Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 46 - Radial-axialturbin med stort ångavlopp, av Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på större enheter visade emellertid snart att
radialturbinen hade en stark begränsning
ifråga om avloppsarea. Även om denna kunde ökas
väsentligt genom att man i de yttre delarna av
systemet införde s.k. trummor, dvs. två eller
flera rader skövlar vid sidan av varandra, så
kunde man ändå inte klara de stora
ångvolymen som utvecklingen mycket snart ställde
krav på.
Redan 1915 kompletterades radialturbinen
med ett axialsteg på vardera sidan av
radial-systemet, varvid man fick två avlopp och
dessutom gav de förhållandevis långa
axialskovlar-na på en stor diameter en påtaglig ökning av
arean jämfört med den största radialring, som
med hänsyn till påkänningarna kunde
användas. Ett utvecklingssteg som inte avsåg att öka
avloppsarean representeras av Möller-turbinen
men här har man däremot lyckats höja
verkningsgraden väsentligt genom att plocka in
erforderligt antal ringar på en liten diameter
där läckningsförlusterna blir små.
Även med axialsteg nåddes mycket snart en
gränseffekt på ca 40 MW vid 3 000 r/m. För
en ytterligare höjning av effekten sänktes
varvtalet till 1 500 r/m, vilket i princip medgav fyra
gånger så stor gränseffekt. Materialmängden
blir emellertid väsentligt större i en lågvarvig
maskin, och då materialkostnaden utgör den
större delen av kostnaden i stora turbiner är
det ett starkt önskemål att finna lösningar,
som medger ett högre varvtal, i synnerhet som
detta ofta även medger en bättre
verkningsgrad. Anledningen till att man med denna
konstruktionsprincip inte kan nå lika stora
gränseffekter vid 3 000 r/m som i en
axialtur-bin är att man här är begränsad till två avlopp,
medan man i axialturbinen kan gå till tre eller
flera, men dessutom får man en mindre
gränsarea per avlopp. På grund av axialstegens
placering i direkt anslutning till radialdelen måste
nämligen axialskivornas navparti utformas
med väsentligt större hål än motsvarande skiva
i en axialturbin. Detta ger större
skivpåkän-ningar och följaktligen mindre avloppsarea
vid den största påkänning som kan tillåtas.
Durax-turbinens konstruktion
Axialdelen bör alltså utformas så att nämnda
hål kan minskas eller helt elimineras, fig. 2
och 3. Här har axialdelen placerats mellan
turbinlager och generatorrotor, vilket medger
samma utformning av axialdelen som i en
konventionell axialturbin med de för- och nackdelar
detta innebär. Denna konstruktionsprincip har
fått namnet "Durax", vilket hänsyftar på
dub-belrotations-radial-axialturbin.
Nästa utvecklingssteg innebär en
dubblering av antalet avloppsareor med två på
vardera sidan av radialsystemet, eller totalt fyra,
fig. 4. Rotorn kan utformas som en
trumkon-struktion, dvs. ur ett helt smide, vilket ger
lägre påkänningar än vid skiva med hål för
genomgående axel.
Durax-principen har lyft de gränser som tidi-
Fig. 2. Durax-turbin med två avlopp
(dubbelrotation — radial — axial).
gare gällt för Stal-turbinen till en sådan nivå
att den vid 3 000 r/m nu kan uppfylla de krav
marknaden ställer på en modern turbin. Med
fyra avlopp har avloppsarean och därmed
gränseffekten höjts långt över vad som tidigare
kunnat åstadkommas.
En maskin, fig. 5, byggd enligt
Durax-principen med fyra avlopp, är på 110 MW, och den
utgör lågtrycksdelen i ett
mellanöverhettnings-aggregat på 150 MW för Stenungsunds
kraftstation. Det första aggregatet av denna typ
beräknas tas i drift hösten 1959. Radialdelens
effekt är 60 MW och de fyra axialdelarnas
sammanlagda effekt 50 MW.
Denna turbinstorlek utgör emellertid en nedre
gräns för ett ekonomiskt utnyttjande av fyra
avlopp. I själva verket skulle samma totala
avloppsarea kunna förverkligas med två avlopp
utan att man skulle uppnå de gränsvärden för
periferihastighet och påkänningar som redan
tillämpas i USA. Vi har dock ansett det
klokast att ta ett mer måttligt utvecklingssteg nu
för att sedan bygga vidare mot större avlopp.
Vidare kan man nu få ut stora
avtappnings-mängder vid förhållandevis låga tryck,
exempelvis för fjärrvärmesystem, fig. 6. Med hjälp
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
Fig. 3.
Montering av axialdel
i Durax-turbin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
