Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Naturskydd och kraftproduktion. Förlsuter för landets växt- och djurliv, av G Einar Du Rietz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(lersökningar av detta slag till stor del kan
utföras blott under en kort tid av året, nämligen
under eftersommarens och höstens
lågvatten-period, och att de därför sällan kan slutföras
under ett enda år, samt att även bearbetningen
ofta fordrar lång tid för att tillfredsställande
genomföras.
Man finner ofta en tendens att förbise eller
undervärdera den i den anförda bestämmelsen
uttrycka synpunkten. Alltför ofta avkunnas en
vattendom utan att någon hänsyn alls tas till
synpunkten ifråga, vilken ofta inte ens nämnes
i domen. Mycket sällan tar vattendomstolen
bevisad betydande förlust för landets
djur-eller växtvärld som tillräcklig grund för att
avslå en regleringsansökan.
De medel, som ställes till undersökningens
förfogande, är nästan alltid otillräckliga, och de
framställda äskandena måste ofta väsentligt
nedprutas för att ha någon utsikt att beviljas.
Uet händer alltför ofta, att de sökande vägrar
att ställa något anslag alls till förfogande
fölen sakkunnig undersökning rörande graden av
förlust för landets växt- och djurvärld. Ett
skrämmande exempel är just nu aktuellt:
regleringen av Lofssjön i Härjedalen och sjöarna
nedanför. De sökande har vägrat att bekosta
någon sakkunnig undersökning av förlusten för
landets växt- och djurvärld, och
vattendomstolen har accepterat denna vägran. Genom
flygfotografier vet vi, att denna reglering kommer
att i vildmarksområdet nedanför Lofssjön
spoliera ett av södra Norrlands ur vetenskaplig
synpunkt värdefullaste myrområden och
därigenom utan varje tvivel kommer att medföra
en synnerligen betydande förlust för landets
växtvärld. Det finnes nu en stor risk för att
dessa märkliga myrar kommer att försvinna
utan att någon sakkunnig undersökning på
marken blivit gjord.
Förlusterna
Alltför ofta möter man uppfattningen, att
denna bestämmelse i vattenlagen skulle gälla
endast förlusten av förekomster av särskilt
sällsynta växter eller djur, och alltför ofta tänker
man därvid endast på högre växter eller högre
djur. Man glömmer då alldeles, att detta endast
är en detalj. Med hänsyn till förlusten för
landets växt- eller djurvärld är det minst lika
viktigt att känna vegetationens differentiering
i vegetationsbälten och växtsamhällen. De
lägre växterna, särskilt mossor, lavar och alger,
spelar en lika viktig roll som de högre i
vegetationens differentiering och ofta i
landskapsbilden. Även vattnets och strandens lägre djur
kan vara lika viktiga som de högre för
bedömandet av förlusten. Allt detta fordrar
specialkompetenta undersökare och ofta betydligt
större anslag än de nuvarande.
Man glömmer också alltför lätt, att de allra
allvarligaste förlusterna för landets växt- och
djurvärld inte är sällsynta arters försvinnande
utan förluster av de för våra nordsvenska
vattensystem typiska, ofta även internationellt
unika, typer av vegetation och biologiska
jämviktsystem över huvud taget, som redan börjar
bli så inskränkta till sin förekomst, att risken
nu ofta är överhängande för att de kommer att
försvinna innan de ens hunnit någorlunda
tillfredsställande undersökas.
Vad som ur naturvetenskaplig synpunkt just
nu behövs, är bl.a. följande:
Större respekt för vattenlagens bestämmelse
om "betydande förlust för landets djur- eller
växtvärld" som regleringshinder.
Betydligt ökade möjligheter för allsidig
sakkunnig undersökning av aktuella
regleringsprojekt med hänsyn till nyssnämnda bestämmelse
i vattenlagen.
Det skulle aldrig behöva förekomma, att ett
regleringsföretag genomföres utan att en
undersökning av nyssnämnda slag skett. Innan
dess vet vi nästan aldrig någonting om i vilken
grad nyssnämnda bestämmelse bör komma till
tillämpning.
Det är även ett ofta förekommande
missförstånd, att en sjöreglering endast medför en
förskjutning av strandzonerna uppåt, och att
biologernas tal om total förstörelse är i hög grad
överdrivet. I verkligheten får en starkt
reglerad sjö ingen strandvegetation alls. Det
uppstår i stället upp till dämningsgränsen en ur
växtsynpunkt ofta nästan absolut öken, som
vid dämningsgränsen tvärt ersättes av
vanlig landvegetation, utan någon strandvegetation
emellan. Det finns inte växter, som tål de
våldsamma fluktuationerna mellan artificiella
lågvatten långt nedom den naturliga
lågvattenlinjen och artificiella högvatten upp till eller
ovanför den naturliga högvattenlinjen vid en
årstid då det normalt råder lågvatten. Och även
en mycket måttlig reglering innebär en
förstörelse av en älvs eller sjös naturliga
vegetation och naturliga biologiska jämviktsystem
över huvud taget. Detta är ur biologisk
synpunkt ofrånkomligt.
Den praktisk-ekonomiska sidan
Det är inte bara till de rent vetenskapliga och
naturskyddsliga synpunkterna som hänsyn
måste tas utan även till de
praktiskt-ekonomis-ka. Biologisk forskning och naturskydd har
alltid även en praktisk-ekonomisk sida. Mycket
stora praktiska problem av limnologisk och
allmän biologisk art kommer att utvecklas i alla
reglerade vattensystem. För att bedöma
biologiska förändringar som inträffar i ett reglerat
vattensystem är det nödvändigt att ha tillgång
till liknande och närbelägna oreglerade
vattensystem för jämförelse. Detta har visat sig bl.a.
ifråga om efter Suorva-dämningen
aktualiserade praktisk-ekonomiska problem i Stora Lule
älv och i den förenade Luleälven, för vilkas
lösning jämförande undersökningar bl.a. i Lilla
Lule älv visat sig nödvändiga. Behovet av
oreglerade vattensystem för sådana jämförande
undersökningar kommer utan tvivel att bli
alltmera kännbart ju mer de allvarliga
ekonomiska konsekvenserna av limnologiska och allmän-
10 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
