Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 46 - Elektronisk databehandling och verktygsstyrning i verkstadsindustrin, av Sven Iwan Bratt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upprepandet av styrsignalerna till maskinen
ger en utomordentligt liten måttspridning hos
olika tillverkade detaljer och risken för
felfunktion är ytterligt minimal, vilket bör slå
igenom som lägre kassationskostnader.
En kortare uppsättningstid och en förenklad
planering bör förskjuta den optimala
seriestorleken mot mindre antal, vilket innebär lägre
ränte- och lokalkostnader för färdiglager samt
mindre inkuransrisk. Man når också en
utomordentlig jämnhet i produkten, vilket bör slå
igenom i form av lägre kostnader för garanti
och service.
Resultatet av en integrerad
produktutveckling med användande av elektronisk
databehandlingsteknik och elektroniskt styrda
verktygsmaskiner skulle kunna sammanfattas på
följande sätt.
Beräkning och bestämning av önskvärda
prestanda — bestämmande av den mest säljbara
produkten — kan ske genom behandling av en
matematisk modell i elektroniska
databehandlingsmaskiner. Detta ger oss bättre
möjligheter att ta hänsyn till ett stort antal
faktorer.
Vi kan åstadkomma mera realistiska tekniska
beräkningar baserade på forskningsresultat.
Detta ger oss ett bättre utgångsläge för den del
av produktutvecklingen, som måste göras
genom praktiska försök och därmed en lägre
produktutvecklingskostnad. Förekomsten av en
matematisk modell ger oss bättre möjligheter att
tolka försöken och att med ledning av försöken
vidare utveckla den matematiska modellen.
Omformning av konstruktionsunderlaget till
tillverkningsunderlaget är en
översättningsoperation och kan göras till låg kostnad och med
minsta felrisk genom elektronisk
databehandling.
Omformningen av tillverkningsunderlaget till
en färdigbearbetad detalj kan göras med
minsta möjliga tidspillan och med mycket litet
inflytande av mänskliga faktorer. Den färdiga
detaljen kan föreligga tillverkad och klar på en
bråkdel av den tid, som är vanlig vid manuella
förfaranden, vilket sänker
utvecklingskostnaderna och bidrar till att öka den sannolika
tiden för serieproduktion.
Den konstruktiva utformningen av detaljen
kan ske friare och ökad hänsyn kan tas till
funktionella krav genom att den elektroniska
styrningen möjliggör samtidig manövrering i
flera koordinater under full kontroll och med
god precision.
Elektronisk databehandling
i konstruktionsarbete
Konstruktionen av en detalj bestämmes i första
hand av tre grupper faktorer, nämligen yttre
förutsättningar, kvalitetskriterium samt val av
matematisk modell.
Ofta kan dessa faktorer inte uttryckas i
matematisk form. Den exakta kunskapen ersättes
då med erfarenhet som kan sägas vara den
mänskliga faktorn vid konstruktionsarbetet.
Fig. 1. Blockschema över gången från konstruktion och tillverkning i
tre fall, upptill clå man varken i konstruktionsarbetet eller tillverkningen
utnyttjar elektronisk databehandling, i mitten då ej konstruktionen
men väl tillverkningen styrs numeriskt, nedtill då såväl konstruktionen
som tillverkningen är programstyrd.
Det är emellertid intressant att iaktta verkan
av att man söker uttrycka erfarenheten i
matematisk form och underkasta den sålunda
framkomna modellen en matematisk bearbetning.
Det visar sig mycket ofta, att även en rå modell
ger synnerligen värdefulla synpunkter på den
konstruktiva utformningen. Ofta är det ju
också så, att de ekvationer vi arbetar med är
uppställda med hänsyn till deras matematiska
bearbetningsbarhet med enkla hjälpmedel,
medan däremot vår kännedom om de fysikaMska
förloppen medger uppställandet av väsentligt
exaktare ekvationer.
Man kan försöka att i ett blockschema visa en
jämförelse mellan olika processer vid
konstruktion och tillverkning, fig. 1, och man kan
väsentligen skilja tre fall, nämligen: varken
konstruktionen eller tillverkningen är
programstyrd, konstruktionen är icke programstyrd
men väl tillverkningen, både konstruktionen
och tillverkningen är programstyrda.
I det första och andra fallet får vi fram en
konstruktionsritning ur problemställningen
genom erfarenhet och en matematisk modell.
Denna ritning överlämnas till
maskinoperatören, som med hjälp av sin erfarenhet och
ritningen manövrerar maskinen och
åstadkommer ett visst givet resultat.
I det andra fallet sker tillverkningen genom
att ritningen översättes till maskinspråk och
får påverka maskinens styrsystem, så att det
önskade resultatet uppnås.
I det tredje fallet bearbetas problemet och den
matematiska modellen i ett optimalprogram.
Resultatet av det matematiska arbetet
översättes till maskinspråk och får påverka
arbetsmaskinen. Vi kommer givetvis inte ifrån
behovet av erfarenhet vid uppställningen av
programmet, men detta blir i annan utsträckning
ett engångsarbete för en hel serie detaljer av
likartad konstruktion.
De nödvändiga förutsättningarna för att man
skall kunna utnyttja elektronisk databehand-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
