Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Nya metoder - Rengöring av kondensortuber med skumgummibollar, av Wll - Utvinning av fenol ur ammoniakvatten, av SHl - Mekaniserad laddning av borrhål med ammoniumnitrat — brännolja, av Magnus Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. System
för tubrengöring
med
skum-gummibollar;
1 sil, 2 boll fälla,
3
cirkulationspump, i
för-delare, 5
kondensor, 6
ventiler.
nya metoder
Rengöring av kondensortuber
med skumgummibollar
Ekonomin för en kondenseringsånganläggning är i
hög grad beroende av det vakuum man kan hålla
i kondensorn, och detta vakuum är i sin tur
beroende av kylvattnets temperatur och effektiviteten
för värmetransporten genom kondensortuberna. Får
man beläggningar i kondensortuberna försämras
värmeövergången, och därför måste man i
anläggningar, där kylvattnet har tendens att ge
beläggningar, regelbundet göra kondensortuberna rena.
Efter en rengöring får man en successiv sänkning
av aggregatets effektivitet och härav bestäms
tidpunkten för nästa rengöring.
En metod för kontinuerlig, automatisk rengöring av
kondensortuber har utarbetats i Tyskland av Ludwig
Taprogge. Enligt denna metod hålls tuberna rena
med skumgummibollar, som av kylvattnet pressas
genom kondensortuberna och håller dem rena.
Relativt få bollar fordras, i storleksordningen en boll
på 10 m2 kondensortubyta eller ungefär 10 %> av
antalet kondensortuber. Bollarna behöver inte
cirkulera kontinuerligt utan endast några timmar per
dag. När bollarna inte används, avskils de ur
systemet.
Systemet består av följande huvuddelar, fig. 1. I
kylvattenutloppet från kondensorn är insatt en sil 1
som uppsamlar spillror och även leder bollarna
tillbaka till cirkulationssystemet. Bollarna kommer
härefter till en fälla 2, där de samlas upp, då de
inte skall användas. Cirkulationspumpen 3, som är
av centrifugaltyp och försedd med speciella
skövlar för att inte skada bollarna, pumpar dem runt
genom systemet. I fördelaren 4 skickas bollarna
omväxlande till de båda transportledningarna för att
man skall få en jämn fördelning av dem i
kylvattnet och sedan i kondensorn 5. Kylvattnet pressar
sedan bollarna genom tuberna.
När man skall samla in bollarna stänger man först
fällan, och efter det att alla bollarna samlats här
stänger man ventilerna 6 och stannar pumpen.
Fällan kan då öppnas, bollarna inspekteras och skadade
bollar tas bort och ersätts med nya.
Enligt gjorda experiment får man en så god
fördelning av bollarna att samtliga tuber blir rengjorda.
Bollarna skall ha något större diameter än tuberna,
så att de pressas ihop något vid passagen genom
tuberna (se fig. 1). Materialets täthet är ungefär
lika stor som vattnets, varför det inte finns någon
större tendens för bollarna att sjunka eller flyta
upp. Om tuberna har fått tjocka beläggningar, kan
man använda speciella, starkt rivande bollar.
Man har på bas av gjorda mätningar gjort
beräkningar för ett fall, där man antagit att mottrycket
i turbinavloppet skulle sänkas med i genomsnitt 0,01
bar vid användning av regelbunden tubrensning
med gummibollar. För en 80 MW turbin har man
härvid kommit till en effektökning på 1,6 MW,
motsvarande en minskning av anläggningens
värmeförbrukning med 2 °/o. Det anses även att
bollmetoden ger kondensorerna större livslängd (Engineering
27 juni 1958 s. 828—829). Wll
Utvinning av fenol ur ammoniakvatten
Under det senaste året har man provat en ny
amerikansk melod för utvinning av fenol ur
ammoniakvatten från koksugnar i en anläggning för 7,6
m3/dygn. Fenolen extraheras med en lätt, aromatisk
olja i en centrifugalextraktor enligt Podbielniak.
Därefter utvinns fenolen som natriumfenolat genom
behandling av oljeextraktet med
natriumhydroxidlös-ning i en annan centrifugalextraktor.
Processens effektivitet beror i hög grad på
na-triumhydroxidlösningens koncentration. Med
utspädd lösning blir utvinningen av fenol hög, men
fe-nolatlösningen blir för starkt utspädd. Man för
därför in en stark natriumhydroxidlösning (29 °/o
NaOH) tillsammans med det fenolrika oljeextraktet.
Vattenfasen tas snabbt ut ur centrifugalextraktorn
men har då redan tagit upp största delen av
fenolen. Resten av denna avlägsnas sedan med en
svagare natriumhydroxidlösning (10 °/o NaOH) som
matas in i centrifugalextraktorns andra ända.
De kombinerade vattenfaserna håller ca 35 %
fenolat vilket är en tillfredsställande koncentration;
ca 99 o/o av fenolen utvinns. Vid en ny anläggning
för 9,5 m3/dvgn som nu byggs ämnar man använda
natriumhvdroxidlösningar hållande 35 och 5 %>
NaOH varigenom man hoppas få en produkt med
40 %> fenolat och 99,5 °/o utvinning av fenolen
(Chemical Engineering 7 april 1958 s. 56). SHI
Mekaniserad laddning av borrhål
med ammoniumnitrat — brännolja
I USA har man vid ovanjordssprängningar i mycket
stor skala övergått till ett sprängmedel, bestående
av en blandning av ammoniumnitrat och brännolja.
Metoden tillämpas inte endast i dagbrott och
liknande med anknytning till gruv- och stenindustrin
utan har även anammats inom entreprenadkretsar
för större plansprängningar vid väg-, flygfälts- och
fabriksbyggen.
Att på arbetsplatsen blanda nitratet och brännoljan
effektivt och i rätta proportioner inbjuder givetvis
till en smida funderande. Två gruvföretag har löst
problemet på ungefär samma sätt. I båda fallen
gäller det pallsprängning med vertikala hål i stora
dagbrott. En lastbil utrustas med två behållare, en för
nitrat och en för olja samt en liten kompressor. När
TEKNISK TIDSKE.IFT 1959 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
