- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1272

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Oljeexplosioner och oljelagring, av Alfred Billberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förvaring av övriga
brand-och explosionsfarliga oljor

Övriga brand- och explosionsfarliga oljor,
såsom smörjoljor, lösningsmedel o.d., förvaras
vanligen i fat eller dunkar. Större förråd skall
ligga i särskilt förrådsrum eller skjul, öppen
förvaringsplats förekommer också. Endast
handförråd bör få förekomma i själva
fabrikslokalerna eller i omedelbar anslutning till
dessa. Släckning av brand i en fabrikslokal
försvåras nämligen i allra högsta grad om det
finns oljefat som springer läck. Både brandsyn
och försäkringsbolagens brandingenjörer
brukar emellertid hålla ögonen på dessa saker.
Påpekas bör, att det är i allra högsta grad
önskvärt att den gamla vanliga upphällningen i
mindre kärl, smörjkannor och dylikt genom
trattar e.d. utbytes mot ordentliga fatpumpar,
som skruvas fast i gavelsprundet.
Distributionen av smörjoljor från förrådet bör sålunda
ordnas rationellt i stil med vad som vanligen
sker vid bensinstationer.

Riskerna vid användning av brännbara
vätskor för olika ändamål

I det föregående har framhållits att
förvaringen av de brännbara vätskorna icke innebär
någon primär brandrisk om
förvaringsanord-ningarna är utförda på rätt sätt. Annorlunda
blir förhållandet när det blir fråga om
användningen. Många arbetsprocesser, där
brännbara vätskor ingår, är nämligen i och för sig
ganska riskabla.

Oljeeldning

Mot bakgrunden av oljeeldningens
utomordentligt stora utbredning och de stora kvantiteter
eldningsolja som förbrukas, kan man fastslå
det glädjande faktum, att skadefrekvensen och
skadekostnaderna är mycket små. De få större
skador som rapporterats har emellertid
inträffat inom industrin och synes, åtminstone delvis,
ha orsakats av mindre lämpliga arrangemang,
som berott på att företagen själva planerat
anläggningarna. Utan att på något sätt vilja
förringa industriföretagens tekniska standard och
förmåga att sätta sig in i nya problem, skulle
jag i alla fall vilja framhålla önskvärdheten av
att projekten måtte granskas av specialfirmor,
som besitter den tekniska rutin som fordras
för att upptäcka fallgropar och risker, som
man kanske icke tänker på.

Lackering sug nar

Automatiska anordningar för lackering och
torkning förekommer numera i stor
utsträckning. Själva lackeringen, som antingen sker
genom sprutlackering eller doppning, synes
sällan ge upphov till antändning, trots att en
mycket stor del av lackens lösningsmedel
omedelbart avgår i form av mer eller mindre
brännbara och explosiva ångor. På senare tid
har även elektrostatisk lackering börjat
användas. Den har en mycket stor fördel ur sä-

kerhetssynpunkt i det att praktiskt taget all
lack verkligen fastnar på föremålet som skall
lackeras. Det blir således för det första ingen
lackdimma, som måste avsugas och som sedan
fäster sig på sprutskåpets väggar, i
ventilationskanaler etc. För det andra blir den
lösningsmedelsmängd som motsvarar
lackbeläggningen på föremålet bara en bråkdel mot vad
som utsprides vid vanlig färgsprutning, då
mycket stor del av lacken sprutas bredvid
föremålet. Liksom vid de flesta
nymodigheter har naturligtvis kritik riktats mot
förfarandet, och man har därvid uttryckt
farhågor för den elektriska sidan av förfarandet.
Det är givet, att man här kan diskutera hur
långt man skall gå ur säkerhetssynpunkt, men
några svårigheter att tekniskt tillfredsställande
lösa säkerhetsfrågorna ur elektrisk synpunkt
synes inte föreligga.

Själva torkugnarna har däremot uppvisat en
viss frekvens av explosioner och bränder och
bör därför ägnas särskild uppmärksamhet i
detta sammanhang. Det finns flera olika slag
av uppvärmningsanordningar, elektriska,
indirekt rökgasuppvärmda samt direkteldade
(lysgas, gasol eller bensingas). Generellt
gäller den principen att torkugnen skall ventileras
på sådant sätt att brännbar och explosiv
atmosfär icke förekommer på någon plats i ugnen.
Härvid måste observeras, att godset som skall
torkas icke får uppvärmas till
lösningsmedelsångornas termiska tändpunkt, som i allmänhet
ligger vid 350—400° C, enär det icke kan
undvikas att man erhåller brännbar och explosiv
atmosfär alldeles intill den lackerade ytan,
även om ventilationen i övrigt är fullt
tillfredsställande. Detta villkor förbises ibland, i
det att man endast mäter temperaturen hos
ugnsatmosfären, men inte har någon
uppfattning om torkgodsets temperatur. I synnerhet
när man använder strålningsvärme kan ju
torkgodset anta betydligt högre temperatur än
ugnsatmosfärens.

I den mån hög temperatur fordras för att
lacken skall hårdna ordentligt, "härdas", är
det nödvändigt att denna del av ugnen
tempe-raturregleras i förhållande till den främre
delen, där lösningsmedel avdunstar. I konsekvens
härmed är det också nödvändigt att
lösningsmedelsångorna avsugs i främre delen, så att
motströmsprincipen tillämpas, varigenom man
undviker att lösningsmedelsångor kommer i
kontakt med härdningszonen. Tyvärr
förekommer det inte så sällan att nämnda
principiella säkerhetskrav inte är iakttagna hos
standardkonstruktioner, både in- och
utländska, och avsikten är därför att närmare utveckla
vad här sagts i en under utarbetande varande
broschyr.

För torkkammare, där torkningen sker vid
lägre temperatur — man torde kunna sätta
gränsen vid ca 100° C — gäller i princip vad
som sagts i det föregående. På grund av lägre
temperatur är det emellertid här i regel icke
någon risk för antändning av
lösningsmedelsångorna på grund av uppvärmningsanordning-

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free