Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Dammexplosioner, av Hilding Starland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Söndersprängda elevatortrummor vid
dammexplosion i spannmålslagerbyggnad (1958).
branden släcktes snabbt genom kvarnens
sprinkler-system. Skadorna sträckte sig upp genom hela
silobyggnaden från första och ända upp till elfte
våningen.
Mest sannolikt är att explosionen orsakats av att
då handlampan fördes ner dess skyddsglas och
glödlampa krossades mot silons betongvägg och att
det fina mjöldammet i silon därvid tändes av
lampans lystrådar. En första puff hade då uppstått och
på denna hade sedan den större explosionen följt.
Initiering av mjöldammet genom statisk elektricitet
har ansetts vara utesluten bl.a. på grund av luftens
höga fuktighetshalt. I anledning av
explosionsolyckan har man vid företaget sökt frångå användandet
av elektrisk handlampa för nivåkontroll och i stället
infört automatiska nivåkontrollorgan, placerade på
olika höjder i varje silo och framdragna till
lämplig plats för avläsning.
Malt
Att damm och avfall av malt kan ge upphov
till dammexplosion belyses av följande fall,
som torde vara det enda som hittills är känt
i vårt land.
Exempel (1958). Vid ett bryggeri inträffade en
dammexplosion, varvid en person blev bränd i
ansiktet, på händer och armar. Vid explosionstillfället
pågick invägning i maltvågen av en mindre
kvantitet malt, som fanns kvar i maltsilon. Vid silons
nedre del brukade damm och "skrot" samlas. Detta
medförde, att vågen hakade upp sig. För att
avhjälpa detta hade man tagit bort en lucka på vågens
framsida. Genom lucköppningen virvlade fint damm
ut i lokalen.
Explosionen begynte med att en ca 4 m lång
eldkvast slog ut från maltvågen. Den fortsatte sedan
i lokalen. I varje våning fanns fönster, två åt gatan
och två åt gården. Samtliga dessa trycktes vid
explosionen ut. En vägg i nedre våningen flyttades något.
I maltkrossen spräcktes en lucka av gjutgods. Sot
och svedd malt syntes överallt och det pyrde här
och var i dammanhopningar i krossen, dock utan att
eld flammade upp. Två i taket placerade
termokontakter till det automatiska brandalarmet löstes ut.
Även en termokontakt i våningen inunder utlöstes.
Brandkåren larmades därigenom automatiskt. Det
faktum att explosionen blev relativt måttlig har
ansetts få tillskrivas att renhållningen inom bryggeriet
var god.
Orsaken till explosionen har ej kunnat fastställas.
Varmgång i lager kunde ej iakttas. Vidare hade
magneterna nyligen rensats. Möjligen kan ett
järn-föremål eller en sten ändå ha kommit in i krossen
och orsakat gnistbildning. I fortsättningen kommer
dammet att avskiljas från maltet, innan maltvågen
och krossen beskickas.
Spannmålsdamm
Det har vid flera tillfällen inträffat svåra
bränder i lagerbyggnader för spannmål, vilka
stundom fått ett rent explosionsartat förlopp.
Bränderna har ofta uppkommit i renseri och
torkhus, där som regel inryms elevatorer och
snäcktransportörer, rensmaskiner, cykloner,
slangfilter, fläktar och rörledningar för
damm-avskiljning m.m. Alla dessa anordningar ger
mer eller mindre upphov till eller virvlar upp
damm, som härrör från spannmålen. Att en
sådan brand ibland åtföljs av en
dammexplosion eller flera eller får karaktär därav belyses
av följande exempel.
Exempel (1958). I renseriet vid ett centrallager för
spannmål m. m. inträffade en dammexplosion. För
uppfordring av spannmål fanns två elevatorer
inbyggda i plåttrummor. Dessa stod i förbindelse med
varandra genom anläggningens aspirationssystem.
Vid olyckstillfället var en verkstadsfirma sysselsatt
med att reparera ett plåtrör på den ena
elevator-trumman. Arbetet bestod i att fastsvetsa en plåtbit
på röret. Omedelbart efter det att svetsarbetet
avslutats, startade en arbetare i bottenvåningen den
ena elevatorn. Härvid uppstod en puff i den
eleva-tortrumma, på vilken svetsning ägt rum. Den
fortplantade sig till en i våningen inunder belägen
utjämningsficka för spannmål, där en kraftig
explosion inträffade. Fickan av betong trycktes därvid
ut från väggfasaden ca 1 dm. Explosionen fortsatte
vidare nedåt genom elevatortrumman och därefter
över till den andra trumman. Den var så kraftig, att
skarvarna på trummorna brast på flera ställen och
stora plåtstycken fläktes upp (fig. 5). Skadorna
sträckte sig från källarvåningen och ända upp till
byggnadens övre del. Samtliga rutor i byggnaden
krossades. Eldhärdar uppstod på flera ställen.
Svetsaren erhöll brännskador i ansiktet och på
händerna. En arbetare i bottenvåningen kastades ca 10 m
ut på planen framför byggnaden.
Orsaken till explosionen torde vara att söka i att
då den ena elevatorn sattes i gång, virvlades damm
upp i elevatortrummorna och i utjämningsfickan.
Den så uppkomna dammluftblandningen har sedan
tänts av damm, som troligen legat inuti i röret och
blivit glödande under svetsningen. För att undvika
liknande explosioner har man rekommenderat, att
rördelar som utsätts för stark nötning göres
löstagbara, så att svetsning inte behöver ske inom
anläggningen. Vidare bör före reparation elevatorer och
rörledningar noga luftas.
TEKN ISK TI DSKRI FT 1958 1279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
