Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Dammexplosioner, av Hilding Starland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höll glödande kolpartiklar. När detta stoff sedan
skyfflades bort, uppstod en kraftig dämning invid
öppningen och däromkring. Vid ett mindre ras i
kvarnen föll ytterligare glödande kolpartiklar ut
genom öppningen. Därvid tändes dammolnet invid
kvarnen och en ca 5 m lång eldflamma slog upp.
Två arbetare, som stod vid kvarnen, fick sina
kläder antända. En av dem avled av de brännskador
ban fått.
Till förhindrande av liknande explosionsolyckor
skall vid rensning av kvarnen kolstoffet samlas upp
direkt i ett kärl utan skyffling. Vidare skall en
vattenslang med strilmunstycke finnas framdragen
till arbetsplatsen, så att om vid rensningen eld
uppkommer i kläderna denna snabbt kan släckas.
Torvpulver
Finfördelat damm av torv är liksom koldamm
explosivt om det antändes i svävande tillstånd.
Torv kan dessutom självantända om den
utsätts för värme under längre tid. Den undre
explosionsgränsen för torv anges i litteraturen
till 17,5 g/m3.
Exempel 1 (1954). I en fabrik för tillverkning av
torvbriketter inträffade en dammexplosion, varvid
fem arbetare erhöll brännskador och stora
materiella skador uppstod. Tillverkningen tillgick så, att
stycketorven maldes till pulver, som därefter
passerade en del siktar. Pulvret torkades sedan i höga
torkar med cykloner, varefter det pressades till
briketter. Explosionen inträffade, då torken efter
rengöring skulle startas på nytt. Den syntes ha börjat
i en cyklon. Först brast sprängblecket av 0,5 mm
mässingsplåt till en invid cyklonen placerad
explo-sionsavlastare. Denna förmådde dock inte avleda
tryckvågen, utan cyklonen söndersprängdes och
plåtlocket på ena torken slungades bort. En mängd
damm virvlades därvid upp och tändes av
stickflammor. Dessa nådde även siktrummet, där
dammbildningen var mycket stor, och en sekundär
dammexplosion åstadkom här mycket stora skador trots
rummets kraftiga betongkonstruktioner (fig. 4
och 5).
Dammexplosionen torde ha berott på att torvpulver
med eldhärdar funnits kvar i torken vid starten.
Detta bevisas bl.a. därav, att explosionen inträffade
innan torvpulver tagits in i systemet.
Exempel 2 (1946). En dammexplosion av torvkol
inträffade vid ett gasverk i en transportkulvert, vari
torvkol forslades på transportband till två vertikala
elevatorer. Med dessa fördes kolen vidare upp till två
högre upp belägna transportband. Vid explosionen
lyftes taket i tunneln och den ena elevatortrumman
fläktes upp ca 5 m och fick i övrigt en nästan oval
form mot förut rektangulär. Även andra betydande
materiella skador uppstod. En arbetare som
uppehöll sig invid elevatorerna omkom, och sex arbetare
fick brännsår och mindre skador.
Orsaken till explosionen var gnistor från
koksugns-anläggningen. Initieringen hade ty^dligen skett i den
ena elevatorn, där torvkol legat och pvrt. Då
elevatorn hade satts i gång, hade torvkolsdamm virvlats
upp och en puff uppstått. Ytterligare torvkolsdamm
hade därvid satts i rörelse i de underjordiska
utrymmena och en nv kraftig explosion inträffat.
Socker
Damm av socker har visat sig vara mycket
explosionsfarligt. Den undre
explosionsgränsen ligger vid ca 17 g/m3.
Exempel (1953). Vid ett sockerbruk inträffade en
dammexplosion, varvid stora materiella skador
uppstod. Explosionen, som åtföljdes av en mindre brand,
medförde ej någon personskada. Den orsakades
sannolikt av gnistor från något järnföremål, som
trots magneter kommit in i en kross. Dammet i
krossen har därvid antänts och en mindre
explosion har uppstått i denna. Explosionen har sedan
spritt sig via aspirationsrören till dammfångaren,
vars luckor kastats upp. Genom det damm, som
virvlats upp i dammfångarlokalen, har ytterligare
en dammexplosion skett i lokalen. Dess ena vägg
blåstes ut och taket skadades.
Mjöl
Mjöldamm av råg, vete, korn e.d. kan i mycket
finfördelat skick ge upphov till
dammexplosioner. Som riktvärde på den undre
explosionsgränsen för mjöldamm anges 10 g/m3.
Exempel (1951). I en mjölsilo till kvarnen vid en
större spisbrödsfabrik inträffade en
mjöldamms-explosion, varvid två personer skadades. Silon var
utförd av betong och var ca 12 m djup. Mjölet togs
ut vid silons botten med hjälp av ett blandningsverk
med vingar och en transportsnäcka. I silons
betongtak fanns ett större hål. Det var täckt med ett
rund-järnsgaller och över detta ett lock av gjutjärn. I
mitten av gallret fanns ett hål, genom vilket en
elektrisk handlampa kunde föras ned vid kontroll av
mjölnivån i silon. Handlampan var försedd med
skyddsglas och skyddsgaller.
En dag då en mjölnare skulle kontrollera
mjölnivån och hade sänkt ned lampan 6 à 8 m i silon,
slog plötsligt en stickflamma upp genom hålet i
silons tak. Han omvärmdes av lågor, som antände
ena byxbenet av hans överdragskläder. Elden i
dessa lyckades han släcka med hjälp av vatten
från en brandpost i ett utrymme intill. Mjölnaren
erhöll emellertid så svåra brännskador i ansiktet,
på händerna och ena benet, att han — trots snabb
läkarvård — på grund av tillstötta komplikationer
avled ca 4 veckor efter explosionsolyckan. En annan
arbetare fick en mindre brännskada samt skärsår.
Vid explosionen, som föregicks av en mindre,
lokalt begränsad puff, trycktes fönster med karmar
ut, en vägg försköts och ett tämligen tungt
värmeskåp vräktes omkull. En cyklon förstördes och ett
textilfilter brann upp. En del trävirke antändes men
Fig. 5.
Skadorna på
siktrummet efter den
sekundära
explosionen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
