rationaliseringsutredningen har kunnat sparas 4 743 h,
innebär detta en besparing på personallönekontot
om 16 %. Räknar man med en medelinkomst av
t.ex. 900 kr/månad, uppgår det årliga lönekontot för
15 personer till 160 000 kr. Sexton procent därav är
ca 24 000 kr.
Utredningen har kostat två personers arbete under
en halv månad eller ca 3 000 kr. Detta utgör endast
en åttondel av lönbesparingen under ett andra år
(Étude du Travail okt. 1958 s. 28—41).
Bertil von Alfthan
Latexfärg som rostskydd
I Tyskland har man gjort försök med användning
av latexfärger, innehållande ett
styrenblandpolyme-risat, polyakrylsyraestrar eller polyvinylestrar som
bindemedel både i grund- och täckfärg. Som
pigment i grundfärgen användes mönja eller
blycyan-amid. Av de tre bindemedlen visade sig
överraskande nog styrenblandpolymerisatet ge ett fullgott
rostskydd, medan de båda andra som väntat gav dåligt
skydd utan en god grundstrykning med normal
rostskyddsfärg. Det förstnämnda bindemedlet innehöll
till skillnad från de båda andra fria
karboxyl-grupper.
När den gula polystyrengrundfärgen lagts på
svartplåt fick den som väntat bruna fläckar,
uppenbarligen uppkomna genom röstning orsakad av det i
färgen ingående vattnet. Fläckarna försvann
emellertid under täckfärgen och trängde inte igenom denna
vid fyra års exponering. När färgen sedan
avlägsnades visade sig stålytan vara fullständigt blank och
utan korrosionsmärken ens där rostfläckar tidigare
iakttagits. Mönja och blycyanamid har visat sig ge
praktiskt taget lika gott skydd.
Latexfärgen är enligt prov på tre dygn gamla
cementplattor genomsläpplig åtminstone för
vattenånga. Att den trots detta ger gott rostskydd anses
bero på
bindemedlets ringa benägenhet att svälla i vatten
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
