Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 45 - Kaskadstyrda regleringskretsar inom kemitekniken, av Anders Rasmuson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Kaskadreglerad polymerisationsautoklav;
beteckningar enligt fig. 3.
lämplig temperatur på cirkulationsvattnet. I
autoklaven skall vätskefasens temperatur hållas
så konstant som möjligt genom att värme
alternativt till- eller bortföres med
cirkulationsvattnet.
Regleringssträckan kommer alltså att
innehålla avsevärd tröghet. Härtill kominer, att
po-lymerisationen är ytterligt temperaturkänslig.
Vid för låg temperatur avstannar reaktionen
och vid för hög rusar den. Olika
reaktionstemperaturer ger dessutom olika
polymerisations-grader och därmed en icke önskvärd spridning
i molekylvikten hos den framställda
produkten. För att reaktionen skall kunna behärskas
och en god och jämn kvalitet på
polymerisa-tionsprodukten skall kunna erhållas, måste
alltså mycket stora krav ställas på
regleranord-ningarna. Användningen av kaskadreglering
har här gett synnerligen tillfredsställande
resultat.
Huvudreglerstorheten är given som
temperaturen i reaktionskärlet (fig. 8). Som
hjälp-reglerstorhet användes temperaturen på
cirkulationsvattnet. Hjälpreglerkretsen
kompliceras något av att reaktionskärlet behöver
omväxlande kylas och värmas under en
operationscykel. Efter chargeringen måste
autoklav-innehållet värmas för att reaktionen skall
komma i gång, och därefter måste det kylas för
bortskaffande av reaktionsvärmet.
I reglerkretsen måste alltså ingå två ställdon,
ett för ånga och ett för kallvatten. Dessa är
skilda från varandra genom att de reagerar för
olika storleksområden för ställstorheten. Vid
t.ex. ett pneumatiskt system, där trycket på
manöverluften varierar mellan 0,2 och 1,0 at ö,
påverkas kallvattenventilen av tryck på
0,2—-0,6 atö ocli ångventilen av tryck på 0,6—1,0
at ö. Vid 0,2 at ö är kallvattenventilen belt
öppen, vid 0,6 at ö är kallvattenventilen och
ångventilen lielt stängda, och vid 1,0 at ö är
ångventilen belt öppen.
Vid den beskrivna apparaturen liar vissa
erfarenheter gjorts beträffande regleringskretsens
utformning. De kan ge en uppfattning om
fördelarna lios en kaskadreglering framför
motsvarande enkla regleringskrets. Vid den senare
har tillfredsställande stabilitet icke kunnat
uppnås ens genom användning av en
PlD-regu-lator (proportional-integralregulator med
differentiell fördröjning). Vid en kaskadstyrd
krets har det däremot visat sig, att två stycken
P-regulatorer med litet
proportionalitetsoin-råde (ca 1°C) ger tillfredsställande resultat.
Det bör emellertid påpekas, att detta inte
gäller generellt för huvudregulatorn. Oftast måste
man här använda en Pl-regulator eller
PID-regulator. Hjälpregulatorn kan däremot alltid
vara en P-regulator.
Andra typer av kaskad reglering
Kvotreglering
Om man använder begreppet kaskadreglering
i dess vidare bemärkelse, innefattas, som
inledningsvis påpekats, alla de fall vid vilka en
regulators inställningsvärde styres av en annan
regulator. Till kaskadregleringen hör då också
kvotreglering, vid vilken förhållandet mellan
två flöden av ett eller annat slag skall hållas
konstant. Det ena av dessa flöden regleras på
vanligt sätt av en sluten, enkel regleringskrets.
Inställningsvärdet på regulatorn
(följeregulatorn) i denna krets korrigeras av en annan
regulator (korrektionsregulatorn), som får en
impuls från det andra flödet (fig. 9).
Man liar alltså här en sluten krets för det
reglerade flödet och en öppen krets för
erhållande av det önskade förhållandet mellan
de båda flödena. Det oreglerade flödet är att
betrakta som en störstorhet, som dock icke
angriper inom den slutna regleringskretsens
reglersträcka.
Den beskrivna typen av regleringskrets
inordnas ibland1 i en grupp av regleringskretsar,
som karakteriseras av att inställningsvärdet på
regulatorn i kretsen kontinuerligt omställes
efter en annan storhet (alltså icke
nödvändigtvis av en annan regulator). Enligt denna
uppfattning blir kvotregleringen en nära släkting
till programregleringen.
Kvotreglering användes t.ex. vid
destillations-kolonner för reglering av förhållandet mellan
tillflöde och återflöde eller mellan tillflöde och
ångtillförsel. Ett annat användningsområde är
kvotreglering av bränsle och förbränningsluft
vid ångpannor eller andra liknande
anordningar.
Sammansatt regleringskrets
med inkopplad störstorhet
Vid en kvotreglering enligt fig. 9 uppkommer
de väsentliga störningarna genom variationer
i strömningshastigheterna i tillförselledning-
Fig. 9. Principschema för kvotreglering;
beteckningar enligt fig. 3.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
