Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Naturskydd och kraftproduktion. De omistliga värdena, av Gösta Walin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturskydd och kraftproduktion
Alla former av exploatering förstör något,
oljan konsumeras, grusåsarna förtärs,
vattendragen blir förstörda när de används som
recipienter för avfallsprodukter.
Exploateringen av vattenkraften sker på bekostnad av stora
ekonomiska och ideella värden. Eftersom
vattnet, sjöarna och vattendragen hör till det allra
värdefullaste vi har, är det nödvändigt att
exploateringen regleras och att
överexploatering hindras. Vi har lagar mot
överexploatering av människans arbetskraft, av jorden,
skogen, det jaktbara vilda och fisket. Det är lika
nödvändigt att — för människans egen skull
— vi värjer oss mot överexploatering av
vattenkraften och åstadkommer ett nödvärn mot
den alltför materiella, merkantila och ensidigt
ekonomiska inställningen.
Flertalet människor vet ej vilka värden som
vattenkraftproduktionen särskilt i norr
berövar oss. De berömda fallen försvinner, ingen
får se dem mer, älvfårorna med sitt
strömmande fiskevatten torrläggs, fig. 1,
regleringsmagasin med 20—30 m amplitud skapas med
vida, barbariskt fula, sterila arealer under
sänkningstiderna, fig. 2. Vårt land har på en
helt kort period helt förvandlats.
Jordbruks-och skogsmark fördärvas, det värdefullare
fisket förstörs, klimatet försämras, befolkningens
livsvillkor ändras. Det som kan värderas i
pengar tas i betraktande vid prövningen av
företagens tillåtlighet. I övrigt är det sämre
ställt.
Alternativen till vattenkraft
Atomkraftproduktionen är hos oss i sin linda
men har på andra håll kommit längre. Den
synes erbjuda vissa fördelar. Måhända kan
verken placeras gynnsammare, på kortare avstånd
från konsumtionen. Stora enheter kan byggas,
efter tekniska och ekonomiska överväganden.
Ett enda atomkraftverk lär t.ex. snart kunna
dimensioneras för en produktion motsvarande
1 000—1 500 MW eller 10 000 MkWh dvs. fem
gånger Harsprångets produktion.
Olägenheterna tycks hänföra sig till
strålningsrisken från anläggningen, svårigheter att
Fig. 1. Den
torra älvfåran
vid Hj älta
kraftverk i Faxälven,
augusti 1957.
De omistliga värdena
Justitierådet Gösta Walin, Stockholm
621.311
627.8 : 502.7
Kraftproduktionen stiger oavbrutet och är nu ca
30 000 MkWh/år. ökningen har varit i
medeltal 7—8 % under 1948—1956 och är
budgetåret 1957/58 4,5 %. Under andra kvartalet 1958
var ökningen blott 2 % jämfört med
motsvarande tid 1957. Avmattningen beror på de för
närvarande vikande konjunkturerna.
Behovet ökar med industriproduktionen och
kraftproducenterna inställer sig efter den
produktion som väntas. Under vissa årstider kan
överskottskraft exporteras till Danmark t.ex.
under 1957 500 MkWh. Ingen anmärkning skall
här framställas mot att man skaffar sig en
marginal för torrårssäkerhet eller mot den
form av nordiskt samarbete som export till
Danmark representerar. I elkraftproduktionen
deltar vattenkraften med 85—95 % och
ångkraften med 5—15 %.
Anföranden och diskussion vid sammanträde i Svenska
Naturskyddsföreningen och Svenska Teknologföreningen den 26
november 1958.
TEKNISK TIDSKE.IFT 1959 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
