- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
1285

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Explosioner i elektrisk utrustning, av Carl Bexell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ut och samtidigt smalnat till en trådspiks
tjocklek. Svetsfogar är också svaga punkter. På en
transformator hade exempelvis kylflänsarnas
övre del brutits loss i svetsfogen. En annan
transformator med kylflänsar rämnade, klövs
i två delar. I ett annat fall trycktes
genom-föringarna upp som korkar ur en butelj.

Berganläggningar

Explosioner i berganläggningar är förenade
med något speciella förhållanden. Dessa
anläggningars väsentliga uppgift är ju att skydda
mot skadegörelse utifrån. För att fylla detta
sitt ändamål görs anläggningarna så slutna
som möjligt. Antalet öppningar till det fria blir
det minsta möjliga, och öppningarna görs så
små som är förenligt med deras ändamål. Om
allt detta ur angiven synpunkt är
tillfredsställande, har dock medaljen sin frånsida. Om i
berganläggningar förvaras potentiellt
explosiva ämnen, i det aktuella fallet olja i
transformatorer e.d., måste man komma till den
slutsatsen, att ju mer sluten anläggningen är,
desto mindre avlastningsmöjligheter bereds för
en explosions stötvåg, desto kraftigare blir dess
verkningar inom anläggningen på personalen
och materielen. Ur explosionssynpunkt kan
alltså givna fördelar påvisas hos
ovanjordsanläggningar, där tryckavlastning kan äga
rum genom fönster, dörrar, portar och, i
nödfall, genom någon vägg.

Den enda oljeångsexplosion som hittills
inträffat i en kraftstation i berg belyser det
sagda. Det rörde sig här 0111 en lindningskopplare,
av vars olja ca 40 kg konsumerades av
explosionen och efterföljande brand.
Lindnings-kopplaren var placerad i stationens
tillfartstunnel. Stötvågen följde tunneln in i
maskinsalen, förlagd i 90° vinkel mot tunneln, vände
av i maskinsalens längdriktning och sprängde
samtliga fönster mellan maskinsal och
kontrollrum, varvid person- och materielskador
vållades. Explosionen kan icke betecknas som
särskilt häftig och möjligheterna för
tryckavlastning var gynnsamma åt båda håll i
tillfartstunneln. Man kan fråga sig, huru
explosionens verkningar blivit, om den ägt rum i
maskinsalen och drabbat exempelvis en
krafttransformator, av vilka två fanns uppställda
inom maskinsalsutrymmet.

Det vill synas att här anförda synpunkter på
explosionsfaran i berganläggningar hittills
alltför litet beaktats. Vissa uppslag i fråga om
skyddsåtgärder framläggs i det följande.

Olja och vatten

Bilden av explosioner i elektrisk utrustning
bleve ofullständig, om icke vattnets
förhållande till brinnande olja i korthet berördes. I det
föregående har nämnts vattnets roll vid oljans
åldring. Därvid rör det sig om små
vattenmängder i maximal storleksordning av 0,01
vol-%, som vid explosion och brand knappast
påverkar dessa förlopp. Om däremot större

vattenmängder förekommer i eller tillförs
brinnande olja eller olja, som tändes, ger de inom
kort tid upphov till vissa icke önskvärda
fenomen.

Om vi utgår från en brinntemperatur hos
transformatorolja av + 250° C — temperaturen
kan också vara högre — samt från att vattnets
förångningstemperatur är + 100° C, följer
härav, att vatten, som kommer i kontakt med den
heta oljan, snabbt förångas. Då
vattenångans volym är 1 700 gånger så stor som vattnets,
måste förångningen åtföljas av en snabb och
våldsam expansion, sora bl.a. river upp och
kastar omkring oljan, vilken därigenom får en
långt större brinnyta.

Sprutning av vatten i stråle eller stora
droppar ned i brinnande olja ger därför alltid
upphov till en häftig reaktion, en explosionsartad
uppflamning av branden, stundom förenad
med utstänkning (utkastning) av brinnande
oljedroppar. Om i kärlets botten, under den
brinnande oljan, finnes vatten, som vid en
långvarigare brand nås av brandens nedåtgående
värme, vilken ledes genom oljan och kärlets
väggar samt kärnan, kan man räkna med
explosionsartad utkastning eller överkokning,
ofta i flera omgångar. Vid större oljemängder
kan dylik utkastning innebära fara för
släckningspersonalen.

Ett egenartat och vid senare försök aldrig
upprepat explosionsfenomen, som uppträdde
vid försök med oljebrand på vatten, må här
nämnas. Från brandens centrum uppkastades
ett klot, till storlek och färg likt en apelsin,
som på ca 2 m höjd exploderade, utkastande
vatten- och brinnande oljedroppar samt ett
rökmoln. Saken upprepades en gång.

Fasta installationer för släckning

Installationer för skum, vatten eller kolsyra
förekommer flerstädes vid transformatorer.
Rörledningarna dras i två plan runt tre eller
fyra väggar av cellen (båset). Vid explosion
kan risk för rörskador föreligga, varvid man
får räkna med möjligheten att utlösning endast
delvis fyller avsedd funktion eller uteblir. Detta
gäller i mindre grad kolsyran, vilken dock av
andra skäl och framför allt i slutna lokaler
såsom berganläggningar, icke alltid kan anses
som förmånligaste släckningsmedel.

Skyddsanordningar

Jämsides med de elektriska
skyddsanordningarna bör byggnadstekniska skyddsåtgärder
komma till utförande. Dessa kommer ofta att
omfatta icke enbart gardering mot
explosionsverkningarna — stötvåg och eventuell
kring-kastning av delar från det sprängda kärlet —
utan även och jämsides därmed mot branden.
Dessutom förekommer rena
brandskyddsåtgärder såsom anordnande av avlopp, stenbäddar
m.m.

De gemensamma åtgärderna på området
omfattar främst sektionering i olika former. Här-

TEKN ISK TI DSKRI FT 1958 1285

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/1311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free