Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 48 - Explosionsavlastning, av Dietrich Müller-Hillebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företogs i december 1957 en serie
explosionsförsök i en på Bromma flygplats uppförd
provbyggnad med 200 m3 volym. Direkta
anledningen var byggnadsplaner hos SAS.
Undersökningarna gjordes med
propan-luftbland-ningar, dvs. beståndsdelar, som är
bestämmande för förloppet hos bensinång-explosioner.
Några orienterande försök med acetylen
kompletterade försöksserien.
Ett provhus byggdes med längden 8,8 m,
bredden 5,8 m, höjden 3,95 m och volymen ca
200 m3. Husets framsida var öppen till ca 7 m
längd och ca 4 m höjd och tillät insättning av
utblåsbara väggar av olika dimensioner.
Försöken genomfördes principiellt på följande
sätt. En viss mängd propangas blandades med
luft till olika koncentrationer. Gaserna
blandades i ballonger, och volymen ökades från 15
till 70 m3. I en större försöksserie fylldes den
200 m3 stora försökscellen helt med en
blandning av propån och luft, vilken omrördes
särskilt med en i rummet inbyggd fläkt. Lågans
utbredning, fig. 6, fotograferades från tre olika
håll med kameror. Bildhastigheten var i regel
64 bilder/s, för speciella studier upp till 900
bilder/s. Trycken oscillograferades med
tryckgivare, som var placerade på sex olika ställen4.
Prov utan luckor
Det var viktigt att fastställa explosionslågans
utbredningshastighet, alltså flamhastigheten
vid radiell utbredning. Denna hastighet ger ett
mått för tryckstegringen. Mätningarna av
flam-rörelsen och av trycket vid försöken utan isatta
luckor gav följande resultat (fig. 7).
Flamman utbredde sig efter tändningen i
ballongen inte med den flamhastighet, som man
kan beräkna för en flamma med strängt
radiell utbredning. Den radiella flamman var
turbulent och nådde 5,7 m/s, dvs. tre gånger
så mycket som det teoretiska minimivärdet för
radiell utbredning. Härvid registrerades intet
nämnvärt tryck.
Då ballongen sprack, blev flammans
utbredning omedelbart mycket turbulent. Flammans
hastighet stegrades till 8—30 m/s. Härvid
registrerades tryck mellan 60 och 250 kp/m2 vid
propanexplosioner ocli 800 kp/m2 vid försöken
med acetylen (flamhastigheten fyra gånger så
stor som vid propån).
Försöken utan isatta luckor genomfördes till
allmän orientering. De kan anses som represen-
Tabell 2. Försöksbetingelser vid prov i
Bromma utan insatta luckor (fig. 7)
Beteckning
[-Koncentration-]
{+Koncen-
tration+}
vol-®/o
Volym
m3
Specifik [-avlastningsarea-]
{+avlastnings-
area+}
m7100 m3
A ..............4,5 25 10,8
B ..............6,0 70 8,7
C ..............6,0 25 8,7
C’ ............6,0 25 8,7
C’..............6,0 25 8,7
D ..............9,5 27 8,7
Fig. 7. Flamhastighet och tryckförlopp i försökscellen utan isatta luckor;
specifik avlastningsarea: A 10,8 m’,’100 ms, B, C, C’, D 8,7 mVlOO m’;
explosionsvolym: A, C, C’ 25 m’, D 27 mB 70 m’.
Fig. 8. Matarskruv för en eldstad i en 4 000 ms hall.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 J ]fij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
