Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Dammexplosioner, av Hilding Starland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Faran ökas betydligt om pulvret vid
bearbetning, transport e.d. utsätts för fuktighet.
Följande exempel belyser aluminiums
explosionsbenägenhet.
Exempel 1 (1926). I ett laboratorium skulle en
blandningskvarn för pulver, varav värmebriketter
för lödkolv tillverkades, omändras från hand- till
elmotordrift. Innan den elektriske montören hade
hunnit komma till laboratoriet, hade verkmästaren
och ett laboratoriebiträde påbörjat installationen.
Ledningen för motorn skulle anslutas till en
väggkontakt uppe vid taket. Då ledningen var för kort,
lät man skarva de båda trådarna mitt för varandra
och utan att isolera dem. Ledningen lades därefter
över ett öppet kärl med pulver. När strömmen
släpptes på, uppstod kortslutning. En ny propp
insattes, utan att felet först undersöktes och
lokaliserades. Vid återinkoppling av ledningen uppstod
kortslutning på nytt och pulvret antändes.
Sticklågor slog upp och träffade de med arbetet
sysselsatta. De brändes så svårt, att laboratoriebiträdet
omkom omedelbart, medan verkmästaren avled
dagen efter olyckan. Dessutom blev två personer, som
befann sig i dörren till ett intilliggande rum,
allvarligt skadade.
Exempel 2 (1949). Vid framställning av takpapp i
en fabrik impregnerades pappen med ett
tjärpre-parat. Den bepudrades därefter med något
pulverisera! material, som innehöll bl.a. aluminium.
En dag skulle beläggningsmaskinen och den lokal,
vari maskinen var uppställd, rengöras. När en
arbetare skulle borsta bort pulver, som hopats på
maskinen, råkade han med kvasten stöta till en tänd,
oskyddad elektrisk handlampa, som hängde på
maskinens stativ. Därvid krossades lampan med
påföljd att pulvret fattade eld. Sedan man förgäves
sökt släcka branden tillkallades brandkåren. Denna
angrep eldhärden med skumsprutor. Strax efteråt
inträffade en våldsam explosion och hela lokalen
blev övertänd. Två arbetare vid fabriken och tre
brandmän skadades så svårt, att de måste föras till
sjukhus. En av arbetarna avled senare på grund av
brännskadorna.
Den egentliga orsaken till explosionen var den
bristfälliga handlampan (fig. 7).
Exempel 3 (1949). Vid ett mindre företag hade man
i och för framställning av plast vid ett tillfälle
satsat en plåtbehållare med ca 20 cm diameter och
25 cm längd med vissa delar aluminiumbrons,
färgämne och dibutylftalat. För att dessa ämnen
skulle blandas väl, placerades inne i behållaren
6—7 stålrullar. Behållaren fick fritt vila på två
trävalsar, upplagda på ett stativ. Den bringades att
rotera genom att den ena valsen var driven. När
behållaren roterat ca 5 h, inträffade en explosion,
varvid behållarens lock slets loss ur sin
bajonettfattning och behållaren kastades upp i luften. Av
satsningen fanns intet kvar i behållaren. Genom
explosionen trycktes lokalens fönster med bågar ut,
taket ramponerades och sprickor uppstod i
ytterväggar.
Explosionen hade troligen orsakats av att
aluminiumdamm antänts genom statisk elektricitet, som
uppkommit då behållaren rullade på de båda
trä-valsarna, eller möjligen av gnista genom
friktionsvärme eller slag mellan stålrullarna. Efter
olycks-tillbudet har man bl.a. gått ifrån att använda
stålrullar i behållaren.
Exempel 4 (1948). I en arbetslokal, inrymd i en
fastighets skyddsrum, inträffade en svår explosion,
varvid fem personer förolyckades. I lokalen pågick
tillverkning av kemiska hårpermanentkompresser.
Härför användes aluminiumpulver, kopparoxid och
talk. Kemikalierna blandades i ett kärl genom att
detta rullades på golvet eller en arbetsbänk. Kärlet
bestod av stålplåt och hade diametern 35 cm och
längden 50 cm. Det var försett med ett plant lock,
som med ett låsband och en bult hölls tätt slutet
till kärlet. I kärlet placerades 2—3 runda stenar.
Vid explosionstillfället var kärlet fyllt till hälften,
dvs. ca 30 kg kemikalier, och det rullades på
arbetsbänken.
Orsaken till explosionen liar ej kunnat säkert
fastställas, eftersom samtliga som var i lokalen avled
omedelbart eller kort därefter. Enligt en hypotes
skulle stenarna i blandningskärlet ha stött samman
under rullningen, varvid gnistor uppstått som
antänt dammluftblandningen i kärlet och orsakat en
puff. Locket på kärlet hade härvid lossnat och en
del pulver hade blåst ut i lokalen och troligen
antänts genom gnista från glappkontakt hos något av
de oskyddade lysrören i taket. Det kunde även
hända att locket hade lossnat under rullningen på grund
av att låsbandet inte passade. En del pulver hade
därvid fallit ur kärlet, slagit mot golvet och virvlat
upp mot taket. Samtidigt kunde något av lysrören
oavsiktligt ha slagits sönder. En bidragande orsak
till olyckan var den olämpliga arbetslokalen.
Magnesium
Magnesium i finfördelat tillstånd förenar sig
lätt med syre och det har därför stor
explosionsbenägenhet. En blandning av fint
magnesiumdamm och luft kan vid viss koncentration
explodera med våldsam kraft, om den antänds.
Magnesium kan även självantändas, om det
utsätts för fuktighet. Kommer finfördelat
magnesium i beröring med vatten, finns även risk
för gasexplosion, särskilt om vattnets
temperatur är över 30° C. Magnesium ger nämligen med
vatten vätgas, som med luft bildar knallgas.
Dessa egenskaper hos magnesium gör att
explosioner och bränder lätt uppstår vid
bearbetning av magnesium eller legeringar med
magnesium.
Exempel (1940). Under bearbetning i fräsmaskin
vid en finmekanisk verkstad av delar av
elektronmetall uppkom en häftig brand, som kostade två
arbetare livet. Metallen bestod till större delen
av-magnesium samt av aluminium, zink och mangan.
Metallspån från bearbetningen uppsamlades i en
större behållare invid fräsmaskinen, men en del
hade även hopats på maskinen och på golvet i
närheten.
Hur antändningen skett har icke bestämt kunnat
avgöras. Troligen har dock friktionsvärmet från
fräsverktyget varit tillräckligt att tända spånen.
Branden har därefter hastigt fortplantats till på
golvet och i behållaren befintlig spån. Till den häftiga
förbränningen torde också ha bidragit, att för
kylning vid fräsningen felaktigt använts oljeblandat
vatten, varigenom spånen blivit fuktig. Samtliga
fönster i verkstadslokalen splittrades, och över
hela lokalen låg ett centimetertjockt lager av gråvit
aska.
Exempel 2 (1956). Vid en fabrik inträffade en
explosionsartad brand, varvid två av fabrikens arbetare
omkom och ytterligare tre av dem samt två
brandmän fick brännskador. Branden uppstod i en
avdelning, där gods av magnesiumlegering bearbetades.
Detta hade tidigare skett för hand men man hade
nyligen gått över till att använda ett motordrivet
slipband. På översidan av detta hade anbragts ett
TEKN ISK TI DSKRI FT 1958 1281
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
