Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 46 - Radial-axialturbin med stort ångavlopp, av Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. 40 MW
kondensmaskin
DM AK 85 med
avtappning för
fjärrvärme.
bara material endast i ångkammare, navparti
av turbinskivan, liksom inre labyrintplatta,
axeltätning och de innersta skovelringarna i
systemet förutom ånginloppsrör. Det är
uppenbart att motsvarande materialmängd måste
bli påtagligt större i en axialturbin, där man
tvingas placera skovlarna på en större
diameter för att få ett rimligt hastighetsförhållande.
Materialkostnaden blir därför lägre för
radial-turbinen, även om man skulle vilja dra fördel
av de mindre materialmängderna genom att i
kritiska sektioner använda dyra
gasturbinmaterial, t.ex. i de innersta skovelringarna. Att
radialturbinens rotationssymmetriska
uppbyggnad dessutom är överlägsen ur
värmechock-synpunkt har redan tillfredsställande bevisats
av dess startsnabbhet. Detta är nämligen ett
uttryck för konstruktionens värmeelasticitet.
Turbiner för atomkraftverk
En viktig fråga är anpassningen av
konstruktionerna till de krav, som kommer att ställas i
atomkraftsammanhang. Det är vanskligt att sia
om hur framtidens turbiner för atomkraftverk
kommer att se ut, men om vi nöjer oss med att
fråga hur turbinen kan tänkas se ut om 10—15
år så kan man finna vissa särdrag. Det är redan
klart att man kommer att begära mycket stora
enheter, och då reaktortemperaturerna troligen
inte kommer att medge några högre
ångtemperaturer måste man räkna med större
ångmängd per kW och därmed accentueras kravet
på stora avloppsareor. Det är också troligt att
man måste räkna med expansion längre ner i
det fuktiga området, vilket ställer större krav
på avfuktning och konstruktionselement som
tål slitning av vatten. Det synes även som om
en del reaktorcykler kommer att arbeta med
två trycknivåer och turbinkonstruktionen måste
därför medge stora intappningsmängder, dvs.
den ånga, som produceras på den lägre
trycknivån, måste kunna tas in i skovelsystemet vid
lämpligt tryck.
Kravet på stora enheter, dvs. stora
avloppsareor uppfylles av Stal-turbinen. Vidare har
fuktproblemet studerats sedan en tid tillbaka
och även en del försök pågår, men det är ännu
för tidigt att gå in på några detaljer. Turbinens
möjligheter att ta hand om fukten är
emellertid väl så stora som i en axialturbin, då det
finns en utsökt möjlighet att avskilja fukten vid
Fig. 7. 130 MW ångturbin för ångtrycket 41 ata och ångtemperaturen
565°C (turbin för ett atomkraftverk med oljeeldad överhettare); 1
sidoplatta, 2 ånginloppsrör, 3 ångkammare, 4 turbinskiva med tapp, 5 yttre
turbinskiva, 6 inre och 7 yttre labyrintplatta, 8 skovelringar.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
