Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Dammexplosioner, av Hilding Starland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slagit mot annat hårt föremål, eller ock statisk
elektricitet. I en del fall har orsaken till
dammexplosionen inte kunnat säkert fastställas.
Några uppgifter om till vilka kostnader de
materiella skadorna belöpt finns inte att tillgå. De
torde emellertid uppgå till ganska stora belopp.
Många dammexplosioner har även inträffat i
andra länder. I Tyskland har under 1920—
1939 inträffat ett stort antal dammexplosioner.
Vid dessa förolyckades 569 personer och
skadades 870. I USA, där fara för
dammexplosion anses föreligga vid mer än 30 000 företag,
har sedan 1900 inträffat bortåt 1 000
damm-explosioner. Därvid har i runt tal 650 personer
fått sätta livet till och över 1 700 skadats. I de
fall de materiella skadorna har blivit kända,
har de angetts uppgå till värden på mer än 500
Mkr. De flesta dammexplosionerna har vållats
av koldamm, trädamm och damm av
spannmål, mjöl, fodermedel, svavel och lättmetaller.
Exempel på dammexplosioner i Sverige
Såsom framgår av tabell 1 är det även hos oss
många ämnen, som i finfördelat tillstånd kan
ge upphov till dammexplosioner. Att döma av
tabellen har damm av kol, trä och aluminium
föranlett det största antalet dammexplosioner.
Man torde därav dock inte få sluta, att dessa
damm är de farligaste. Andra ämnen finns som
i finfördelat tillstånd har ännu större
explosionsbenägenhet.
Trädamm
De flesta trädammexplosionerna har inträffat
vid trämjölsfabriker, några åter vid
snickerifabriker, där trädamm från putsmaskiner blandas
med pannbränslet. För att trädamm skall bilda
en explosiv blandning med luft fordras i
allmänhet, att mängden trädamm uppgår till minst
12 g/m3 luft. Ju torrare träet är, desto mera
lättantändligt är dammet därav. Detta är fallet
särskilt för damm från putsmaskiner. Trä som
innehåller harts, fett e.d. tänds även lättare.
Frånvaro av, eller bristfälliga eller otäta
utsugningsanordningar medför ofta, att trädamm
samlas på bjälkar, väggutsprång, rörledningar
m.m. Faller dammet ner eller virvlas det upp
genom luftdrag, inträffar lätt en
dammexplosion, om det kommer i kontakt med låga, glöd,
het yta e.d. Följande redogörelser för några
inträffade trädammsexplosioner ger en bild av
händelseförlopp och orsaker.
Exempel 1 (1944). I en fanerfabrik inträffade en
dammexplosion. Den uppstod i fabrikens
källarvåning, där man inrymt ett större slangfilter för
uppsamling av dammet från putsmaskinerna.
Filterslangarna var nertill anslutna till särskilda
dammfickor. Dammet från dessa blandades med annat
avfall från fabriken och intilliggande sågverk och
forslades till en bränsleficka i fabrikens pannhus.
Från fickan tappades bränslet genom en ränna ner
i ångpannans spånugn. En dag, då två arbetare höll
på att raka damm ur dammfickorna och en tredje
sysslade med att reglera bränsletillförseln från
eldstadsplattformen, slog plötsligt eldslågor upp genom
eldstadsöppningen och en explosion inträffade, var-
Fig. 3. Söndersprängd fläkt vid dammexplosion i
kolpulveranläggning (1948),
vid en elevatortrumma söndersprängdes. Strax
därpå uppstod en ny kraftig explosion i källarvåningen.
Därvid raserades en del murväggar till
dammkammaren och slangfiltren jämte omgivande träväggar
antändes och brann upp. Sex arbetare erhöll
brännskador, varav en så svåra att han avled. Tre av de
övriga fick kvarligga på lasarettet 2—5 månader.
Orsaken till dammexplosionen i spånugnen var att
bränslet innehöll för mycket putsdamm.
Explosionen i källarvåningen ansågs härröra från den
damm-luftblandning, som uppkom där under arbetet med
att raka ut damm från dammfickorna. Efter
explosionen har sådana anordningar vidtagits, att
putsdammet avskiljes med en cyklon placerad utomhus
samt att det inblåses i eldstaden genom särskilt
munstycke. Vidare skall cyklonens fläkt startas,
innan fläkten till putsmaskinen sätts igång.
Exempel 2 (1955). En dammexplosion inträffade i
en trämjölsfabrik, uppförd i sten och betong. En
yttervägg hade utförts av tunn eternit för att minska
verkningarna av en eventuell explosion. Slangfiltret
var placerat i en särskild lokal, avskild från
fabriksbyggnaden i övrigt. Ovanpå lokalens yttertak av
betong hade en cyklon anbragts. Vid
explosionstillfället märktes först en mindre explosion eller puff.
Den inträffade i cyklonen eller övre delen av
slangfiltret. Hur denna explosion uppkommit har inte
kunnat fastställas men intet talade emot, att
tänd-ningen skett genom gnistbildning eller varmgång i
en av kvarnarna. På den mindre puffen följde
sedan den slutliga, kraftiga explosionen. Vid denna
förstördes slangfiltret totalt och ganska stora skador
uppstod på cyklonen. Skadorna på byggnaden
begränsades till puts- och rökskador samt
rampone-ring av eternitväggen, fig. 2. Någon person kom ej
till skada då arbetet inte börjat för dagen.
Exempel 3 (1955). En förödande dammexplosion
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
