Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Explosionsavlastning, av Dietrich Müller-Hillebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kurvorna i fig. 5 för större rum gäller för
tvål (A), trämjöl och stenkolsdamm (B),
stärkelse, fenolharts (C, lika värden gäller också
för sojabönsprotein) samt för aluminiumflagor
(D). Mellan C och D ligger de av Hartmann
angivna värdena för aluminiumpulver
("ato-mized") och magnesium ("coarse milled").
Undersökningarna i mindre och större
behållare stämmer väl överens för trämjöl men
inte för andra dammsorter, t.ex.
aluminiumdamm. Detta förklaras av de stora
experimentella svårigheterna att erhålla klart
reproducerbara värden. Extrapolationen för
rumsstorleken över 10 m3 måste tas med viss
reservation. De experimentellt fastställda värdena
gäller för en mycket jämn fördelning av dammet
i rummet. Ju större rummet är desto mindre
sannolik är en jämn dammfördelning, men
desto större är också sannolikheten att en
luftvirvel ökar förbränningshastigheten. Båda
faktorerna bör upphäva varandra och i detta
fall kan extrapolationen godkännas, i brist
på bättre. Däremot kan man vid förbränning
av gas i luft ej extrapolera från 1,83 till 200 m3.
De angivna värdena för avlastningsareans
storlek gäller under förutsättning att själva
öppningen går mycket lätt att stänga. Vid
explosionsförsöken avslutades rummet med 0,02
mm genomslagspapper, som var lätt fastgjort
på öppningen. I praktiska anläggningar måste
man ha fastare konstruktioner. Följande från
1,83 m3 explosionsrummet erhållna värden bör
vara en vägledning2. Själva öppningen hade
32 X 48,5 cm inre mått, trycket vid en
trädammexplosion utan hinder var ca 250 kp/m2.
Tryckfaktorn, dvs. det med olika tillslutningar
fastställda trycket i förhållande till trycket
utan hinder, var följande:
Tryckfaktor
Svänglucka, 1,6 mm stål, vikt 2,9 kg 1,2
Svänglucka, 6,4 mm tjock, vikt 10,9 kg 2,8
Lackerat papper (0,2 mm),
inspänt som membran ............. 3,4
Kraftpapper (2 mm),
inspänt som membran ............ 6,5
Glasfönster (356 X 408 X 3,2 mm)
utan ritsning ...................... 8,8
lätt x-formigt ritsat ............... 3,7
Plastimpregnerat papper (3,8 mm),
inspänt som membran ............ 12,12
Öppningar försedda med glasfönster motstår
avsevärda explosionstryck. Ju större
rumsvolymen och ju större de enskilda öppningarna är,
desto mindre är tryckfaktorn. Ändock
fastställdes vid explosionsförsöken 1954, att
glasfönster (2,2 m2, 3 mm) inte splittrades förrän
karmarna trycktes ur öppningarna3.
Explosionstrycket var då 1 000 kp/m2.
Avlastningshastighet
Två skäl talar för en snabb avlastning. Det
gäller först att avlasta byggnaden. Vid ett
fabriksfönster i rutform (fig. 2) måste man räkna
med ett tryck över 1 500 kp/m2. Många
byggnadsskador uppstår trots en viss avlastning
genom spruckna fönster.
Fig. 4. Nomogram för specifik avlastningsarea för behållare av olika
storlek; A trämjöl, B socker, C stärkelse, D aluminium(pulver);
exempel: 0,5 kp/cm’, 150 l behållare ger 0,076 cm2/1, alltså 0,076 ■ 150 = 114
cm’ avlastningsarea.
Fig. 3. Förstörelse av tak i en 30 000 ms stor hall.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
