Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 44 - Sinterkorund som skärmaterial, av Elmar Umblia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svår att reproducera vid varierande slag och
halter av spårämnen13.
För att sintermaterialet skall bli tillräckligt
porfritt och finkornigt, måste
utgångsmaterialets kornstorlek vara mindre än ca 2 fi. En
lämplig kornfördelning är desslikes viktig, ty
eljest kan materialet spricka och deformeras
vid sintringen. För att man skall erhålla så
fina korn i lämplig fördelning utan att
materialet blir förorenat fordras självfallet en
alldeles speciell desintegrerings- och
separeringsteknik. Materialet bör helst skyddas ej enbart
mot kristallina föroreningar utan även mot
gasformiga, som eventuellt kan adsorberas på
kornytorna och som kan inverka på
formgivnings» och rekristallisationsprocessernas
förlopp15. Gynnsamma resultat, som erhållits
genom försintring av utgångsmaterial18 och genom
vakuumsintring av korund kan kanske delvis
bero på att massapartiklarna har befriats från
vissa menliga, gasformiga föroreningar innan
^kristallisationen börjar.
Korundskär formas företrädesvis genom
torrpressning. Vid gjutning eller strängpressning
förekommer nämligen en viss
partikelorientering, som orsakar anisotropi hos
sinterproduk-tens kornstruktur1’17.
Tätsintring i närvaro av smält fas
Tätsintringstemperaturen är lägre hos en
fluss-medelshaltig korundmassa än hos en ren (fig.
5). I den förra bildas vid
tätsintringstemperaturen smält fas, som löser upp en viss mängd
AL03. Materialtransporten vid rekristallisation
sker då genom upplösning och utfällning av
ALO3 och eventuellt genom plastisk flytning.
Rekristallisationsprocessen förlöper alltså i
princip på samma sätt som t.ex. i en
hård-metallmassa18.
Om smältvätskan något så när nöjaktigt väter
den fasta AL03-fasen, kan en finkornig
sinter-produkt med mycket låg porositet erhållas.
Den innehåller emellertid förutom ct-AL,Os
åtminstone en annan kristallin fas från
smält-vätskan. Därför blir hållfasthetsvärdena lägre
än hos ren sinterkorund med jämförbar
kornstruktur.
Tätsintring utan smält fas
Rekristallisation i en enda fast ct-Al,03-fas är en
stundom ganska vansklig process, som trots en
rigorös rutinkontroll av samtliga betingelser
kan leda till påtagliga egenskapsvariationer
hos sinterprodukten från charge till charge.
Rekristallisationsprocessen förmodas förlöpa
på ungefär följande sätt:
Vid upphettningen av en finpulvriserad
korundmassa strävar ytspänningskrafterna att
minska korngränsytorna genom att öka
kontaktarean mellan pulverpartiklarna. För detta
fordras en materialtransport från korn till
korn, som anses ske genom diffusion av
atomer8. När en atom i korngränsskiktet vandrar
inåt, rör sig det efterlämnade hålet utåt ocli
så småningom urladdar sig på korngränsen.
Detta leder dels till krympning samt minskning
Fig. 5. Tätsintringstemperatur för korundmassa,
innehållande magnesiumoxid och kaolin som
fluss-medel.
av porvolymen, dels till en hopsintring av
pulverpartiklar, som i en korundmassa börjar ge
sig till känna redan vid omkring 1 200°C.
Hop-sintringsförloppet beror på temperaturen och
tiden men inte minst på utgångsmassans
finkornighet och aktivitet.
I samband med krympningen samt
minskningen av porvolymen börjar korngränserna flytta
sig i riktning mot sina krökningscentra så att
korn med konvexa gränsytor börjar växa på
bekostnad av korn med konkava gränsytor med
en hastighet, som i stort sett är omvänt
proportionell mot korndiametern. I en synnerligen
finkornig korundmassa kan den temperatur, vid
vilken en intensiv allmän korntillväxt, den
primära korntillväxten, börjar, vara så låg som
omkring 1 600°C (fig. 6).
Teoretiskt borde den primära korntillväxten
kunna fortgå ända tills sinterprodukten har
omvandlats till en monokristallin kropp. När
emellertid kornen växer, minskar för det mesta
deras tillväxtenergi och till slut räcker denna
ej mer till för flyttning av korngränserna över
kvarvarande porer med en viss storlek. Detta
Fig. 6. Rekristallisationstemperatur och
partikelstorlek för en korundmassa, innehållande 100 °/o
oc-alu-miniumoxid".
1184 TEKN ISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
