Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Dammexplosioner, av Hilding Starland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. En lätt vägg, som gett efter vid en
damm-explosion; bygnaden i övrigt oskadad.
ror på dammets struktur och finhetsgrad
liksom på mängden dammpartiklar i luften. Den
erforderliga tändenergin blir därför olika för
olika ämnen. Tändningen kan ske på olika sätt,
t.ex. genom öppen eld (låga), glöd eller het
yta, t.ex. på ugn eller oskyddad elektrisk
kamin. Den kan också ske genom gnista från t.ex.
en krossad glödlampa, trasig sladdlampa,
lamphållare, stickpropp e.d. Tändning kan vidare
vållas av gnista eller friktionsvärme, t.ex. vid
varmgång i ett axellager, från ett hårt belastat
verktyg (borr, sågblad e.d.) eller från hårda
föremål, som upprepade gånger i följd slår mot
varandra. Så är t.ex. fallet om en bult eller
mutter kommer in i en kross eller en kvarn
eller om en fläktvinge av stål slår mot fläkt-
Tabell 1. Dammexplosioner i Sverige 1915—
1958
Antal Antal
Slag av damm explosioner skadade
(dödade)
kåpan. Den uppvärmning av materialet ocli av
godset i maskin- eller apparatdelar som därvid
sker, dvs. dammpartiklarnas temperatur vid
tändningsögonblicket, inverkar även på
tändningen. I vad mån damm i luften kan tändas,
om det kommer i beröring med en het yta,
beror på bl.a. dess tändtemperatur. Denna är
olika för olika ämnen och den sjunker med
partikelstorleken. Man har sålunda funnit, att
för t.ex. trädamm är tändtemperaturen
omkring 400° C vid partikelstorlekar om ca 100 u
men att den är redan vid partikelstorlekar
om 50 ^ nere vid ca 250°C.
Damm kan i vissa fall även tändas genom
långsam oxidation, om det under längre tid
har legat på en varm yta, t.ex. en oskyddad
glödlampa eller ett otillräckligt isolerat ångrör,
och därigenom kommit att anta en sådan
temperatur, att dammet börjat glöda. Denna s.k.
glödtemperatur är lägre än tändtemperaturen
och varierar liksom denna för olika ämnen.
För t.ex. trädamm kan glödtemperaturen ligga
under 100° C. Att märka är att flingformigt
aluminiumpulver kan direkt självantända, även
om det inte legat på varmt underlag.
Ett dammoln kan också tändas av gnista, som
uppkommer därigenom att dammpartiklar,
maskiner, apparater, rörledningar o.d. blivit
elektrostatiskt uppladdade (Tekn. T. 1958 s. 1261).
En dylik uppladdning kan ske genom friktion
dels mellan dammpartiklar inbördes, dels
mellan partiklar och ytan hos en maskin,
rörledning e.d. Ett medel mot att damm genom
friktion elektrostatiskt uppladdas är att luften
hålles något fuktig. I regel bör den relativa
fuktigheten vara minst 70 %. Detta är dock inte
alltid möjligt t.ex. under en kall, torr
vintermånad eller vid vissa tillverkningar. Är
luftfuktigheten 30 %, blir damm lätt elektrostatiskt
uppladdat, när det virvlas upp, glider eller
föres över ledande eller isolerande delar eller
siktas genom sikt. Även en person kan laddas
upp elektrostatiskt, så att det finns risk för att
damm kan tändas, särskilt om han bär kläder
av nylon, perlon e.d. eller skor med
gummisulor.
Organiskt damm
Kol ....................................................6 5 (3)
Kork ..................................................1 2
Malt ..................................................1 1
Mjöl ..................................................1 2 (1)
Socker ..............................................1 0
Spannmål ........................................1 1
Torrmjölk ........................................1 2
Torv ..................................................3 14 (1)
Trämjöl ............................................11 4 (1)
Träputsdamm ..................................1 0(1)
Fenolharts ......................................1 12 (5)
Karbamidharts ................................1 3
Oorganiskt damm
Aluminium ......................................8 19 (9)
Ferromangan ..................................1 1
Magnesium ......................................3 16 (4)
Svavel ..............................................2 1
Svavelkis ..........................................2 3
45 92 (25)
Dammexplosioners förekomst
Antalet dammexplosioner i vårt land har dess
bättre varit relativt litet. Några av dem har
dock medfört allvarliga personskador och
omfattande materiell förstörelse, tabell 1. I denna
tabell anges de fall av dammexplosioner som
den svenska yrkesinspektionen och dess
chefsmyndighet (sedan 1949
Arbetarskyddsstyrelsen) fått kännedom om. Uppgifterna avser
tidrymden 1915—1958, men de flesta
damm-explosionerna (35) har inträffat efter 1945,
vilket tyder på dels att de ökat under de
senare åren, dels att de mer än tidigare
uppmärksammats av yrkesinspektionen.
Av de i tabell 1 angivna dammexplosionerna
torde de flesta ha initierats av öppen låga,
friktionsvärme, gnista från föremål av järn, sten
e.d., som kommit in i kross eller kvarn eller
TEKN ISK TI DSKRI FT 1958 1275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
